Figur 1: Exempel geofencing. Illustration: Trafikverket.
Digitaliseringens effekter genomsyrar allt. Teknisk utveckling har i alla tider förändrat människors livsvillkor och samhällsorganisation och sedan flera decennier tillbaka har den digitala tekniken gjort detsamma. Mycket talar för en fortsatt stark utveckling även framöver. Digitaliseringen av samhället i allmänhet och transportsystemet i synnerhet skapar nya verktyg och möjligheter för Trafikverket att verka för målet om ökad tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. Transportsystemet står inför stora utmaningar när klimatpåverkan ska minska kraftigt samtidigt som en ökad urbanisering och åldrande befolkning ställer höga krav på tillgänglighet för alla. En nyckel för att hantera dessa utmaningar är att vi utnyttjar transportsystemet mer effektivt och flyttar mer människor och gods med mindre resursförbrukning. Det kommer vi inte att klara av att åstadkomma genom att göra som vi alltid har gjort, utan vi behöver också tänka nytt och använda ny teknik för att säkerhetsställa rätt sak på rätt plats vid rätt tid i transportsystemet. Här har geofencingtekniken potentiellt en viktig roll att spela.
Geofencing är ett samlingsnamn för teknik som applicerar ett digitalt staket i den fysiska miljön som hindrar ett fordon eller en människa med vissa egenskaper från tillträde till viss plats under en viss tid. Det kan till exempel innebära att hastigheten automatiskt sänks, att drivlinan på ett hybridfordon slås om till eldrift inom visst område eller att fordonen helt stannar för att det saknar behörighet. Frågan om teknikens införande aktualiserades nu senast i samband med olyckan med en gasdriven buss som exploderade i Stockholm efter att ha kört in i en för låg tunnel.
Trafikverkets arbete med införandet av tekniken startade efter terrordådet på Drottninggatan under 2017, då Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att testa geofencing i demonstrationsprojekt i urban miljö. Arbetet gjordes i nära samverkan med fordonsindustrin samt Stockholms stad och Göteborgs stad. Uppdraget har dels resulterat i en demonstration av koncept för geofencing, dels i en övergripande handlingsplan. Handlingsplanen presenterades i december 2018 och i den pekar Trafikverket tillsammans med sina samarbetspartners ut riktningen för att möjliggöra implementering av geofencing i större skala i svenska städer. Målet är också att etablera en nationell digital infrastruktur som harmonierar med europeisk standard.
Geofecningtekniken har funnits tillgänglig ett antal år och demonstrationer av tekniken har bland annat genomförts i Göteborg där två helelektriska bussar och sju elhybridbussar utrustade med tekniken har rullat sedan 2015. Demonstrationen fungerar så att när buss 55 kör in i digitalt särskilt avgränsade områden längs sin linje ser geofencingtekniken till att bussarna automatiskt beter sig på önskvärt vis. I extra täta stadsmiljöer slår hybridbussarna om från diesel- till eldrift för att minska utsläpp och buller. Bussarna sänker även farten för att minska risken för olyckor på gator och platser med många gående och cyklister.
Göteborgs stad har goda erfarenheter av geofencingtesterna på linje 55. Bussarna kör inte för fort och de kör med tyst eldrift utan avgaser på gator med många människor. Körningen blir dessutom bekvämare för chaufförerna enligt Malin Andersson, chef för avdelningen utveckling och internationellt på trafikkontoret i Göteborg.[1]
Göteborgs Stad följer även frågan om hur elsparkcyklarna hanteras i andra städer, däribland i Stockholm där de populära scootrarna har funnits längre än i Göteborg. Nyligen beslutade Stockholms stad om nya regler för elsparkcyklarna, som bland annat innebär att uthyrningsföretagen har två timmar på sig att flytta en trafikfarligt parkerad elsparkcykel.
Detta är något även Göteborg tittar på. I likhet med Stockholm undersöker de också möjligheten att införageofencing för elsparkcyklar, i detta fall genom att på digital väg anvisa särskilda parkeringsytor, något som även företagen som tillhandahåller systemen ställer sig positiva till.[2] Ska detta kunna tillämpas på enskilda gator krävs det dock väl uppdaterade kartor samt att det finns lokala referenspunkter som hjälper GPS-systemet, så som det fungerar på linje 55 i Göteborg. Vid busshållplatserna längs rutten finns referenspunkter som synkroniseras med bussens GPS och säkerställer positionen.
Utöver Göteborg har även tekniken testas av Dalatrafiken. De bussar som utrustats med systemet i Falun-Borlänge-området kan programmeras så att bussens hastighet begränsas på vissa sträckor. Gångfartsområdet på Svärdsjögatan vid högskolan i Falun är till exempel begränsat till 7 km/h och Paradgatan i Borlänge är begränsad till 30 km/h vid Tunets skola.
