Artikelförfattare: David Gaharia, LabMind och Sölve Hov, NGI och LabMind
Varje år utförs tusentals laboratorieanalyser av lera på olika laboratorier i Sverige i syfte att undersöka lerans egenskaper för ett specifikt område och projekt. Större regioner har däremot ofta lika geologiska förutsättningar och delar därför många egenskaper. Detta skapar en möjlighet att jämföra enskilda laboratorieresultat med empiri och annan a priorikunskap. LabMind har under flera år samlat laboratorieresultat från leror runt om i östra Mälardalen i en databas för att bygga vidare på denna empiri. Databasen innehåller resultat från över 3500 rutinanalyser och deformationsegenskaper från nästan 1700 CRS-försök. Artikeln presenterar utdrag ur denna databas för att dela erfarenheterna med branschen.
Trots att svenska leror i mångt och mycket har lika egenskaper finns det regionala skillnader som beror på regionens geologiska historia. Leror i östra Mälardalen karaktäriseras av en betydlig heterogenitet med variationer i både plan och mot djupet. Det är till exempel inte ovanligt att en och samma jordprofil består av gyttja, oorganisk lera och silt. Denna heterogenitet orsakar en viss svårighet i praktiken eftersom många av dessa jordarter generellt är svåra att provta, särskilt leror med betydande siltskikt eller högt siltinnehåll. Heterogeniteten ger också ofta en stor spridning av egenskaper.
I denna artikel redovisas utdrag ur LabMinds databas med resultat från rutinanalyser och CRS-försök utförda under fem år, vilket redogörs i större detalj [1]. Försöken är utförda på leror i östra Mälardalen, huvudsakligen Stockholmsområdet. På grund av ovannämnda heterogenitet finns en naturlig stor spridning, som tyvärr ofta förvärras av provstörningar, men tydliga och värdefulla tendenser kan ändå utläsas. Mycket goda korrelationer mellan indexegenskaper och deformationsegenskaper kan hittas – givet noggrant hantverk i fält och i labb.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 1/2024
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på: