Har vi råd att inte digitalisera brandskydd?

Artikelförfattare: Filippa Wieselgren och Michael Strömgren, Briab

Det är ingen hemlighet att byggbranschen lämnar mycket att önska när det kommer till innovation, förnyelse och effektivisering. Digitaliseringen rör sig långsamt och på många sätt arbetar vi som vi alltid har gjort. Efter Grenfellbranden satsar Storbritannien på att kravställa digital nyckeldata för brandskydd, data som är grundläggande för att kunna garantera trygghet för de boende. Sämst i klassen är brandskyddssektorn där vi fortfarande arbetar med traditionella metoder vid sidan om övriga projekteringsteamet. Men det ska det bli ändring på.

Att byggbranschens digitalisering går långsamt är egentligen inte konstigt. Projekten är ofta stora och komplexa; i markyta, i ansvar, i inblandade aktörer och i tidsåtgång. När vi testar ny teknik i början av ett byggprojekt kan det ta flera år innan vi kan göra en ordentlig utvärdering att hämta lärdomar ifrån. Vidare är det flera olika aktörer som arbetar tillsammans på ett projekt, alla med olika regler, verktyg och infallsvinklar. Slutligen handlar det om stora pengar. Det kräver mod att investera i ny teknik när det inte går att se värdet förrän längre fram. Då är det inte så konstigt att man drar sig från att vara den första att testa nytt.

Priset vi betalar för byggbranschens motvilja att förnya sig är högt. Bostadsbristen i Sverige är påtaglig och de bostäder som byggs tenderar att bli för dyra. Vi saknar också byggnader för skola, vård och omsorg. Från ett livscykelperspektiv är vår bransch en av de värsta klimatskurkarna då vi står för en dryg femtedel av Sveriges växthusgaser. Det kan också vara så pass illa att vi betalar med människoliv, ett pris vi inte har råd med. Det är inte säkert att digitaliseringsprocesser gjort att olyckor helt hade undvikits men det är vår uppgift att undersöka alla möjligheter för tryggare arbetsplatser och säkra bostäder och där har vi inte hållit måttet.

En viktig del i digitaliseringspusslet är brandskyddet. Med byggprojekt följer hårda regleringar på brandkrav och det är viktigt att de efterföljs på rätt sätt för att säkerställa trygga livsmiljöer. Eftersom brandkraven är så pass viktiga under projekteringen kan det tyckas att brandingenjören skulle vara en central del i design teamet, men vi som arbetar med projektering av byggprojekt vet att så inte är fallet. Att förändra hur vi praktiskt arbetar med brandskyddsprojektering är ett första steg på vägen mot en mer innovativ disciplin.

Innovativa materialval en förutsättning för att nå klimatmålen

Vi skriver ofta och gärna om träbyggnader. Inte bara för att trä, på grund av sina estetiska och klimatvänliga kvaliteter, blivit ett populärt materialval bland byggherrar och arkitekter men för att trä erbjuder en tankenöt för oss inom brandskydd. Hur tar vi ett erkänt brännbart material och bygger ett tryggt hem eller en säker arbetsplats? För vi är övertygade om att det går, vi måste bara våga tänka nytt. Högre andel nybyggnationer i trä skulle kunna vara nyckeln till att nå klimatmålen men för att det ska bli verklighet behövs ordentliga krafttag.

Låt oss titta närmre på utmaningarna med trä idag. Mindre byggnader med trästomme är inte ett problem utifrån en säkerhetssynpunkt, då det finns gott om kunskap samt tydliga regler och riktlinjer för hur dessa ska projekteras. För alla byggnader över 16 våningar däremot gäller i Sverige enligt BBR klass Br0, vilket innebär att brandskyddet måste dimensioneras analytiskt för att verifiera att det uppfyller samhällets krav. Detta oavsett materialval. Däremot saknar vi idag tillräckligt med kunskap för att kunna dimensionera träkonstruktioner enligt naturliga brandförlopp. I augusti publicerads resultatet av projektet Höga byggnader i trä – konceptstudier (Tall Timber Buildings – Concept Studies), ett projekt initierat för att kunna bidra till mer kunskap om just träbyggnader.

