Du är här: Hem / JURIDIK / Betydelsen av anmärkningar i slutbesiktningsprotokoll i konsumententreprenader
Betydelsen av anmärkningar i slutbesiktningsprotokoll i konsumententreprenader
Frågan om hur stort belopp en konsument kan hålla inne när konsumenten anser att fel föreligger i en entreprenad och entreprenören inte vill åtgärda, har nu delvis fått sitt svar genom en dom från Hovrätten för Västra Sverige meddelad 2017-09-25.
Bakgrund
Ett bolag (”Bolaget”) och en konsument träffade ett entreprenadavtal om upp-förande av ett bostadshus. En del i avtalet var att Bolaget skulle förse vissa utrymmen i fastigheten med ett innertak bestående av träpanel. Allmänna Bestämmelser för Småhusentreprenader (ABS09) och Konsumenttjänstlagen var tillämpliga.
Bolaget slutförde sitt arbete och det hölls en slutbesiktning där det bland annat antecknades som fel att det förekom glipor i skarven mellan kortändorna i innertakets panelbrädor. Parterna var överens om att det, inom viss tid, skulle ske ett avhjälpande. Bolaget åtgärdade inte gliporna och konsumenten valde då att innehålla 100 000 kronor. Bolaget stämde konsumenten och krävde betalning.
Domstolarnas bedömning
Tingsrätten fann att det fanns glipor och att gliporna utgjorde fel i entreprenaden. Felet var inte att anse som ringa, varför Bolaget skulle ha avhjälpt det. Detta resulterade i att tingsrätten kom fram till att Bolaget skulle under alla omständigheter ha avhjälpt felet, varför konsumenten, enligt konsumenttjänstlagen, hade rätt att innehålla så stor del av betalningen som krävdes för att denne ska ha en säkerhet för sitt krav. Skälig säkerhet uppgick till 100 000 kronor. Konsumenten vann således tvisten mot Bolaget i tingsrätten. Bolaget överklagade domen till Hovrätten.
Hovrätten konstaterade att en närings-idkare ska utföra tjänsten fackmässigt. Hovrätten konstaterade också att Bolagets arbete inte var fackmässigt utfört. Därefter konstaterade hovrätten att det inte var möjligt för Bolaget att träffa en överenskommelse med Konsumenten att Bolaget skall slippa att utföra arbete fackmässigt.
Gällande konsumentens rätt att kräva avhjälpande, anger hovrätten att konsumenten har rätt att under vissa förutsättningar kräva att felet avhjälps. Arbetet med att avhjälpa får inte medföra olägenhet eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten. I det aktuella fallet ansåg hovrätten, med beaktan av vad som framkommit be-träffande kostnaden för avhjälpande, att konsumenten hade rätt att kräva ett avhjälpande.
När det gäller frågan om hur stort belopp som konsumenten får hålla inne skriver hovrätten att det generellt är svårt att bedöma nivån på konsumentens anspråk gentemot en näringsidkare. Hovrätten menar att konsumenten måste ges en viss säkerhetsmarginal för att det belopp hen innehåller kommer att täcka kravet. Hovrätten fann att konsumenten hade rätt att innehålla beloppet om 100 000 kr. Konsumenten vann således tvisten mot Bolaget även i Hovrätten.
Lärdomar
Slutbesiktningsprotokollet har stor påverkan när det gäller avgörandet av förekomst av fel i en entreprenad. Det är därför av stor vikt att noggrant läsa och förstå vad som står i ett sådant. Klarar man inte av det själv, skall man söka sakkunnig hjälp. En part som inte är nöjd med vad som står i ett slutbesiktningsprotokoll kan dels begära överbesiktning (enligt reglerna i ABS 09 i detta fall), dels låta pröva saken i domstol. Slutbesiktningsprotokollet får då enbart betydelse som bevismedel i frågan om huruvida fel föreligger eller ej.
Av hovrättens dom framgår att parterna, då det rör sig om förhållande konsument – näringsidkare, inte kan avtala bort kravet på att en tjänst skall utföras fackmässigt. En entreprenör kan således inte i efterhand försöka slippa vidta åtgärder genom att hävda att parterna var ense om utförandet, även om så skulle vara fallet.
Hovrätten har funnit att en konsument har rätt till en viss säkerhetsmarginal när det gäller storleken på belopp som skall innehållas. Detta innebär att konsumenten kan hålla inne ett belopp som är högre än en beräknad åtgärdskostnad. Rättsfallet ger inte svar på hur stort beloppet kan vara, det beror ju på vad det är för slags fel som skall åtgärdas.
Målet överklagades aldrig till Högsta domstolen, varför Hovrättens dom står fast. Dom från Hovrätten för Västra Sverige, mål nr T 5278-16.
Artikelförfattare:
Magdalena Berg
advokat, Göteborgs Advokatbyrå AB
