För att upprätthålla de fasta komponenternas funktioner, samt systemets energieffektivitet, bör komponenterna rengöras. Dock är det inte helt klart hur ofta rengöring bör utföras, och medan det finns klara riktlinjer för filterbyte så finns det inte det för rengöring. Resultat från fältmätningar visar att temperaturverkningsgraden på värmeväxlare ökar med 10 procent enheter i genomsnitt, samt att tryckfallet minskar i genomsnitt med 11 procent i jämförelse med fallet före rengöring. Resultat … [Läs mer...] om Energieffektivisering genom rengöring av värmeväxlare
Ur senaste numret
Paradigmskifte nödvändig för framtidens fjärrvärme – men monopolet irriterar fastighetsägarna
Utbyggnaden av fjärrvärme har starkt bidragit till Sveriges låga klimatutsläpp och minskade luftföroreningar genom att fossila bränslen nästan helt har fasats ut. Sveriges totala andel av utsläpp av växthusgaser motsvarar 0,2 procent av världens årliga utsläpp. Cirka 90 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmenät finns i 580 tätorter i Sverige. Som jämförelse är andelen fjärrvärme i Tyskland, Österrike och Norge 10 procent. I Storbritannien, Nederländerna … [Läs mer...] om Paradigmskifte nödvändig för framtidens fjärrvärme – men monopolet irriterar fastighetsägarna
Behovsstyrd ventilation för småhus – smart, hållbart och suveränt för inomhusklimatet
Lika enkelt och naturligt som att ljuset tänds av sig själv med hjälp av en sensor kan ventilationen styras efter behov. Den nya ekodesignförordningen för ventilationsaggregat premierar aggregat som är anpassade för behovsstyrd ventilation, både för energibesparingens och inomhusklimatets skull. Trots att tekniken är vanlig i våra kontor har det inte slagit igenom för småhus. Men oroa dig inte för att du behöver vänta länge. Artikelförfattare: Jonn Are Myhren Universitetslektor i … [Läs mer...] om Behovsstyrd ventilation för småhus – smart, hållbart och suveränt för inomhusklimatet
Manipur och Imphal En resa i Östra Indien, till ’mänsklighetens museum’
Manipur är en delstat i östra Indien, på gränsen till Burma (Myanmar). Den ingår i de sju provinser i ostligaste Indien som benämns ”Seven Sisters”. Folkmängden uppgår till 2.8 miljoner och landarean till 22.000 kvadratkilometer. Nittio procent av landarealen utgörs av bergsområden. De viktigaste näringarna i Manipur är skogsbruk och jordbruk. Bildtext: Utsikt över centrala delarna av Campus IIT Guwahati, från View Point IITG mot Subansiri Girls Hostel och student Activity Center. Indiska … [Läs mer...] om Manipur och Imphal En resa i Östra Indien, till ’mänsklighetens museum’
Nya Slussen – att bygga mycket och trångt i Stadsmiljö
Slussen är en central plats i Stockholm, som har dominerat stadens infrastruktur ända sedan staden grundades på senmedeltiden. I takt med att färdmedel och bebyggelse har förändrats har en lång rad ombyggnationer genomförts, och den senaste av dessa sker just nu. Eftersom Slussen, till skillnad från andra centrala färdleder som Norrbro, fortfarande är en helt central plats i transportsystemet, måste ombyggnaden styras av omgivningens krav på att gator och spår kan hållas öppna. En stor del av … [Läs mer...] om Nya Slussen – att bygga mycket och trångt i Stadsmiljö
Ordning och reda i undermarksrymden tydliggör osäkerheter
Det är dags att skapa ordning och reda i undermarksrymden, det vill säga bland allt som finns under markytan. Detta är tydligt när man ser alla de initiativ som just nu finns inom området. Det handlar om en förbättrad process avseende vem, hur och vad som får byggas under mark. Det handlar också om en digitalisering av all information om den rumsliga miljön under markytan. Här utgör den geotekniskt relaterade informationen en stor och viktig del, vilken bland annat används för att i … [Läs mer...] om Ordning och reda i undermarksrymden tydliggör osäkerheter
Kartering av skredbenägenhet med artificiell intelligens
Inom industrin, finansvärlden och vården har artificiell intelligens använts sedan många år för att lösa komplexa problem. Det finns många modeller att använda sig av men en populär grupp av modeller är artificiella neuronnät. I ett projekt har vi på KTH Jord- och Bergmekanik undersökt möjligheten att kartera skredbenägenhet över stora områden med en sådan modell. Studien har utförts inom Trafikverkets forskningsprogram BIG – Branschsamverkan i grunden. Artikelförfattare: Abbas Shahri, … [Läs mer...] om Kartering av skredbenägenhet med artificiell intelligens
Svälltryck på grund av avlastning i lös lera
– studie av hävningsförlopp och potentiella följdeffekter Mellan år 2001-2005 utförde Skanska entreprenad J2 som en del av projektet Götatunneln i Göteborg. I beställarens kravdokument specificerades storleken på det kontakttryck mot bottenplattan som kunde orsakas av kvarstående, ”inlåst”, hävning efter pålning, schaktning samt gjutning och förankring av bottenplattan. Detta kontakttryck benämns hädanefter svälltryck. I samband med Skanskas anbudsarbete för Marieholmstunneln i Göteborg, … [Läs mer...] om Svälltryck på grund av avlastning i lös lera
Nästa generation Eurokod ger harmoniserade, kvalitetssäkrade och säkra geokonstruktioner
Arbetsmiljörisker, påverkan på tredje man, produktionsstopp, materiella kostnader och i värsta fall olyckor med personskador eller dödsfall, är några av de effekter vi ser till följd av geotekniska brister i markundersökningar, projektering, utförande och kontroll. Nästa generation Eurokod, som nu börjar ta form, har flera förbättringar som kommer att bidra till gemensamt kravställande, rätt kvalitet på produkten och säkra lösningar. Förbättringar som kan reducera kostnader och risker i våra … [Läs mer...] om Nästa generation Eurokod ger harmoniserade, kvalitetssäkrade och säkra geokonstruktioner
BIG – skapar förutsättningar för utveckling
Att Branschsamverkan i Grunden, BIG, skapar förutsättningar för utveckling, är den slutsats som dras 4 år efter etableringen av forskningsprogrammet. Den utvärdering som genomfördes under våren 2017, ger goda skäl till slutsatsen. Artikelförfattare: Jan Ekström Trafikverket, Ordförande BIG Lovisa Moritz Trafikverket, vice ordförande BIG Gunilla Franzén GeoVerkstan, Koordinator BIG Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1/18 … [Läs mer...] om BIG – skapar förutsättningar för utveckling