Artikelförfattare: Sven Knutsson, Karina Tommik, Tarun Bansal, Zahra Motamedi och Jan Laue, Luleå tekniska universitet Tjäldjup, tjällyftningar och tjällossningsproblem är årligen återkommande fenomen, som inträffar när jordmaterial fryser och tinar. I Sverige är frysningen säsongsmässig, med relativt korta vintrar i söder och upp till sex månader långa i norra Sverige. Tjällossningen sker under våren och avslutas i norra Sverige först vid midsommartid och är inte sällan förknippad med att … [Läs mer...] om Tjäle och tjälforskning vid Luleå tekniska universitet
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
IEG 2.0 destinationen syns vid horisonten
Artikelförfattare: Bengt Hansson, Keller, Ordförande IEG 2.0, Björn Mattsson, Transportstyrelsen, Vice ordförande IEG 2.0 och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, Teknisk sekreterare IEG 2.0 När IEG 2.0 under år 2020 etablerades av branschen, upplevdes år 2024 med en publicerad Eurokod 7 för geoteknik (EN 1997) som en avlägsen utopi. Nästa år tas de formella besluten på Europanivå och därefter publiceras EN 1997. Därefter finns ytterligare något år, innan det blir skarpt läge för tillämpningen, men … [Läs mer...] om IEG 2.0 destinationen syns vid horisonten
Vilken effekt ger forskning?
Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande BIG och Gunilla Franzén, Geoverkstan, BIGs sekreteriat Forskas det för forskandes egen skull eller kan tydliga effekter ses av den forskning som genomförts? 10 år efter etableringen av BIG (Branschsamverkan i Grunden) ställer sig BIGs styrelse frågan – vilken effekt har forskningen som BIG genomfört resulterat i? Det är en komplex fråga att besvara utifrån de omkring 100 projekt som genomförts inom ramen för BIG. Det är en omfattande … [Läs mer...] om Vilken effekt ger forskning?
Ny bergsko för öppna stålrör
Artikelförfattare: Peter Alheid, Hercules Grundläggning AB/Geokonstruktör och Victor Nyman, NCC Infrastructure, NCC Teknik/Geo & Mark Hercules Grundläggning har utvecklat en ny typ av bergsko för drivna stålrörspålar. Främsta användningsområdet är i projekt där massundanträngning innebär problem och där djupet till berg är för litet för att tillåta rena kohesionspålar. Men också där borrade stålrörspålar kan innebära risker för exempelvis grundvattenpåverkan. Hullspiss skiljer sig från … [Läs mer...] om Ny bergsko för öppna stålrör
Nya AMA Anläggning 23 är här
Efter tre års arbete är en ny generation av AMA Anläggning klar. Bland nyheterna finns vägledning för hantering av massor, dagvattenhantering via regnbädd och möjlighet till större andel tillsatsmaterial i cement. Nytt för AMA Anläggning 23 är ett anpassat arbetssätt, som innefattar ett antal förarbeten inom områden som regnbäddar, vägräcken och förorenade massor. Det resulterade bland annat i en separat vägledning för hantering av massor. En annan nyhet i AMA Anläggning 23 gäller … [Läs mer...] om Nya AMA Anläggning 23 är här
Akustik och tunnelborrning – vilka är utmaningarna?
Artikelförfattare: Carl Lind, Tilia Consult AB, Teknikstöd till Svenska kraftnäts projekt Anneberg – Skanstull Tunnel Läs artikeln som pdf Tunnelborrning kan innebära störningar för boende och verksamheter. Men akustisk påverkan från tunnelborrning omfattar fler utmaningar än att mäta och följa upp ljudnivåer. Om tunnelborrmaskinen Tunnelborrmaskinen har namnet Elektra. Den kallas i dagligt tal för TBM, vilket står för ”tunnel boring machine.” Elektra är en mindre modell jämfört med de … [Läs mer...] om Akustik och tunnelborrning – vilka är utmaningarna?
Unik grundförstärkning med jetinjektering i stadsmiljö
Artikelförfattare: Robin Tvrdek, Andrea Servetto, Ewa Karawajczyk, Sweco och Anders Fredrikson, Fredrikson Geokonsult – Kv. Sperlingens Backe Vid renoveringen av Sturegallerian i det anrika kvarteret Sperlingsens backe på Östermalm i Stockholm användes en alternativ metod för att förstärka grunden. För att minska ingrepp i befintliga stommar, som traditionella stålpålar inneburit, så tittade man på alternativa tekniker – och lösningen blev jetinjektering. tureplansområdet tillhör en av de … [Läs mer...] om Unik grundförstärkning med jetinjektering i stadsmiljö
Vi måste börja blicka nedåt i klimatberäkningar
Artikelförfattare: Elin Lindgren, Toofab, Maria Kaneteg, Bjerking, Stina Bergman, Sweco och Johan Fransson, Sweco Idag finns krav på klimatdeklarationer för att beräkna klimatpåverkan av nya byggnader där de flesta byggdelarna ska ingå i beräkningen. Däremot är det inget krav på att grundläggning, som exempelvis pålar, ska inkluderas. Eftersom grundläggning kan utgöra en stor del av en byggnads klimatavtryck, innebär det att uteslutning av grundläggningen i klimatberäkningar kan ge ett stort … [Läs mer...] om Vi måste börja blicka nedåt i klimatberäkningar
Dimensionering av korta pålar
Artikelförfattare: Jonas Stener, KFS Anläggningskonstruktörer AB, David Ebenhardt, AFRY, Anders Beijer Lundberg, ELU Konsult AB och Stefan Larsson, KTH – pelare eller pålar med sidomotstånd? Spetsbärande pålar dimensioneras vanligtvis efter den modell för böjknäckning med sidomotstånd med ekvivalent styvhet som redovisas i Pålkommissionens rapporter. För pålar som är kortare än den elastiska knäcklängden är dock förutsättningarna för denna beräkningsmodell inte giltig. Alternativet är då att … [Läs mer...] om Dimensionering av korta pålar
Tågtrafik i ”överjordshastighet”
Artikelförfattare: Andreas Håård, WSP, Kenneth Viking, Trafikverket, Jörgen Johansson, NGI och Stefan Larsson, KTH Just nu planeras byggandet av nya stambanor i Sverige som ska möjliggöra tågtrafik i ännu högre hastighet (250–320 km/h) än de befintliga (200 km/h). Den högre hastigheten medför flera tekniska utmaningar för anläggningens utformning. Ett exempel inom geoteknikområdet är risken för det så kallade höghastighetsfenomenet, som kan orsaka mycket stora tåg- och markvibrationer. Ett … [Läs mer...] om Tågtrafik i ”överjordshastighet”