Artikelförfattare: Annika Brännmark, Branschchef Plåt & Ventföretagen Att vara klimatsmart handlar många gånger om att fortsätta använda det man redan har. Ett bra exempel på det kan vara att behålla så mycket som möjligt av ett hus beståndsdelar vid en eventuell ombyggnation. För återvinning är bra för miljön, men återbruk är ännu bättre. Byggbranschen må vara inne i en lågkonjunktur, men vi är nog alla överens om att behovet av att bygga, inte minst bostäder, är mycket stort. Samtidigt … [Läs mer...] om Vägen till framtidens klimatsmarta byggande går via återbruk
Ur senaste numret
Klimatmötet COP28 i Dubai blev ett nytt pinsamt misslyckande
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg Hur naiva får politikerna vara - Efter ett par månaders distans till klimatmötet COP28 i Dubai 2023 kan man konstatera att mötet blev ett nytt farsartat misslyckande. Slutdokumentet har märkligt nog beskrivits som ett viktigt framsteg bland annat av den svenska miljöministern Romina Pourmokhtari. Det är en pinsam beskrivning att slutdokumentet citat “att röra sig bort från fossila bränslen” ansågs var ett stort framsteg. Dokumentet är … [Läs mer...] om Klimatmötet COP28 i Dubai blev ett nytt pinsamt misslyckande
Fukt i golvsystem med modern betong
Artikelförfattare: Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic, Ted Rapp, Byggföretagen, Hans Hedlund, Skanska Sverige AB och Fredrik Gränne, NCC Sverige AB Nu vet vi hur modern tät betong fungerar i golvsystem. Dess förändrade fuktegenskaper har stor inverkan på samspelet med andra material såsom golvavjämning, lim och ytskikt. Tre års fukt- och emissionsmätningar ger en omfattande bild av vad som händer i golven. Tidigare simulerings- och mätresultatresultat avseende reducerad eller … [Läs mer...] om Fukt i golvsystem med modern betong
Idérika företag kan få både coachning och finansiellt stöd
Artikelförfattare: Anna Land och Mårten Lindström, projektledare Innovationsidéns coachingprogram Två gånger om året har innovationsprogrammet Smart Built Environment sin utlysning Innovationsidén. Här kan mindre företag och kommuner ansöka om stöd att utveckla nya smarta digitala lösningar för samhällsbyggande. Och innan man söker stöd kan man få coachning för att få värdefulla synpunkter på hur man kan utveckla sin idé. Vad innebär Innovationsidén? Genom Innovationsidén kan små och … [Läs mer...] om Idérika företag kan få både coachning och finansiellt stöd
Samverkanspålar av stål och betong
Ny rapport nr 108 från Pålkommissionen är på väg att lanseras under våren 2024 Artikelförfattare: Håkan Karlsson, Skanska, Simon Håkansson, ELU Konsult och Fredrik Sarvell, Sarvell Value Engineering AB De dimensioneringsregler som Eurokod 4 föreskriver för pelare i kombination med Pålkommissionens dimensioneringsregler för pålar lämnar ett visst tolkningsutrymme. Särskilt då vi har att göra med pålar som knäcker ut i glaciala finkorniga jordar, som vi har här i Sverige. Samtidigt är det … [Läs mer...] om Samverkanspålar av stål och betong
Takpris och fast pris i entreprenadavtal
Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirma Viktor, Göteborg Begreppen takpris och fast pris vållar en del frågor för aktörer i byggbranschen. Artikeln behandlar några av dessa1. När parterna avtalat om ett fast pris ska de överenskomna arbetena utföras till ett på förhand bestämt pris. Entreprenören (E) behöver inte redovisa för beställaren (B) vilka kostnader som faktiskt upparbetats i entreprenaden. Vid fastprisavtal är det inte heller relevant att diskutera om det fasta priset var ett … [Läs mer...] om Takpris och fast pris i entreprenadavtal
Skredet vid E6 – En insatsberättelse från Statens geotekniska institut
Artikelförfattare: HannaSofie Pedersen och Karin Odén, SGI Klockan 02:16 natten till den 23 september väcktes tjänsteperson i beredskap, TiB, vid Statens geotekniska institut av ett samtal från SOS Alarm. Delar av väg E6 i Munkeröd i Stenungsunds kommun hade försvunnit och det rapporterades om att bilar hade kört ner i avgrunden. Det stod klart att det var en allvarlig situation och den första åtgärden för TiB på SGI var att kalla in fler geotekniker från TiB-organisationen. Det behövdes … [Läs mer...] om Skredet vid E6 – En insatsberättelse från Statens geotekniska institut
Anrikningssand – ett geotekniskt material
Artikelförfattare: Viktor Wiklund, Industridoktorand Luleå tekniska universitet, Boliden och Roger Knutsson, Luleå tekniska universitet Vid Luleå tekniska universitet sker forskning kring anrikningssand och gruvdammar. Vid bedömning av gruvdammars stabilitet är Cone Penetration Test (CPT) en vanligt förekommande metod. I ett pågående projekt tillverkas nu en kalibreringskammare där CPT kan utföras i jord med fullt kontrollerade förhållanden. Forskningsresultatet kommer ge oss bättre … [Läs mer...] om Anrikningssand – ett geotekniskt material
Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning
Artikelförfattare: Mats Emborg, Heidelberg Materials Betong/LTU, Mikael Westerholm, Heidelberg Materials Cement, Martin Nilsson, LTU, Anders Hösthagen, Bostek/LTU, Jonny Nilimaa, LTU/Heidelberg Materials Cement och Jonas Carlswärd, Heidelberg Materials Betong – försöksanalys, modellering, kriterier i Sverige Det är förhindrade volymändringar av temperatur- och fuktförhållanden under bindemedlets hydratationsfas som framkallar egenspänningar och alltför ofta ogynnsam sprickbildning i betongen … [Läs mer...] om Egenspänningar i tidig ålder av temperaturrörelser och krympning
Orsakar användning av klimatförbättrad betong med slagg, flygaska och silikastoft utlakning av farliga ämnen i dricks- vattenanläggningar?
Artikelförfattare: Elisabeth Helsing och Katarina Malaga, Rise Det har påvisats att det går att ersätta upp till 50 procent av portlandcement i betong för dricksvattenanläggningar med flygaska, masugnsslagg eller silikastoft som CE-märkts för användning i betong utan att dricksvattenkvaliteten äventyras. Dock bör en helt ny vattenanläggning enligt gängse regler genomgå en intrimningsperiod då halten av olika ämnen och andra viktiga parametrar kontrolleras innan vatten levereras till … [Läs mer...] om Orsakar användning av klimatförbättrad betong med slagg, flygaska och silikastoft utlakning av farliga ämnen i dricks- vattenanläggningar?