Runt om i världen ökar antalet undermarksstationer för spårtrafik kraftigt och Sverige är inget undantag. Kringliggande faktorer kan ibland innebära att dessa stationer måste placeras väldigt djupt, vilket leder till utmaningar både kopplat till tillgänglighet och utrymning. Djupet kan innebära att rulltrappor inte kan användas och för att kunna hantera både rusningstrafik och utrymning från sådana stationer kan därför höghastighetshissar vara en aktuell lösning. Ett par kritiska frågor återstår dock: kommer utrymmande personer att acceptera att utrymma med hissarna och kommer de att vänta på dem i en utrymningssituation? För att studera dessa frågor har Brandskyddslaget, Lunds Tekniska Högskola och University of Canterbury utfört utrymningsförsök i Virtual Reality inom ett nyligen avslutat forskningsprojekt finansierat av Brandforsk och Förvaltningen för utbyggd tunnelbana.
Djupt liggande stationer medför en anledning att se över vilka utrymningsmetoder som är lämpliga. Stationernas djupa placering bedöms primärt försvåra utrymningen på grund av (1) utmattning av de utrymmande vid utrymning uppför i trappor [1] och (2) problem för personer med svårigheter att gå i trappor att själv sätta sig i säkerhet [2]. Ett möjligt sätt att hantera dessa problem är att använda sig av utrymningshissar vid utrymningsdimensionering av denna typ av stationer. Detta introducerar dock ett antal nya faktorer som måste beaktas.
Att använda hissarna för utrymning är egentligen ingen nyhet. I början av personhissens historia finns flera fall då utrymning via hissar spelat en avgörande roll vid bränder [3]. Under första halvan av 1900-talet diskuterades även införandet av hissutrymning i amerikanska regelverk för att tillgodose utrymning från allt högre byggnader [4], [5]. Något sådant införande skedde dock aldrig (tillförlitligheten hos hissar som inte kontrollerades av en hissoperatör ansågs vara för låg) och istället ledde ett antal incidenter under senare årtionden till den rekommendation som fortfarande gäller för de flesta byggnader idag, det vill säga att inte använda hissen vid brand [6]. Tillförlitligheten och säkerheten hos hissar har sedan dess utvecklats och idag kan hissar utformas så att de betraktas som säkra vid brand. En följd av detta är att ett antal olika regelverk infört utrymningshissar som möjlig lösning.
Även om utrymningshissar i dagsläget inte är att betrakta som en kontroversiell lösning rent tekniskt så innebär rekommendationen att inte använda hissen vid brand att vissa frågetecken kvarstår kring det faktiska användandet. Dels finns frågetecken kring i vilken utsträckning utrymmande kan komma att använda hissarna och frågetecken finns även kring hur stora väntetider som kan accepteras vid användande. För att studera dessa frågor vidare utfördes oannonserade utrymningsförsök i en virtuell tunnelbanestation.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 5/20
Artikelförfattare Axel Mossberg, Brandskyddslaget, Lunds Tekniska Högskola Daniel Nilsson, University of Canterbury Jonathan Wahlqvist, Lund Tekniska Högskola Håkan Frantzich, Lunds Tekniska Högskola