Det är i synnerhet en aspekt vi vill titta närmre på när vi talar om höga träbyggnader och det är brandförlopp av brännbart material. Det handlar om trygghet för de boende. Projektet Höga byggnader i trä har genomfört multidisciplinära studier på två konceptbyggnader, båda med trästomme, och vi kan ta med oss ett par lärdomar härifrån. Konceptstudierna resulterade också i brandskyddsbeskrivningar som bidrog till ytterligare kunskap (SBUF: 13742 – Brandteknisk beskrivning av två kon-cepthus i byggnadsklass Br0). Projektets resultat kommer också utmynna i en handbok för framtida kunskapsspridning.

Sammanfattningsvis har det kommit fram att kunskapsläget fortfarande är svagt och att varje träkonstruktion av Br0-klass med bärande trästomme måste dimensioneras efter sina egna förutsättningar. Vill man arbeta med synliga träytor rekommenderas brandbeständiga limmer och byggnadens trästomme måste skyddas under hela brandförloppet för att undvika nyantändning. Dessutom bör sprinklersystem användas. Angående byggnadens stabilitet finns det flera sätt att nå kraven för att bygga högt. Centralt är tidigt samarbete mellan arkitekt, konstruktör och brandkonsult. Vidare är också både byggnadens fot-avtryck och fasad viktiga komponenter för att få styvhet. En annan möjlighet är att se över hybridlösningar där annat material än trä kan stå för kritiska delar.

Höga träbyggnader behöver heller inte vara klimatsmarta per automatik. Ju högre byggnaden är, desto fler miljöaspekter måste tas i beaktande. För att ta reda på miljöpåverkan av produkter och tjänster kan en Livscykelanalys (LCA) användas, där en produkts hela livscykels avtryck tas med i beräkningarna. Detta innebär att det inte går att ”gömma” miljöpåverkan från en fas i ett senare skeende utan alla aspekter tas med i beräkningarna. Till exempel är höga byggnader mer yteffektivt, men kan kräva flera åtgärder utifrån säkerhets- och utrymningssynpunkt.

Rapportens LCA baserad på de två konceptbyggnaderna visade däremot att höga träkonstruktioner inte skiljer sig mycket från låga byggnader, varför vi bör fortsätta undersöka möjligheten för mycket höga träkonstruktioner i framtiden. Då med en brasklapp för att LCA också måste göras på färdigprojekterade byggnader i framtiden. Med tillräckliga kunskaper om hur vi hanterar brandförlopp i trä skulle vi kunna bidra med mycket viktiga inspel i en klimatsmart byggnadsbransch.

Information för framtiden

En förutsättning för branschens utveckling blir hur vi i framtiden hanterar information. Ju mer komplexa byggprojekt, ju mer information som behöver hanteras. Men faktum är att det är inte bara är vid avancerade storsatsningar vi behöver satsa på bättre informationshanteringssystem utan det gäller även i mindre projekt. Skulle vi med hjälp av till exempel BIM ha mer detaljerad information om hur byggprocessen kommer framskrida skulle vi i god tid kunna planera för materialinköp, förutse kollisionskontroller och undvika misstag. Ambitiös informationshantering från ax till limpa är mer än ritning till färdig byggnad, det handlar om att förmedla information från idéstadie till aktiv, långsiktig förvaltning.

Storbritannien ska nu kravställa digital brandskyddsdokumentation för högriskbyggnader. Som konsekvens av den tragiska Grenfell-branden 2017 publicerades Building a Safer Future: Independent Review of Building Regulations and Fire Safety, eller Hackitt-rapporten. Rapporten sammanställer och presenterar den systemöversyn Dame Judy Hackitt genomförde efter branden. Resultatet av denna systemöversyn belyste de stora bristerna i det brittiska regel- och kontrollsystemet som gäller för brandskydd.

