Artikelförfattare: Katarina Malaga, Rise och Stefan Uppenberg, WSP. Betongens klimatpåverkan är en av byggsektorns största utmaningar – men också en möjlighet. Genom att välja rätt betong till rätt plats kan vi uppnå betydande klimatvinster utan att kompromissa med funktion eller säkerhet. Inom ramen för det VINNOVA-finansierade projektet BETCRETE 3.0 har RISE tillsammans med branschaktörer utvecklat och testat klimatkriterier i praktiken, bland annat i pilotprojektet P-hus B2 vid … [Läs mer...] om Klimatkriterier och tekniska krav som styr valet av rätt betong till rätt applikation
Ur senaste numret
Tillförlitliga uttorkningsprognoser i betong med moderna bindemedel
Artikelförfattare: Jonas Carlswärd och Mats Emborg, Heidelberg Materials Betong Sverige AB samt Daniel Eriksson, Deflexional AB De ökade kraven på klimatomställning inom byggsektorn har som bekant lett till att omfattande aktiviteter har startats upp för att minska utsläppen av växthusgaser. Betongbranschen tar ansvaret och anpassar betong och byggprocesser, vilket är helt avgörande för att bibehålla konkurrenskraften i denna snabbt föränderliga värld. Den kanske viktigaste åtgärden för … [Läs mer...] om Tillförlitliga uttorkningsprognoser i betong med moderna bindemedel
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/25… – Personlig användning av energi
Fråga (6 p) Mycket energi används till tappvarmvatten och hushållsel i våra byggnader. Den här energianvändningen (energiförbrukningen) handlar i huvudsak om våra personliga vanor (och ovanor), och man kan då ange en ”personlig användning” som beror på en viss person. Denna personliga användning kan i princip framgå t ex när en vuxen son/dotter flyttar hemifrån, om allt annat avseende energianvändningen i bostaden är oförändrad. Tabellen nedan visar några tänkbara exempel på den här … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/25… – Personlig användning av energi
Förändringar av miljö och cementsammansättning kan minska betongens livslängd
Artikelförfattare: Göran Fagerlund, Lunds Tekniska Högskola Betong ger normalt konstruktioner med hög livslängd. Till små kostnader och med mindre förändringar av material och konstruktion kan livslängden dessutom ökas kraftigt vilket gör betong till ett unikt konstruktionsmaterial. Som exempel kan tas korrosion på armering orsakad av reaktion mellan luftens koldioxid och betongen. Genom att till exempel öka tjockleken hos det täckande betongskiktet över armeringen med 40 % från 25 mm till 35 … [Läs mer...] om Förändringar av miljö och cementsammansättning kan minska betongens livslängd
Betong, cement och koldioxid
Artikelförfattare: Jan Stenmark, Prefabsystem Armerad betong kom till Sverige i början av 1900 talet med hjälp av Ivar Kreuger och hans bolag Kreuger & Toll. Ivar Kruger hade jobbat i New York och sett hur man byggde stommar av armerad betong och tog tekniken till Sverige. Ett av det första stora projektet blev NK huset i Stockholm som byggdes 1915 och blev ett genombrott för byggtekniken. Idag är armerad betong helt nödvändigt i byggandet. Samtidigt är framställning av både cement och … [Läs mer...] om Betong, cement och koldioxid
Nu kommer standardbroarna!
Artikelförfattare: Christian Ljungdahl, Trafikverket – Trafikverkets tillämpning har börjat! Efter flera års utveckling har Norrbotniabanan tillämpat Trafikverkets standardiserade plattrambroar i sin projektering. De 12 och 16 m långa enkelspårsbroarna, som är först ut, används nu på 25 ställen på sträckan Umeå-Skellefteå. På den kommande sträckan Skellefteå-Luleå kommer ytterligare cirka 75 broar att byggas i standardformat. Grunderna i konceptet samt de framprojekterade broarna är framtagna … [Läs mer...] om Nu kommer standardbroarna!
Förstärkning av åldrande betongbroar
Artikelförfattare: Rickard Bergeryd, Hilti – Från forskning till hållbar verklighet Ett åldrande betongbrobestånd utgör en stor utmaning för morgon-dagens globala infrastruktursystem. Många broar närmar sig slutet av sin tekniska livslängd samtidigt som kraven på bärförmåga blir allt högre i takt med tätare och tyngre trafikflöden. Detta skapar ett stort behov av utveckling av metoder för förstärkning som inte bara är tekniskt säkra och effektiva utan som också kan dimensioneras och utföras … [Läs mer...] om Förstärkning av åldrande betongbroar
Vad ska man tänka på när man anlitar ett juridiskt ombud?
Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg Det är inte enkelt att upphandla juridiska tjänster. Som beställare är arbetet som juristen lägger ned svårt att överblicka och värdera. I denna artikel lämnas några tips som kan vara till hjälp för den som är beställare av juridiska tjänster. Välj ombud med omsorg Ett ombud bör väljas på rekommendation, inte genom att googla. Att hitta rätt ombud kan vara helt avgörande för möjligheterna till framgång och bör därför inte … [Läs mer...] om Vad ska man tänka på när man anlitar ett juridiskt ombud?
Hur skydda byggnader mot skogsbränder?
Artikelförfattare: Martin Olander, Brandskyddslaget Skogsbränder är inte längre en avlägsen risk. Klimatförändringar, torra somrar och kraftiga vindar ökar risken för att byggnader ska antändas även i Sverige. Hur börjar hus brinna vid en skogsbrand? Har svensk byggstandard tillräckligt skydd – eller har vi något att lära från andra länder? Artikeln fokuserar på byggnadstekniskt brandskydd i gränslandet mellan bebyggelse och natur. Traditionellt är skogsbrand något som främst drabbar … [Läs mer...] om Hur skydda byggnader mot skogsbränder?
Varför sprider sig radhusbränder så ofta? – Del 2
Misstolkningar av gällande brandskyddskrav och brister i det brandtekniska utförandet Artikelförfattare: Jörgen Thor, Brandskyddslaget När ett radhus brinner sprider sig branden ofta från det brinnande radhuset över hela radhuslängan med en totalskada av hela radhuslängan som följd. Se figur 1. Man kan därför med fog fråga sig om detta beror på att gällande regelverk BBR och EKS är för ”snälla”, att reglerna tolkas fel eller att det brister i utförandet. Reglerna i sig är nog … [Läs mer...] om Varför sprider sig radhusbränder så ofta? – Del 2