Dagens praxis för täckning av sulfidhaltiga gråbergsrester är att täcka med morän. Det görs som "kvalificerad täckning" genom att lägga på ett tätskikt med lerig morän som packas tätt. I ett önskescenario finns siltig/lerig morän i anslutning till området som är tillräckligt tätt och som kan användas för att anlägga tätskikt. Erfarenhet visar dock att täta moräner förekommer sällan i gruvans närområde och funktionen som syrebarriär inte alltid uppfylls av lokalt förekommande morän. Alternativet … [Läs mer...] om Efterbehandling av gruvavfall med morän/grönlutslam i tätskiktskonstruktionen: Massor med fördelar
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
Dammars säkerhet – hur relaterar vi fältmätningar till dess stabilitet?
Dammsäkerheten hos fyllningsdammar är av stort intresse, inte bara för dammägare utan även för samhället i stort. Dammbrott kan innebära stor förödelse med stora konsekvenser i form av förlust av människoliv, miljöskador samt ekonomiska skador. I regel gör man stabilitetsanalyser av denna typ av konstruktioner för att ge dammen ett mått på säkerhet, normalt via en global säkerhetsfaktor. Samtidigt övervakas dammar genom instrumentering, exempelvis via portrycks- och rörelsemätning. Mindre … [Läs mer...] om Dammars säkerhet – hur relaterar vi fältmätningar till dess stabilitet?
Vibrationer vid slagning av pålar och spont
Svenska Geotekniska Föreningens Markvibrationskommitté har tagit fram en skrift som beskriver olika aspekter av hur markvibrationer påverkar geoteknikerns verksamhet. Vibrationsproblem vid pålslagning behandlas i avsnitt 3, Massarsch & Wersäll (2012). Skriften kan laddas ner kostnadsfritt från SGF:s hemsida: www.sgf.net. Föreliggande artikel bygger på författarnas forskning under de senaste 20 åren inom jorddynamik-området. Ett försök görs att förenklar de teoretiska grunderna så att dessa … [Läs mer...] om Vibrationer vid slagning av pålar och spont
Borrteknik för minimering av marksättningar vid borrad grundläggning
Borrning av foderrör och rörpålar i dimensionerna 100 till 300 mm är en ofta tillämpad teknik vid grundläggning. Metoden är säker både ur kalkyl- och utförandesynpunkt. En av få nackdelar, jämfört med andra metoder, är att mängden upptaget jordmaterial under vissa omständigheter kan bli signifikant större än den som motsvarar den installerade rörvolymen. Detta medför då ofta marksättningar. Artikeln beskriver mer i detalj för mekanismerna vid borrningen samt redogör för tekniklösningar för att … [Läs mer...] om Borrteknik för minimering av marksättningar vid borrad grundläggning
Nytt fältförsök visar en kraftigt minskad omgivningspåverkan närmast sponten
Byggandet i Sverige går mer och mer mot att vi bygger i redan bebyggda områden, ofta nära befintliga konstruktioner. Pål- och spontdrivning är i dagsläget en av de största källorna till vibrationer i tätbebyggda områden och kräver därför sträng kontroll av dess omgivningspåverkan. Kunskapen kring de inducerade markvibrationerna är dock fortfarande bristfällig, särskilt vad gäller området närmast sponten, se Deckner et al (2012) samt Deckner (2013). Med nuvarande kunskap är det därför svårt att … [Läs mer...] om Nytt fältförsök visar en kraftigt minskad omgivningspåverkan närmast sponten
Ska kalkylen inkludera arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet?
Är kostnaden för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet något vi framöver, i större utsträckning än i dag, ska inkludera i de kalkyler som upprättas för anläggnings- och byggprojekt? Finns det en reell kostnad förknippad med det arbete som görs för att säkra arbetsmiljön, säkerheten och kvaliteten? Flera källor hävdar att detta arbete snarare är en vinst för företagen. Om kalkylerna ska omfatta en kostnad för arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet – måste vi även vara överens om … [Läs mer...] om Ska kalkylen inkludera arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet?
Bestämning av dränerad skjuvhållfasthet med laboratorieförsök
Olika metoder används i Sverige för att bestämma den dränerade skjuvhållfastheten, friktionsvinkeln, i jord. Ytterligare en metod anges som lämplig i Europastandarden. Metoderna ger dock resultat som skiljer sig sinsemellan. Artikeln beskriver hur friktionsvinklar som bestämts med olika metoder förhåller sig till varandra och ger rekommendationer för vad som bör användas. Artikelförfattare är Rolf Larsson, Helen Åhnberg och Martin Holmén, Statens geotekniska institut, Linköping. Läs hela … [Läs mer...] om Bestämning av dränerad skjuvhållfasthet med laboratorieförsök
Horisontell jordundanträngning vid pålslagning i lera
I Sverige slås årligen ett stort antal prefabricerade pålar som kan påverka omgivningen påtagligt i form av vibrationer och markrörelser. Redan slagna pålar kan utsättas för horisontalrörelser då resterande pålar i pålgruppen installeras. Pålkommissionens Rapport 95 ”Omgivningspåverkan vid pål- och spontslagning” beskriver en beräkningsmetod som bygger på empiriska tumregler, men som saknar vetenskaplig förankring. Nyligen avslutades ett SBUF-projekt ”Massundanträngning i samband med … [Läs mer...] om Horisontell jordundanträngning vid pålslagning i lera
Branschsamverkan i grunden (BIG) – nytt forskningsprogram
Den 1 januari 2014 startade det nya branschgemensamma forskningsprogrammet med fokus på geoteknik för väg och järnväg – BIG – upp sin verksamhet. Målsättningen är att genom ett systematiskt utvecklingsarbete långsiktigt sänka kostnader för byggande och underhåll av väg- och järnvägsanläggningar. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Yvonne Rogbeck, SGI, Lovisa Moritz, Trafikverket, Sven Knutsson, LTU, Minna Karstunen, CTH, Stefan Larsson, KTH, samt Gunilla Franzén, … [Läs mer...] om Branschsamverkan i grunden (BIG) – nytt forskningsprogram
Knutpunkten – knyter ihop grundläggningsbranschen
Knutpunkt Geostandarder knyter samman aktörer i grundläggningsbranschen som gemensamt ser till att; nya utförandestandarder anpassas till svenska förutsättningar, nationella bilagor tas fram så att beprövade fältundersökningsmetoder för svensk geologi kan tillämpas, nästa generation Eurokod förändras/förbättras utifrån våra erfarenheter, hjälpmedel som tillämpningsdokument revideras, krav på kompetens formuleras, kurser för kompetenshöjning erbjuds branschen och information görs tillgänglig för … [Läs mer...] om Knutpunkten – knyter ihop grundläggningsbranschen