När bussen kommer till de inprogrammerade sträckorna sänks hastigheten automatiskt och föraren kan inte koppla ur systemet.[3]
Utanför Sverige har tester med tekniken genomförts i Norge. Hösten 2017 genomförde Statens vegvesen en demonstration i Oslo stad som visade hur geofencing kan användas för att minska utsläppen. En lågutsläppszon byggdes in i den norska nationella vägdatabasen (NVDB) och delades med Volvo via en gemensam nordisk datatjänst. Volvo delade informationen med de två hybridbilarna som användes i demonstrationen, så att dessa tvingades över till det elektriska körläget i det utvalda området/lågutsläppszonen. Projektet var ett samarbete mellan Volvo Car Corporation och Statens vegvesen, och kallades ett ”tekniskt kvantesprång”. I piloten testades även att utrusta bilar utan tekniken med en mottagare som uppmärksammade föraren att de körde in i en lågutsläppzon så att föraren manuellt kunde slå över till eldrift för att undvika avgift.
Fokus på nyttjandet av tekniken ligger idag på användningen av infrastrukturen men intressanta tillämpningsområden finns även i byggnation och underhåll av infrastrukturen. Det kan då handla om att med hjälp av geofencing i kombination med annan teknik, till exempel kunna åstadkomma en effektivare hantering av lagstadgade krav. Trafikverket är en stor beställare av entreprenadtjänster och har ett ansvar som byggherre att säkerhetsställa att lagar och regler efterlevs på arbetsplatserna. De upphandlingar som Trafikverket gör kan avse såväl investeringar i ny infrastruktur, som olika typer av underhållsåtgärder i existerande infrastruktur. Det är inte alltid arbetsplatsernas lokalisering medger att de lätt kan avgränsas fysiskt, till exempel med staket.
Trafikverkets upphandlingar innehåller olika krav som bland annat syftar till att öka säkerheten på byggarbetsplatser, att ingen ska skadas vid arbete eller till att motverka svartarbete. Det kan till exempel röra sig om att entreprenören ska föra en elektronisk personalliggare. Bestämmelserna rörande elektroniska personalliggare i byggbranschen innebär att alla företag och personer som deltar i byggverksamheten ska registreras i personalliggaren. Andra krav kan även avse att den utförande entreprenören ska ha personal med rätt kompetens för att utföra arbetsuppgiften.
Ur en rad perspektiv är det således intressant att veta vem som befinner sig på en byggarbetsplats, vilket företag individen är anställd av och i vissa fall även vilken kompetens individen har. Trafikverket ställer idag krav på att upphandlade entreprenörer ska tillämpa ID06-villkor. ID06 är en branschgemensam standard för att lätt kunna identifiera personer på arbetsplatsen och koppla varje person till en arbetsgivare. Inom ramen för ID06-systemet kan även en person samla utbildningsbevis och behörigheter på ett ställe och visa dem med stöd av ett ID06-kort och ett ID06-system på arbetsplatsen. I dagsläget finns det en rad tillämpningar på marknaden som bygger på ID06-standarden och som effektiviserar hanteringen av elektroniska personalliggare. Däribland också möjligheten att avgränsa ett arbets- eller projektområde med hjälp av geofencing.
Figur 3: Infrastrukturminister Tomas Eneroth under geofencingdemonstration i Stockholm. Foto: Trafikverket.
Framtida potentiella användningsområden
Teknik för geofencing har potential att spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens transportsystem. Möjligheten att styra var trafik får tillträde i tid och rum kan potentiellt bidra till effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur och minska transportsystemets negativa effekter. På sikt kan tekniken tvinga vanliga bilister att följa lagen, något som konstateras av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon i en intervju med SVT. Hon menar dock att det inte är där vi kommer att börja, utan fokus ligger på yrkestrafiken. Kan vi få yrkesförarna att hålla hastigheten så vet vi att det kommer påverka övrig trafik och hastigheterna kommer sänkas.[4] Sett till persontransporter är det sannolikt att tekniken först och främst kommer att användas som tvingande eller rekommenderade hastighetsbegränsningar runt känsliga områden som vägarbeten och skolor. Detta vore en naturlig förlängning av de utvecklingsprojekt som redan bedrivs.
På lite längre sikt skulle tekniken kunna användas som en sätt att prioritera trafik samt öka tillgänglighet och kapacitet i den befintliga infrastrukturen. En möjlighet vore till exempel att endast tillåta regional trafik i ett körfält på motorvägssträckor där lokal trafik skapar kapacitetsbrist och hindrar framkomligheten. På det sättet kan infrastrukturen nyttjas som det var avsett när den planerades. Ytterligare en möjlig tillämpning på samma område är automatisk tillträdeskontroll där vissa delar av infrastrukturen under vissa tider enbart ge tillträde till en eller flera olika typer av transporter. Det kan vara kollektivtrafik, nyttotrafik, godstrafik eller specifika drivlinor eller bränslen. En typ av ”gröna körfält” och ett steg i riktningen mot målet om att utsläppen av växthusgaser från väg-trafiken ska minska med 70 procent till 2030.
