Den tekniska utvecklingen inom nationell elproduktion har på relativt kort tid inneburit att den annars centraliserade elproduktionen blivit allt mer decentraliserad med tekniska förändringar i den nationella byggnadspopulationen som följd. Allt fler byggnader utrustas med anläggningar för egen elproduktion, ofta solceller, samt energilager, oftast litiumjonbatterier, vilket har visat sig få konsekvenser för brandsäkerheten. Konsekvenserna har endast de senaste åren blivit uppmärksammade av samhället, och då främst av räddningstjänster, den akademiska världen samt landets projektörer av brandskydd. För tre år sedan, 2018, skrev vi en artikel i Bygg & Teknik med rubriken – Hållbart samhälle, nya brandtekniska utmaningar. Artikeln beskrev hur nya material och innovationer började ta plats i våra byggnader, t ex installation av solceller och energilager. Nu, tre år senare, har vi genomfört ett antal sådana projekt tillsammans med större och mindre byggherrar och fastighetsägare. I denna artikel vill vi dela med oss av kunskaper och erfarenheter vi fått på vägen genom 5 tips för er som går med tankar på att investera i en eller flera solcellsanläggningar och/eller batterilager. Tipsen kan även användas vid nyproduktion.
Mellan år 2005 och 2012 skedde en explosiv utbyggnad av solcellsanläggningar i Tyskland stimulerad av statliga stödpaket. Några år senare uppmärksammades diverse kvalitetsbrister och i tekniken inneboende risker, vilka resulterade i omfattande bränder runt om i landet. I brändernas kölvatten genomfördes studier och experiment för att fastställa riskkällor och möjliga riskminimerande åtgärder. År 2019 fanns det tillräckligt med erfarenhet och andra incitament för att i Sverige genomföra den första större nationella utredningen, detta inom Brandforsk, och rapporten Innovativa elsystem i byggnader – konsekvenser för brandsäkerhet gavs ut. Utredningarna visar på risker med solcellsanläggningar som behöver beaktas vid projektering för att uppfylla krav på säkerhet i händelse av brand.
Kravbild och risk
Finns det då något stöd i lagstiftning eller brandskyddsnormer för att kunna uppföra brandsäkra byggnader med solceller/batterilagring? Bristfälligt, har det visat sig. Den tekniska utvecklingen har varit mycket snabb, tyvärr har byggnadsreglementet inte hunnit med i samma takt. I plan- och byggförordningens 3:e kap. 8§, anges övergripande egenskapskrav för att uppnå krav på säkerhet vid brand, några mer detaljerade krav i Boverkets byggregler står ej att finna. Vid brandprojektering av både solcellanläggningar och energilager är det därför i mångt och mycket ett tolkningsarbete att fastställa rimlig skyddsnivå, upp till den enskilde projektören och aktuell kommunal byggnadsnämnd. Ett undantag finns dock, vilket är räddningstjänstens säkerhet vid släckinsats i byggnader med solcellsanläggningar. Många räddningstjänster runt om i Sverige uppfattade tidigt dessa anläggningar som en arbetsmiljörisk vid insats, likt andra starkströmsanläggningar, och inarbetade därför projektering av solcellsanläggningar i sina råd och anvisningar för byggnadsprojektering i kommunen. Även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har med samma bakgrund givit ut rekommendationer. Gemensamt för dessa råd är att de primärt syftar till att skapa förutsättningar för ett effektivt och säkert släckarbete, inte att undvika brand- och rökspridning, att säkerställa bärigheten i konstruktionen vid brand eller möjliggöra säker utrymning.
Arbete pågår med syfte att ta fram gemensamma riktlinjer, bland andra har Bebo och Belok initierat ett branschöverskridande arbete med mål att ta fram branschöverskridande råd och rekommendationer, vilka även ska kunna utgöra underlag för nationella krav och riktlinjer.
WSP är även involverade i nationella ramavtal med myndigheter där uppdragen bland annat omfattar framtagandet av kunskaps- och beslutsunderlag för översyn av regelverk.
Vad säger då statistiken om brandriskerna, är solcellsanläggningarna en tickande brandbomb? Antagligen inte, även om statistik inom området är problematisk att sammanställa och visar på vitt skilda brandfrekvenser, allt från under 1 promille upp till åtskilliga procent. Som mycket annan elutrustning kan det konstateras att solcellanläggningar absolut medför ökad risk för brand, men genomförda utredningar visar att dessa risker framförallt är kopplade till bristfälligt utförda montage och ej för ändamålet anpassade komponenter. Dessa typer av problem blir vanligare när trycket på marknaden är stort, som vid stora stimulans- och subventionsprogram, då okvalificerade montörer och bristfälliga komponenter används i brist på bättre alternativ. Detta blev tydligt i Tyskland där den installerade effekten växte med 60 procent årligen mellan år 2007 och 2010.
De två kanske mest framträdande orsakerna till brand i solcellsanläggningar är därmed beskrivna, men var i anläggningarna inträffar bränder? Statistiken visar på att framförallt växelriktaren är inblandad i flertalet uppkomna bränder, vilket inte är underligt med bakgrund av att detta är den komponent med flest enskilda beståndsdelar och felkällor. Ytterligare kan man se en svag förskjutning av brandorsaker till likströmskomponenter vilka ofta sitter i mer utsatt miljö utanför klimatskalet och även, som många utredningar betonar, är mer benägna att skapa och upprätthålla ljusbågar vilka kan leda till brand vid kontakt med brännbart material.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/21.
Artikelförfattare:
Daniel Rådeman, WSP
Jan Ottosson, WSP
Sebastian Levin, WSP
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på:







