Denna artikel beskriver utfört arbete och utvalda resultat från den första delen av ett doktorandprojekt på Chalmers tekniska högskola. Syftet med projektet är att studera hur tidsberoende effekter till följd av schaktarbeten i lera, så som konsolidering av portrycksförändringar efter schakt och visköst materialbeteende, påverkar jordtryck mot geokonstruktioner. Artikeln fokuserar på de fältmätningar av jordtryck som utförts men belyser även ett urval av slutsatserna och lärdomarna från … [Läs mer...] om Tidsberoende effekter av schakt i lös lera
Ur senaste numret 4
Vad berättar vibrationer som uppstår vid Jb-sondering om undergrunden?
En av de mest förekommande geotekniska undersökningsmetoderna i Sverige är jord-bergsondering (Jb-sondering), vilket huvudsakligen används till en översiktlig identifiering av jordlagerföljden och för att uppskatta djupet till berg. Metoden nyttjas främst som underlag i det första projekteringsskedet, bland annat för planeringen av ytterligare geotekniska undersökningar. På KTH pågår sedan 2019 ett doktorandprojekt med huvudsyfte att utveckla en ny metod för Jb-sondering. Metoden kallas ”Jb-Vib” … [Läs mer...] om Vad berättar vibrationer som uppstår vid Jb-sondering om undergrunden?
Nyttan med geotekniska osäkerhetsmodeller
Framtagning och användning av geotekniska modeller i 3D blir allt vanligare i projekteringen. Det är då paradoxalt att ju mer sofistikerade de geotekniska modellerna blir – 3D, BIM mm - desto mer ifrågasatta blir de. Huvudskälet är att det i 3D och med möjlighet för mottagaren att själv på ett interaktivt sätt åka runt i modellen, vända och vrida osv, blir tydligt hur få undersökningspunkter våra geomodeller baseras på. Och då kommer frågan: ”- Hur säker är den bergytan då?” Det är uppenbart att … [Läs mer...] om Nyttan med geotekniska osäkerhetsmodeller
CPT idag och i morgon – några axplock
Dagligen används resultat från CPT-sonderingar i geotekniska utredningar. Det är en av de få metoderna vi har i vår geotekniska verktygslåda som möjliggör utvärdering av egenskaper i såväl lera som sand i fält med antagen hög tillförlitlighet. Men hur tillförlitlig är metoden? Vilka förbättringar väntar inom en snar framtid för att bättre utföra och utvärdera resultatet, till exempel för jord med extremt låg hållfasthet? Artikeln ger ett exempel på så kallad full-flow CPT som kan ha stora … [Läs mer...] om CPT idag och i morgon – några axplock
Hantering av ÄTA-Arbeten enligt AB04 och ABT06
Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg Många av de tvister som uppstår i entreprenader handlar om ersättning för ÄTA-arbeten. Inte sällan rör tvisterna stora belopp och omfattar en mängd olika poster. Tvisterna blir därför både omfattande och kostsamma. För att förebygga tvister och öka möjligheten att få betalt för utförda arbeten är det viktigt att entreprenören har en bra upparbetad rutin för sin hantering av ÄTA-arbeten. Hantering av ÄTA Hanteringen av … [Läs mer...] om Hantering av ÄTA-Arbeten enligt AB04 och ABT06
BIG – en vision om forskning
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG, Carina Hultén, Trafikverket, Vice ordförande BIG, Gunilla Franzén, BIG Sekreteriat BIG, Branschsamverkan i Grunden, är en vision om forskning inom geotekniken som ger nytta och utveckling, samt bidrar till att uppfylla FN:s globala mål. En vision som visat sig vara mer än en tanke. Det är ett koncept som genom kontinuerligt förbättringsarbete, ger en väl fungerade strategi för att skapa forskning med resultat. 2020 inleddes med en … [Läs mer...] om BIG – en vision om forskning
IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord
Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordförande IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Teknisk sekreterare IEG 2.0 Under 2020 etablerade branschen IEG 2.0, för att gemensamt använda de förväntade förändringarna i konstruktionsstandarden Eurokod till att utveckla branschen. Det blir troligen många väderkvarnar som byggs för att ta optimal nytta av förändringarna, men det behövs även några vindskydd för att bevara några av våra mest … [Läs mer...] om IEG 2.0 har startat motorn – dags att kliva ombord
Hur klarar du byggindustrins undantagstillstånd – fyra råd till beställare av grundläggning
Artikelförfattare: Leena Haabma Hintze, Svensk Grundläggning Byggindustrin har i många år diskuterat effekterna av konkurrens som inte sker på lika villkor och arbetar med en mängd förslag på lösningar mot svartarbete och regelfusk. Tillsynsmyndigheter, organisationer och beställare ställer allt tuffare krav men trots detta har den ekonomiska brottsligheten ökat. Vilken krisstrategi har byggindustrin? Har du också ställt frågan vart den svenska byggindustrin är på väg? Vilken eller vilka … [Läs mer...] om Hur klarar du byggindustrins undantagstillstånd – fyra råd till beställare av grundläggning
Uttorkningsegenskaper hos klimatförbättrad betong
Betongbranschen har de senaste åren aktivt försökt att driva på omställningen mot produkter med lägre klimatpåverkan. Detta återspeglas bland annat i den färdplan för klimatneutral betong som Svensk Betong har lanserat där det långsiktiga målet är att all betong som används i Sverige skall vara klimatneutral 2045. På liknande sätt har även Bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan mot klimatneutralt byggande. För att lyckas med de mycket ambitiösa målen finns det naturligtvis en mängd … [Läs mer...] om Uttorkningsegenskaper hos klimatförbättrad betong
Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?
Krom förekommer allmänt i en stabil olöslig form (trevärt krom) i jordskorpan och i mineraliska byggnadsmaterial som cement. Vid tillverkningen av cement omvandlas en del av det stabila kromet till sexvärt krom som är reaktivt och lösligt i vatten och innebär hälsorisker vid hanteringen. Därför har det införts gränsvärden för hur mycket sexvärt krom cement får innehålla. Mängden sexvärt krom i betongkonstruktioner uppförda innan kromkravet infördes, vilka utgör merparten av de … [Läs mer...] om Vad händer med sexvärt krom i återvunnen betong?