Artikelförfattare: Elisabeth Helsing, RISE, Linus Brander, RISE och Peter Martinsson, Swerock

Som ett led i strävan mot ett mer hållbart utnyttjande av naturresurser har det påvisats, till exempel i EU-projektet RE4 (www.re4.eu), att det går att få till gjutbar betong som uppfyller ställda krav när en del av ballasten utgörs av återvunna material. Återvunnen ballast används dock i mycket begränsad omfattning i Sverige, delvis beroende på att det finns stora osäkerheter kring dess påverkan på betongens beständighetsegenskaper.

Hur kan man använda återvunnen ballast i Sverige idag?

I de svenska betongreglerna [1] ges anvisningar för hur grov ballast (≥ 4 mm) av återvunna bygg- och rivningsmaterial kan användas i betong. Dessa utgår dels från den återvunna ballastens kvalitet, dels från betongens avsedda exponeringsmiljö. Två kvalitetsklasser som får användas an­ges för ballasten: Typ A med högre krav och Typ B med lägre krav. Finns det ingen risk för angrepp alls (X0) får upp till 50 % av den grova ballasten vara återvunnen. I de mindre krävande exponeringsklasserna (XC1-XC4, XD1, XD2, XF1) kan upp till 30 % av den grova ballasten bestå av återvunnen ballast Typ A. Ska ballast av återvunna bygg- och rivningsmaterial användas i högre exponeringsklasser måste den komma från krossad betong som uppfyller samma krav som den be­tong den ska användas i.

Vad gäller för finkornig återvunnen ballast och ballast från återvunna schaktmassor?

Det anges inget särskilt i betongreglerna om användning av finkornig återvunnen ballast, vilket kan tolkas på olika sätt; endera som att den inte får användas eller som att om de bara uppfyller de allmänna ballastkraven, så är det fritt fram.

När man utarbetat reglerna för återvunnen ballast så har man inte tänkt på ballast som återvinns ur tvättade schaktmassor, vilket gör att reglerna inte i alla avseenden är lämpade för denna typ av ballast.

Mycket begränsad användning av återvunnen ballast i Sverige

Trots att det är möjligt så används återvunnen ballast i mycket begränsad omfattning i ny betong i Sverige. Detta beror bland annat på osäkerhet när det gäller hur sådan ballast påverkar betongens be­ständighetsegenskaper.

Samordnade projekt om återvunnen ballast

Två forskningsprojekt inriktade på inverkan av återvunnen ballast på betongs beständighet har nyligen genomförts, det ena med fokus på användning av ballast återvunnen ur rivningsmassor (ÅRM) [2] och det andra med fokus på användning av ballast återvunnen ur tvättade schaktmassor (ÅSM) [3]. Betongförsöken genomfördes på sam­ma grundläggande betongrecept i båda projekten.

Karakterisering av den återvunna ballasten

Båda projekten inleddes med en karaktärisering av ballasten för att säkerställa att den uppfyllde kvalitetskraven för användning i betong i Sverige [1]. I detta ingick bland annat bestämning av vat­ten­absorption och ingående materialslag samt provning av frys-tö resistens och alkalisilikareaktivitet. ÅSM-ballasten kom från två olika tvättanläggningar, en i Malmö och en i Sundsvall, vilka har upptagningsområden med olika geologiska förut­sättningar och olika industriell bakgrund, vilket återspeglas i schaktmassorna. ÅSM från båda anläggningarna bestod till över 95 % av stenmaterial. ÅRM utgjordes till över 75 % av krossad betong och andelen ”sten+betong” var över 95 %. Såväl den ÅRM och de ÅSM som användes i dessa projekt uppfyllde kraven för Typ A med ett undantag. Båda ÅSM-materialen innehöll mer ”glas+övrigt” än vad som accepteras. Det bör dock påpekas att största delen av det som sorterats som ”glas+övrigt” utgjordes av olika slagger, vilka enligt senare rekommendationer inte ska tillhöra denna kategori utan sorteras som ”sten”.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2024