Artikelförfattare: Lars Olsson, Geostatistik AB, Johan Spross, KTH och Olle Båtelsson, Trafikverket Många är vi geotekniker som har risker att hantera i vårt dagliga arbete. En otillräcklig riskhantering kan leda till både små besvär och stora katastrofer. Det viktigaste steget i detta arbete är att identifiera själva hotet och beskriva det möjliga händelseförloppet. För att underlätta detta arbete har vi utvecklat ett nytt verktyg, finansierat av SBUF, Trafikverket och SGF. Essensen i … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Carl Wersäll, KTH/Peab, Sadek Baker, Kerberos Geoteknik och Peter Zackrisson, Trafikverket Statiskt plattbelastningsförsök är en av de mest tillförlitliga metoderna för packningskontroll men styvheten som erhålls – även kallad bärighet – ska ses som en empirisk parameter som inte direkt kan översättas till jordmaterialets egenskaper i driftskedet. Detta eftersom plattbelastning utförs vid en betydligt högre spänningsnivå och med en mindre belastningsyta än för de flesta … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Omid Ahmadi, Sebastian Buntin och Stefan Aronsson, Bjerking AB Geofysiska mätmetoder är värdefulla att använda i olika skeden inom infrastrukturprojekt. Genom att kombinera både geofysiska och geo­tekniska resultat från markundersökningar fås högre kvalité och noggrannhet. Refraktionsseismik är en av de vanligaste geofysiska mät­metoderna som används för att ta fram kontinuerliga modeller på bergnivåer och jordlagerföljder under markytan. Metoden är också effektiv vid … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Josef Mácsik, Ecoloop, Johannes Pettersson, Swerock, Marie Eldståhl, Swerock, Jakob Johansson, Mitta, Håkan Rosén, Mitta och Christian Maurice, Ramboll/ Luleå tekniska universitet – metodik från planering till avsättning Kostnads- och klimateffektiv hantering av sulfidjord hindras ofta av att det saknas möjlighet att bedöma jordens potentiellt syrabildande egenskaper i realtid. I ett FOI-projekt, finansierat av Trafikverket och SBUF testades förklassificering och selektiv … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Lovisa Moritz, Trafikverket, Ordförande, IEG 2.0, Per Andersson, Transportstyrelsen, Vice Ordf. IEG 2.0 och Gunilla Franzén, Geoverkstan, Sekreterare IEG 2.0 När IEG 2.0 under år 2020 etablerades av branschen, upplevdes år 2024 med en publicerad Eurokod för geoteknik (EN1997) som en avlägsen utopi. Nu, tre år senare, har formerna för den gemensamma tillämpningen börjat ta form men mycket arbete och dialoger kvarstår. Frågan är om den gemensamma bussen, som IEG är, måste gasa … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Kenneth Viking, Trafikverket, Ordförande i BIG, Carina Hultén, Trafikverket, Vice Ordförande BIG och Gunilla Franzén, BIG sekreteriat Den engelska termen ”Transportation Geotechnics” är svår att översätta till svenska. ”Geoteknik för transportinfrastruktur” ger inte på samma sätt en bild av de mångfasetterade frågeställningar som inkluderas. Den engelska termen inkluderar kunskap om egenskaper och beteende hos jord, berg, vatten och nya material när de används som … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Håkan Bredenberg, Bredenberg Teknik AB När en byggnadskonstruktion uppförs i en nedsprängd schakt så uppkommer ofta en spalt (slits) mellan sprängslänten och konstruktionen. Där förhållandet mellan spaltbredd och spaltdjup är begränsat, så är det uppenbart att beräkning av sidotrycket av fyllningen i slitsen inte bör beräknas med förutsättningen vilojordtryck, eller aktivt jordtryck. Man ska i stället beakta den minskning i sidotryck som tar hänsyn till vertikala … [Läs mer...]

Artikelförfattare: Andreas Hansson, Hansson & Co I Helsingborgs hamn utfördes en betonggjutning cirka 2 m under vatten­nivån. Utmaningen var att få en tät temporär schakt där gjutningen kunde utföras. Lösningen blev att man slog en spont genom fyllningsmassorna och ned i underliggande sprängsten ut i hamnbassängen. Utmaningen som återstod var att få en tät schaktbotten och att uppträngande vatten förhindras att komma i schaktbotten.  Valet föll på metod och tätning med … [Läs mer...]