Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Universitet i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (6 p) En vinterdag är utetemperaturen –15 °C och den relativa luftfuktigheten, RF, är 93 % utomhus. I samtliga fall nedan kan man räkna med att fukttillskottet i en bostad är 1,0 g/m3. Det som skiljer alternativen nedan är att innetemperaturen i bostaden är olika. a) Vad blir RF och daggpunkt inomhus om innetemperaturen är 19 °C? b) Vad blir RF och … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 4/23… – Relativ luftfuktighet
Ur senaste numret 3
Träbyggande i kallt klimat – Erfarenheter från Antarktis
Artikelförfattare: Dan Haugum, LTU/LiU och Lennart Elfgren, LTU Hur klarar dagens träbyggnader framtida klimatförändringar? Vad händer när vi minskar uppvärmningen i delar av en byggnad på grund av exempelvis energibesparing? Några svar på dessa frågor ges av en studie av den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Framtiden kommer troligen att bjuda på ett tuffare klimat i form av kraftigare vindar, kraftigare nederbörd och större temperaturvariationer. Trä är historiskt ett av våra … [Läs mer...] om Träbyggande i kallt klimat – Erfarenheter från Antarktis
Myndigheters beslut – brister i samband med beslutsfattande
Artikelförfattare: Elias Ercin, Advokatfirman Victor, Göteborg När beslut från myndigheter, så som exempelvis kommunala byggnadsnämnder eller någon länsstyrelse, överklagas tenderar klagande att lägga större delen av kraften på argumentation i sakfrågorna för att övertyga prövningsinstansen. Men många gånger kan ett överklagande i sak också kompletteras med överklagande av formella brister i fattade beslut. På myndigheter sitter allt som oftast handläggare med djupa kunskaper i sakfrågorna och … [Läs mer...] om Myndigheters beslut – brister i samband med beslutsfattande
Fuktskador från brandsläckningsutrustning i träkonstruktioner
Artikelförfattare: Zaréh Baghdasarian Setragian och Stephen Burke, NCC Sverige AB – En förstudie för att ge en bättre kunskap om potentiella risker med att bygga med massivträ Vattenskador till följd av brandsläckningsutrustning kan få allvarliga konsekvenser för både egendom och människor. I vissa fall kan skador orsakade av brandsläckningsutrustning vara allvarligare än skador orsakade av själva branden. När vatten används för att släcka en brand släpps det ut i stora mängder och i högt … [Läs mer...] om Fuktskador från brandsläckningsutrustning i träkonstruktioner
Ökad last påverkar ljudisoleringen i byggnader med KL-stomme
Artikelförfattare: Klas Hagberg och Erik Nilsson, Acouwood AB Byggnader baserade på korslimmat trä (KL-trä) ökar i intresse i flera länder. Dessutom tenderar dessa byggnader att bli allt högre vilket ökar belastningen på knutpunkter och bärande byggnadselement längre ner i byggnaden. KL-trä är en hållbar produkt som kan hjälpa byggbranschen att minska utsläppen av växthusgaser även för höga byggnader som kanske traditionellt byggs i betong. Flertalet studier indikerar att en ökande belastningen … [Läs mer...] om Ökad last påverkar ljudisoleringen i byggnader med KL-stomme
Brandklassade träfasader
Artikelförfattare: Mattias Arnqvist, FSD Göteborg AB – Möjligheter och begränsningar med SP Fire 105, brandimpregnering och brandskyddsmålning Fasaden utgör en stor del av en byggnad, både funktionellt och utseendemässigt. För att uppfylla kraven på brandskydd samtidigt som man möjliggör hållbara och visuellt tilltalande uttryck är brandklassning av fasadsystemet ett av verktygen man kan använda utifrån dagens regelverk. I denna artikel görs en översyn kring varför brandklassning finns som en … [Läs mer...] om Brandklassade träfasader
Trä och brand – forskningsläge och utvecklingsbehov
Artikelförfattare: Daniel Brandon, Alar Just och Robert McNamee, RISE De senaste årtiondenas ökning av träbyggandet och att vi bygger mer komplexa byggnader har lett till ett förnyat fokus på brandfrågorna. Denna artikel ger en översikt över ett antal viktiga forskningsprojekt inom området samt diskuterar varför det är viktigt att kunskapsutvecklingen inom brandområdet inte hamnar på efterkälken när vi strävar mot ett mer hållbart samhälle. Användandet av trä inom byggbranschen ökar. Det är … [Läs mer...] om Trä och brand – forskningsläge och utvecklingsbehov
Innovativa förband med björkplywood
Artikelförfattare: Yue Wang, Tianxian Wang, Mattia Debertolis och Magnus Wålinder, KTH samt Lars Blomqvist, RISE och Roberto Crocetti, KTH I moderna träkonstruktioner med större spännvidder, till exempel hallar och broar, används i allt högre grad så kallade ingenjörsdesignade träprodukter (eng. engineered wood products, EWPs). Exempel på beprövade EWPs är limträ och fanérprodukterna plywood och LVL (eng. laminated veneer lumber). En av de mest använda metoderna för att koppla ihop olika … [Läs mer...] om Innovativa förband med björkplywood
Pappreglar och träfiberisolering som alternativ till stålregel och mineralull
Artikelförfattare: Simon Edwinsson, Delta Akustik, Yasin Zian Nyhuus och Merna Danka, KTH Att bygga med minskad klimatpåverkan är numera ett högt prioriterat mål, i såväl små som stora byggprojekt, vilket väckt ett ökat intresse för nya miljövänliga konstruktioner som kan ersätta traditionella bygglösningar. Ett exempel är pappreglar i stället för stålreglar och träfiberisolering i stället för mineralull. Dock finns stora oklarheter kring den akustiska prestandan för en sådan väggkonstruktion. … [Läs mer...] om Pappreglar och träfiberisolering som alternativ till stålregel och mineralull
Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/23… – Energibehov för aktiv uppvärmning
Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Universitet i Eskilstuna och Västerås, är här igen med en ny Byggfråga. Fråga (4 p) Tänk dig ett exempel där du har beräknat energibehovet för aktiv uppvärmning för ett småhus till 16514,85 kWh/år. För den här typen av beräkningar finns det mycket som är mycket långt ifrån exakt, och det handlar t ex om olika indata avseende människors vanor och ovanor, uteklimatet och tekniken. Vi kan t ex anta att man bedömer osäkerheten för resultatet … [Läs mer...] om Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/23… – Energibehov för aktiv uppvärmning