– hur rötter och biokol formar transport och lakning av näringsämnen Gröna tak är i dag en aktiv del av urbana dagvattensystem och kräver regelbunden gödsling för att ersätta näring som tas upp av växter eller lakas ur. Biokol kan minska denna lakning – men hur starkt påverkar växternas rötter egentligen processen? Gröna tak utgör grunda, högporösa system där effektiv näringshantering är kritisk, särskilt under intensiva regnhändelser som kan driva snabb lakning av lösta ämnen och … [Läs mer...] om Gröna tak under extremregn
Ur senaste numret
Levande fasaders roll i den klimatanpassade staden
Artikelförfattare: Tanja Hasselmark Mason och Hugo Settergren, IVL Svenska Miljöinstitutet I takt med att skandinaviska städer förtätas och klimatförändringarna leder till ökade regnmängder och fler värmeböljor, ökar behovet av naturbaserade lösningar som kan integreras i den byggda miljön. I täta stadsmiljöer där markytor är begränsade har intresset för byggnadsintegrerad grönska vuxit. Levande fasader lyfts ofta fram som en möjlig del av lösningen. Men vilka tekniska förutsättningar krävs … [Läs mer...] om Levande fasaders roll i den klimatanpassade staden
Branschen samlar kraft för säkrare tak
Artikelförfattare: Rickard Lindskog, Branschexpert byggplåt Säkerheten för dem som har taket som sin arbetsplats är en prioriterad fråga inom bygg- och installationsbranschen. Fallolyckor utgör en av de största riskerna vid takarbete, vilket ställer höga krav på både kunskap, rätt utrustning och tydliga gemensamma spelregler. Detta är orsaken till att taksäkerhet utgör ett viktigt fokusområde för Plåt & Ventföretagen. Att vara drivande i den branschgemensamma arbetsgrupp för säkerhet … [Läs mer...] om Branschen samlar kraft för säkrare tak
Boverkets nya byggregler om takavvattning
Artikelförfattare: Peter Brander, Boverket Boverkets nya byggregler började gälla sommaren 2025. Mycket är likt men det finns också viktiga skillnader. Efter den 1 juli 2026 går det inte längre att använda äldre byggregler, d v s Boverkets Byggregler, BBR, och Boverkets konstruktionsregler, EKS. Det innebär att den som projekterar behöver känna till och tillämpa Boverkets nya byggregler både vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader. När de allmänna råden om hur ett krav … [Läs mer...] om Boverkets nya byggregler om takavvattning
Återvinning – ädelt men inte riskfritt
Artikelförfattare: Elin Kumlin, Kumlin Fuktdimensionering AB, Anders Kumlin, Anders Kumlin AB och Erica Bloom, Mycelium by Erica Bloom AB Byggsektorns ökade fokus på klimatpåverkan har lett till nya materialflöden där återvinning och återbruk får en allt större betydelse. Genom att återföra material i cirkulation kan behovet av jungfruliga råvaror minska, samtidigt som avfallsmängderna reduceras. I takt med att återvunna material integreras i nya byggprodukter ökar dock kraven på att förstå … [Läs mer...] om Återvinning – ädelt men inte riskfritt
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 2/26… – Källan till en fuktskada
Fråga (6 p) När man drabbas av en fuktskada i en byggnad så vill man så fort som möjligt veta vad som är den dominerande fuktkällan, alltså ”roten till det onda”. Vilka sex olika fuktkällor kan orsaka skador i byggnader? Ange också för respektive fuktkälla om det handlar om vatten och/eller vattenånga. En kommentar: Att ange antalet fuktkällor till just sex olika är inte självklart, och det kommenteras i svaret till frågan. En kommentar till: Finns det ett bra motiv till att så många … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 2/26… – Källan till en fuktskada
Asfaltmastix i hus och anläggning
Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB I artikeln behandlas asfaltmastix som är en typ av gjutasfalt som används i både hus och anläggningsbyggnad. Båda användningsområdena tas upp. Asfaltmastix Det finns två huvudtyper av gjutasfalt, varav den ena är asfaltmastix. I Sverige benämns dessa gjutasfalttyper asfaltmastix respektive gjutasfalt (beläggning). På engelska används de motsvarande beteckningarna asphalt mastic (AM) och mastic asphalt (MA). Två stora fördelar … [Läs mer...] om Asfaltmastix i hus och anläggning
Stämmer modellen? – mätmetod för höghastighetsutredning vid utbyggnad av befintlig järnväg
Artikelförfattare: Freddie Theland, Sweco Sverige och Ylva Stafström, Sweco Sverige Sveriges järnvägar är på många håll under utbyggnad, där nya spår anläggs i nära anslutning till befintliga. För många av de befintliga sträckorna innebär de nya spåren en uppgradering av största tillåten hastighet för persontåg. Vid projektering av järnvägssträckor där marken består av löst lagrade jordarter behöver därför risken för höghastighetsfenomen och inverkan av eventuella förstärkningsåtgärder … [Läs mer...] om Stämmer modellen? – mätmetod för höghastighetsutredning vid utbyggnad av befintlig järnväg
Prognosticering av spårnedbrytning – En ny 3D-modell för övergångszoner
Artikelförfattare: Alireza Ahmadi, Kungliga Tekniska Högskolan, Kourosh Nasrollahi, Chalmers tekniska högskola, Carl Wersäll, Kerberos Geoteknik och Stefan Larsson, Kungliga Tekniska Högskolan Övergångszoner mellan ballasterat spår och styva konstruktioner såsom broar är en av järnvägens största underhållsutmaningar. I ett genomfört forskningsprojekt vid KTH har Alireza Ahmadi i sin doktorsavhandling tagit fram en avancerad 3D-modell som visar hur sättningar och stötbelastningar uppstår och … [Läs mer...] om Prognosticering av spårnedbrytning – En ny 3D-modell för övergångszoner
Fem år av forskning – lärdomar från testdammen i Älvkarleby
Artikelförfattare: Johan Lagerlund, Vattenfall R&D, Jasmina Toromanovic, Luleå tekniska universitet och Peter Viklander HydroResearch AB En fyra meter hög testdamm byggdes 2019 vid Vattenfallslaboratoriet i Älvkarleby för att under verkliga förhållanden studera inre erosion och möjligheten att detektera inbyggda defekter med geofysiska metoder. Under fem års drift har dammen gett unik kunskap om fyllningsdammars beteende, materialegenskaper och hur olika mätmetoder fungerar och … [Läs mer...] om Fem år av forskning – lärdomar från testdammen i Älvkarleby