I ljuset av den information som framkom i Hackitt-rapporten genomgår nu Storbritannien ett omfattande standardiseringsarbete. I juli 2020 presenterades förslaget Draft Building Safety Bill, ett utkast till lagförslag som i synnerhet berör ansvar och ansvarsutkrävande gällande säkerhetsrisker under de olika faserna av byggnadens livscykel. Innan förslaget når parlamentet har det publicerats för allmänheten för granskning och indikationerna på vart vi är på väg är tydliga.

Ansvarsutkrävande och stringenta regelverk

I mars 2020 presenterades Fire Safety Bill vars fokus låg på att uppdatera de riktlinjer från Fire Safety Order 2005 som gäller för flerbostadshus. Ansvariga måste enligt Fire Safety Bill numera ta ansvar för brandsäkerheter för byggnadens yttre väggar, inklusive fasader, balkonger och fönster. Ytterligare ansvarstillägg gäller entréer till enskilda lägenheter som går till gemensamma utrymmen. Det förra tillägget kan vi se som en direkt konsekvens av Grenfell-branden, då det har kunnat spårats att brandfarliga fasader bidrog till brandens spridning. Draft Building Safety Bill är tänkt att bli nästa ben i Storbritanniens gedigna arbete för brandsäkerhet.

Lagförslaget är omfattande och den här artikeln kommer inte kunna redogöra för allt i detalj. Däremot är det vissa viktiga punkter vi bör titta närmare på och dra lärdomar av. I stora drag är lagförslaget en direkt uppföljning av det bristande kontrollsystem för brandskydd som konstaterades i rapporten. Ansvariga ”duty-holders” ska utses för varje byggnad som kan klassas som högrisk. Tanken med dessa ansvariga är att säkerställa att den person eller enhet som skapar en byggsäkerhetsrisk är ansvarig för att hantera denna risk. Byggnadens livscykel delas upp i olika faser eller ”gateways” och varje fas behöver inte ha samma ansvarig. Konstruktionsfasen skulle till exempel ha entreprenören som ansvarig och besittningsfasen skulle vara fastighetsägaren.

Att byggnadsprocessen går att dela in i olika faser är inget nytt men vad som däremot är en nyhet är införandet av The Building Safety Regulator (BSR), en ny tillsynsmyndighet med ansvar för byggnadssäkerhet. BSR kommer inte bara själv verka som kontrollinstans utan kommer också kunna vidta åtgärder mot de ansvariga dutyholders som inte kan uppfylla säkerhetskraven. Det är i synnerhet vid högriskprojekt som BSR kopplas in som kontrollerande funktion, och då i överlämnandet mellan de olika byggnadsfaserna. Myndigheten får som funktion att granska överlämningen mellan de ansvariga och har mandat att stoppa processen om inte kraven på säkerhet uppfylls. I slutskedet, innan byggnaden tas i bruk, måste den registreras och få ett godkänt certifikat på att ansvariga kunnat visa att de uppfyller alla säkerhetskrav. Fastighetsansvariga kommer dessutom löpande behöva rapportera om säkerheten till BSR. Om säkerhetskraven inte nås har myndigheten möjlighet att vidta stränga åtgärder och höga böter.

Golden Thread

Vad som i synnerhet sticker ut i det brittiska lagförslaget är kommande krav på digital informationshantering i ett så kallat ”golden thread”-flöde. Här efterfrågas en obruten informationskedja (A ”golden thread” of information) vilket skulle bevara byggprocessers ursprungliga avsikter och beslut så att dessa kan tas i beaktande vid framtida säkerhetsinsatser under förvaltningsfasen.

