Observera att följande svar är betydligt mer utförligt än vad som krävs för full poäng.
Första sättet: Uteluftsflödet begränsar fukttillskottet, vilket minskar risken för fuktskador. Fukttillskottet definieras som skillnaden mellan ånghalten (den absoluta luftfuktigheten) inne och ute. Ju högre fukttillskott desto högre är fuktbelastningen av vattenånga i inneluften som under olyckliga omständigheter kan medföra fuktskador.
Här handlar det om ventilationens allmänna funktion med att föra bort föroreningar inklusive vattenånga. Man brukar skilja mellan avsedd ventilation (oftast fläktstyrd) och luftläckning, men här ska uteluftsflödet tolkas som summan av allt utbyte av luft mellan inne och ute. Med några förenklade förutsättningar gäller i princip att för-dubblat uteluftsflöde halverar fukttillskottet. Ett exempel kan vara ett litet småhus med det totala uteluftsflödet 40 l/s inklusive luftläckning och fukttillskottet 3,0 g/m3. Om man fördubblar totala uteluftsflödet för det här småhuset till 80 l/s så blir alltså fukttillskottet lite förenklat ca 1,5 g/m3. Den ökade ventilationen har då bidragit till betydligt lägre fuktbelastning av vattenånga i byggnaden.
Andra sättet: Frånluftsflödet är helt avgörande för att motverka invändigt luftövertryck, och därmed för att motverka risken för fuktskador på grund av fuktkonvektion som handlar om fukttransport via luft som läcker inifrån och ut genom byggnadskonstruktioner. Risken för fuktskador handlar om många faktorer såsom fukttillskottet, övertrycket, lufttätheten och själva byggnadskonstruktionen.
När det är kallare ute än inne (kanske 99 % av tiden i Sverige) så finns alltid en tendens till invändigt övertryck i övre delar av byggnaden (närmare tak) på grund av termiken (skorstenseffekten). Här är det fläktstyrda frånluftsflödet avgörande för att begränsa övertrycket eller under vissa förutsättningar skapa ett invändigt undertryck i stället. Fuktmässigt är invändigt undertryck en fördel eftersom luftläckningen genom byggnadskonstruktioner då sker med uteluft som har lägre ånghalt än inneluften. Figurerna visar exempel på dålig respektive bra fastighetsförvaltning av en viss villaägare (en lektor i byggnadsteknik). På bilderna till vänster har villaägaren misskött sig genom att under lång tid inte ha gjort rent frånluftsdon och frånluftsfilter varvid frånluftsflödet succesivt sjunker. Den här villan har fläktstyrd frånluftsventilation, och det fuktmässiga problemet med den här misskötseln är alltså dubbelt både genom ett ökat fukttillskott på grund av lägre totalt uteluftsflöde, och dessutom genom att undertrycket inne kan vändas till ett övertryck i taknivå med risk för fuktkonvektion. Att göra rent frånluftsdon och frånluftsfilter är mycket enkelt, och på bilderna till höger har villaägaren faktiskt skärpt sig. Bättre sent än aldrig.
Figurerna visar exempel på dålig respektive bra fastighetsförvaltning av en viss villaägare (en lektor i byggnadsteknik). På bilderna till vänster har villaägaren misskött sig genom att under lång tid inte ha gjort rent frånluftsdon och frånluftsfilter varvid frånluftsflödet succesivt sjunker. Den här villan har fläktstyrd frånluftsventilation, och det fuktmässiga problemet med den här misskötseln är alltså dubbelt både genom ett ökat fukttillskott på grund av lägre totalt uteluftsflöde, och dessutom genom att undertrycket inne kan vändas till ett övertryck i taknivå med risk för fuktkonvektion. Att göra rent frånluftsdon och frånluftsfilter är mycket enkelt, och på bilderna till höger har villaägaren faktiskt skärpt sig. Bättre sent än aldrig.
