Svaren ovan är det korta svar som efterfrågas. Här följer några förklaringar av 1) – 3) som egentligen inte efterfrågas.
Mekanisk frånluft medför i de flesta fall att man har undertryck inne över hela byggnadshöljet. Vi antar som ett grundfall för följande exempel att detta undertryck är 7,5 Pa som genomsnitt.
1) När det blir kallare ute ökar temperaturskillnaden mellan inne- och uteluft och då ökar också densitetsskillnaden mellan inne- och uteluft. Därmed ökar också skillnaden mellan inne- och uteluftens vertikala tryckgradient. Vid 20 °C är tryckgradienten 12 Pa/m och vid –20 °C har den ökat till 14 Pa/m. Vid –20 °C ute och 20 °C inne blir då termikens inverkan att tryckskillnaden mellan inne- och uteluft ändras med 14 – 12 = 2 Pa/m vertikalt, där ett undertryck inne minskar med 2 Pa/m med höjden över golv medan ett övertryck inne tvärtom ökar med 2 Pa/m med höjden över golv. Mellan t ex uteluftsventiler på samma höjd över golv på botten- och övervåning blir då termikens inverkan ca 2,5 m · 2 Pa/m = 5 Pa.
En sommardag då inne- och utetemperatur är ungefär lika gäller då ca 7,5 Pa undertryck för både botten- och övervåning. En riktigt kall vinterdag med –20 °C ute blir då lite förenklat undertrycket ca 10 Pa på bottenvåningen och ca 5 Pa på övervåningen. Det mesta av tilluftsflödet kommer då att tillföras bottenvåningen och på övervåningen får rummen med uteluftsventiler (t ex sovrum) ett lägre uteluftsflöde, alltså sämre ventilation.
2) Sämre lufttäthet för byggnadshöljet får här två olika negativa konsekvenser:
2 a) Ju sämre lufttäthet desto mindre andel av tilluften kommer in via uteluftsventilerna som avsett, och desto mer läcker i stället in helt okontrollerat genom otätheter i byggnadshöljet. Om t ex ytterdörrens tätningslister är dåliga så kan uteluftsflödet till hallen bli högt, och på motsvarande sätt får då rummen med uteluftsventiler (t ex sovrum) ett lägre uteluftsflöde, alltså sämre ventilation.
2 b) Ju sämre lufttäthet desto lägre blir det genomsnittliga undertrycket inne. Man kan t ex tänka sig ett fall där sämre lufttäthet medför att det genomsnittliga undertrycket inne är 4,5 Pa i stället för 7,5 Pa i grundfallet ovan. En riktigt kall vinterdag med –20 °C ute blir då lite förenklat undertrycket ca 7 Pa på bottenvåningen och bara ca 2 Pa på övervåningen. Det allra mesta av tilluftsflödet kommer då att tillföras bottenvåningen och på övervåningen får rummen med uteluftsventiler (t ex sovrum) ett alldeles för lågt uteluftsflöde, alltså mycket dålig ventilation.
3) Ett frånluftsflöde som i praktiken är lägre än det projekterade värdet kan bero på olika saker som t ex smutsiga frånluftsdon och/eller smutsigt frånluftsfilter. Ju lägre frånluftsflöde desto lägre blir det genomsnittliga undertrycket inne. En kall vinterdag medför då termiken i princip samma negativa inverkan som i 2 b) ovan. Dessutom gäller ju att ett lägre frånluftsflöde är negativt eftersom det medför ett lägre tilluftsflöde totalt för hela byggnaden.
Förklaringarna ovan är ett exempel på att funktionen för mekanisk (fläktstyrd) ventilation i byggnader blir sämre ju sämre lufttäthet som byggnadshöljet har. Om t ex 1) – 3) ovan sammanfaller så kan resultatet bli riktigt dålig ventilation för sovrum på övervåningen, och orsaken är då en kombination av inverkan av utetemperaturen, byggnadshöljet och den fläktstyrda ventilationen.