Meningen med en ”golden thread”, eller en obruten informationskedja, är att ett projekts tilltänkta originaldesign finns bevarad för framtiden liksom uppkomna ändringar och uppdateringar. Därmed ska fastighetsskötseln underlättas när byggnaden tas i bruk. Informationen ska vara lika tillgänglig ett år efter färdigställande som efter tio år in i förvaltningen av byggnaden. Effektivare informationshantering ger också möjligheten att nå ut till de boende på ett bättre sätt. Att kommunicera brandskydd till de som ska leva och bo är en av huvudpunkterna i det nya lagförslaget. De föreslagna reglerna på ansvarsutkrävande i kombination med kraven på levande informationshantering kan komma att bli kärnan i Storbritanniens insatser för förebyggande av brand.

Den här idén är inte ny. Dame Judith Hackitt rekommenderade redan i den slutgiltiga rapporten från 2018, The Independent Review of Building Regulations and Fire Safety, att digital, obruten informationshantering bör användas i nya projekt. Ett förslag som Hackitt har är att använda sig av bland annat BIM som föredraget arbetssätt. Building Safety Bill understryker vikten av en obruten informationskedja.

Intelligent informationshantering inom brandskydd diskuteras även på hemmaplan. Som en del av det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, bedrivs just nu projektet Den obrutna informationskedjan för brandskydd. Brandkonsultföretaget Briab och bygg- och anläggningsföretag Peab står som projektdeltagare och delfinansiärer. Projektet förväntas pågå till våren 2021 och resultera i nya kunskaper om digital brandskyddinformation samt en compliance-modell för hanteringen av nämnda information.

Vad kan Sverige lära sig?

Årligen får räddningstjänsten cirka 10000 larm om byggnadsbränder och runt hundratalet personer omkommer i brandolyckor. MSBs rapport Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder kunde påvisa att störst andel av de som allvarligt drabbas av bränder är 1) män i övre medelåldern och uppåt, 2) socialt och ekonomiskt utsatta grupper. Rapporten ser nedsatt kapacitet att motverka eller fly från brand som en av de tydligaste anledningarna till allvarliga skador och dödsfall. Krasst går det alltså att säga att brandsäkra hemmiljöer blir något endast vissa (mer priviligierade) grupper får tillgång till.

Detta är förstås oförsvarbart. Självklart ska alla ha samma förutsättningar och det finns en nationell nollvision om uttrycker att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i brand. Men för att kunna uppnå denna efterfrågar MSB ett paradigmskifte inom brandskyddsarbete. Med de nya kunskaperna aktuell forskning bidrar med, tillsammans med omfattande standardiseringsarbetet så känns inte det skiftet alltför avlägset.

Samarbete kärnan i branschens utveckling

Alla nya kunskaper bidrar till ytterligare ringar på vattnet. På ena ändan av vårt spektrum har vi ambitiösa entreprenörer och arkitekter som önskar bygga i mer innovativa, alternativa material, av miljömässiga skäl som estetiska. Här är det vårt ansvar som bransch att hitta möjligheter att skynda på den utvecklingen, snarare än att envist hålla fast vid våra gamla arbetssätt. På andra ändan har vi standardiseringskrav som, i alla fall i Storbritannien, kan komma att kräva ett förändrat arbetssätt. Istället för att se dessa skeenden som isolerade händelser bör vi försöka kombinera dem och få ut synergier som driver utvecklingen framåt.

Vi bör lära oss av Storbritannien och anta dessa utmaningar redan nu, innan vi i Sverige får vårt eget Grenfell. Att vi ska dra nytta av den våg av förnyelse- och forskningsarbete som pågår bör vara självklart. På så vis kan få ett flerdimensionellt paradigmskifte som berör alla aktörer; projektörer, entreprenörer och fastighetsägare. Endast då kan vi kommunicera brandskydd effektivt. Och det är först då vi också bäst når ut till de som brandskyddet har störst betydelse för, de boende.

Läs mer:

www.gov.uk/government/publications/draft-building-safety-bill

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 5/20

Teckna en prenumeration HÄR