Ytterligare en intressant möjlighet är att koppla samman geofencingteknik med prognosdata för överträdelser av miljökvalitetsnormer för luft. Det går idag att prognostisera överträdelser av miljökvalitetsnormer för kväveoxider genom att beräkna väder, trafikmängd och vindar för specifika områden. Om denna data i realtid kopplas samman med geofencingteknik så skulle hybridfordon kunna ställa om till eldrift när de kommer in i ett område där miljökvalitetsnormen håller på att överskridas. Detta är exempel på hur tekniken i framtiden skulle kunna användas dynamiskt till skillnad från de statiska tillämpningar som finns idag.
För att få driv i utvecklingen av tekniken har Trafikverket initierat ett 4-årigt forsknings- och innovationsprogram med syfte att koordinera utvecklingsprojekt som bedrivs inom området. Programmet är en del i den handlingsplan som presenterades för regeringen i december förra året. Programarbetet initierades under våren 2019 och utöver koordinering av pågående projekt är två nya projekt i uppstartsfasen. Smarta urbana trafikzoner är ett projekt som finansieras inom Vinnovaprogrammet Utmaningsdriven innovation och leds av CLOSER vid Lindholmen i Göteborg. Projektet syftar till att använda geofencing för att skapa smarta urbana trafikzoner som kan självregleras utifrån rådande trafik- och miljösituationer. Inom ramen för projektet kommer bland annat automatiserade beslutsprocesser och nya koncept för smarta zoner att undersökas. Trafikverket har även inlett arbetet med att titta på hur den nationella vägdatabasen (NVDB) kan användas för att samla in och dela information om geofencing till berörda fordon.
Trafikverket står för nästan en tredjedel av den upphandlade entreprenadvolymen vilket kan ge möjlighet att uppmuntra en effektiv användning av tekniken också inom bygg- och entreprenadbranschen. Både för att effektivisera själva genomförandet, men också för att säkerställa andra viktiga aspekter såsom säkerhet och miljö. Ett exempel där geofencingteknik vore intressant att testa är vid entreprenader som utförs i nära anslutning till känsliga områden. Det kan till exempel vara en skyddsvärd biotop som finns i direkt anslutning till det planlagda området. I dessa fall vore det önskvärt om fordonen digitalt kunde avgränsas så att de inte riskerar att röra sig utanför området och orsaka skador.
Utmaningar
Idag saknas två viktiga förutsättningar för att en storskalig introduktion av geofencing ska kunna göras i våra städer – dels en fungerande digital infrastruktur, dels ett tillämpbart regelverk. Det finns idag inte heller någon lagstiftning som kräver att fordon utrustas med tekniken.
För att tekniken på sikt ska kunna få större genomslag behöver det vara enkelt, initialt för näringslivets transporter att ladda ner relevant geofencingdata till sina fordon. Det kan gälla data som bärighet för broar och brohöjder på det statliga vägnätet eller lokala trafikföreskrifter för det kommunala vägnätet. Hur denna data hämtas och i vilket format behöver sannolikt harmoniseras på europeisk nivå eftersom många godstransporter är gränsöverskridande. Det finns även internationella regler att förhålla sig till, exempelvis Wienkonventionen som säger att det är föraren som har kontrollen över fordonet. Automatiska system måste gå att stänga av.
Potential att bidra till våra mål
Geofencingteknik har potential att bidra till ökad trafiksäkerhet, minskad miljöpåverkan, minskat buller och förbättrad kapacitet vilket omfattar många av de mål som Trafikverket arbetar mot. Ska Sverige klara av att nå upp till sina världsledande mål inom trafiksäkerhet och minskad klimatpåverkan kommer vi med största sannolikhet att behöva realisera teknikens fulla potential den kommande 10-årsperioden. Vi har dessutom en negativ trend med fler antal döda och allvarligt skadade i trafiken jämfört med tidigare vilket innebär att vi måste hitta nya sätt att öka regelefterlevnaden för att kunna nå målet om att ingen människa ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.
Ett effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur leder också till av vi behöver ta mindre yta i anspråk för infrastruktur vilket är viktigt då ingrepp i naturmiljö påverkar biologisk mångfald negativt. Då en FN-rapport nyligen pekade att en miljon arter riskerar att utrotas så är detta en fråga som sannolikt kommer att komma allt högre upp på agendan inom kort.
Genom att stödja en utveckling där tekniken nyttjas i Trafikverkets entreprenader kan vi driva på för en schyst konkurrens på marknaden och säkra arbetsplatser. Vi kan även stimulera självuppföljning och innovation samt produktionsutveckling inom anläggningsbranschen.
Sammanfattningsvis finns det många potentiella områden där geofencingteknik kan bidra till att skapa nyttor både inom transportsystemet och inom vår egen verksamhet. Det kvarstår dock fortfarande många frågetecken att räta ut inom teknik, juridik och acceptans. Det är därför viktigt att vi driver på och stimulerar nya piloter och demonstrationer av tekniken för att succesivt bygga upp kunskap som på sikt kan hjälpa oss nå målet om tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle.
