Idag utförs akustisk projektering huvudsakligen med målet att uppfylla standardiserade krav. Dessa krav fokuserar framförallt på funktionalitet och förebyggande åtgärder mot skadlig hälsopåverkan. Även om sådana faktorer är nödvändiga för fungerande miljöer beaktas inte alla aspekter av den subjektiva ljudupplevelsen. Aspekter som i allra högsta grad påverkar helhetsuppfattningen av de miljöer vi vistas i varje dag. Befintligt regelverk (SS 25268:2007 [1]) för lokaler och verksamheter behandlar endast till viss del perceptionsrelaterade avseenden hos akustiska miljöer. Vidare saknas tydligt regelverk för offentliga miljöer. För att säkerställa goda kvaliteter hos ljudmiljöer efterfrågas därför att en tydligare målbild etableras i syfte att anpassa miljöer efter brukarens behov. Genom att till projektering även addera väl underbyggda metoder för hantering av upplevelser kan vi skapa bättre förutsättningar för goda ljudmiljöer. I syfte att säkerställa god ljudkvalitet föreslås i denna artikel en kompletterande arbetsmetodik till det arbete som utförs i enlighet med befintligt regelverk.
Artikelförfattare är Josefin Lindebrink, Tyréns, Stockholm.
