• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / AKUSTIK OCH LJUDISOLERING / Säker utvärdering av stegljud i alla typer av byggnadsstommar – LnT,w,25

Säker utvärdering av stegljud i alla typer av byggnadsstommar – LnT,w,25

24 maj, 2022

Illustration: Kim Simmons.

Artikelförfattare: Christian Simmons, Simmons Akustik & utveckling ab

Resultaten från forskningsprojektet AkuTimber vid Luleå tekniska universitet och de föregående projekten AkuLite och Aku20 har nu sammanställts. Fältmätningar och enkäter i sammanlagt 38 nyare flerbostadshus med vitt skilda typer av stomsystem har analyserats. Resultaten ger en tydlig rekom­mendation om hur byggreglernas krav på steg­ljudsnivå i bostäder bör justeras. Man får god samstämmighet mellan hur störda boende känner sig av stegljud och mätresultat med den vanliga stegljudsmaskinen om frekvensområdet utvidgas ned till 25 Hz för att ta mer hänsyn till de allra lägsta frekvenserna (dunsljuden). Det nya förslaget till utvärdering av stegljud fungerar på alla typer av stomsystem, inklusive lätta trähus, massivträhus och betonghus. Förslaget lämnas till SIS om upp­datering av bilaga A i ljudklassningsstandarden för bostäder SS 25267. Om BBR skulle uppdateras enligt förslaget, så skulle några av de undersökta stomsystemen behöva något förbättrad ljudiso­lering, men de flesta skulle uppfylla även de reviderade kraven. För att uppnå ljudklass B med det nya kravet, så skulle fler stomsystem behöva förbättras.

Målet för alla tre projekten har varit att ta fram ett frekvensviktat entalsvärde som har god samstämmighet med hur boende upplever störning från stegljud, oavsett vilken typ av byggnadsstomme som an­vänds i huset. En utförligare bakgrund finns i tidigare artiklar i Bygg & teknik om forskningsprojekten AkuLite, Aku20 och det avslutande projektet AkuTimber vid Luleå tekniska universitet (LTU) [1]. Arbetet har bedrivits med stöd från Formas och Energimyndigheten [2]. Re­sultaten beskrivs detaljerat i flera peer-review granskade artiklar. [3] [4] 

Resultat från 38 bostadshus med olika stomsystem

Resultaten baseras på fältmätningar och enkätundersökningar i 38 bostadshus i olika områden i Sverige, där de flesta hus är mer eller mindre nybyggda. Husen har helt olika typer av stomsystem, med 17 lätta byggnader med träskivor på reglar, 11 massivträhus och 10 betonghus. Fler än 1200 hushåll har besvarat enkäten. Enkätsvaren är relativt jämnt fördelade med tanke på andra faktorer som skulle kunna ha viss inverkan, exempelvis upp­låtelseform, bostadsort, kön, ålder, antal personer boende i hushållet med flera. 

De statistiska analyserna visar, att istället för dagens mått LnT,w,50 (=högsta värdet av L’nT,w och L’nT,w + CI,50–2500), som utvärderas från stegljudsnivåer i intervallet 50–3150 Hz enligt SS-EN ISO 717-2, så bör byggreglerna utvidga kravet ned till 25 Hz. Detta kan förkortas på motsvarande sätt till (=högsta värdet av L’nT,w och L’nT,w + CI,25-2500), dock utan att korrigera efterklangstiderna i frekvensbanden 25, 31 och 40 Hz. L’nT,w behövs fortfarande för att säkerställa dämpning vid höga frekvenser, exempelvis vid hårda golvbeläggningar på tunga bjälklag. Det föreslagna måttet har högre korrelation till enkätsvaren från de boende än det mått som föreslogs i den första etappen (L’nT,w + CI,AL,20–2500), men lägger inte fullt så stor vikt vid ljudnivåer i frekvensbanden 25–50 Hz och använder inte heller 20 Hz-bandet i viktningen. 

Minimikravet i BBR (med Ci-term) skulle med detta utvidgade mått kunna justeras något, från ≤ 56 dB till ≤ 59 dB med bibehållen störningsnivå. Sammantaget bedöms att flertalet av dagens stomsy­stem skulle upp­fylla ett sådant reviderat minimikrav i BBR, men för att uppnå även en reviderad ljudklass B skulle något fler behöva för­stärkas på olika sätt.

I denna artikel fokuserar vi på steg­ljudsisolering, som hade klart högre andel störda jämfört med andra typer av ljud, men vi ser även på luftljudsisoleringen. Flera typer av statistiska utvärderingar har provats och befunnits ge relativt samstämmiga resultat, varför många de­taljer i beräkningarna utelämnas här. Medelvärdet av svaren på frågan om störning från stegljud (skala 0–10), för­delade sig enligt figur 1. Man ser att det är vanligare att känna sig störd av stegljud i hus med lätta stomsystem jämfört med hus i massivträ eller betong, även om det skiljer sig åt mellan olika hus inom respektive byggnadskategori. 

Samstämmigheten mellan enkätsvar och fältmätningar utvärderades med måttet ”förklaringsgrad”, R2 för att se hur stor del av ”störningsbetyget” som kan förklaras av stegljudsnivån i byggnaden [5]. Ett högt värde motsvarar god samstämmig­het medan ett lågt värde gör det troligt att andra faktorer har större inverkan på störningsbetyget än stegljudsnivån. I tabell 1 visas R2 i procent för flera sam­manfattande störningsbetyg från enkäter­na. Dels jämförs stegljudsnivån med medelvärdet av enkätsvaren, dels med den andel svar som överstiger betyget 7, där 0 motsvarar ”blir inte alls störd” och 10 är ”blir extremt störd” av stegljud.

Resultaten bekräftar tidigare slutsatser, att det inte är tillräckligt att ställa krav med det frekvensviktade entalsvärdet L’nT,w, som ”bara” utvärderas i intervallet 100–3150 Hz, förklaringsgraden blir bara 11–12 procent. Måttet missar inverkan av lågfrekvent stegljud, lekande barn och ”dunsar”. Med den spektrumanpassnings­term som lades till i byggreglerna 1999 (CI,50-2500), ska stegljudsnivåerna sum­meras i alla frekvens­band 50–2500 till en linjär nivå (och korrigeras med –15 dB). Detta mått är mer träffsäkert, för­klaringsgraden ökar till 36–40 procent i de undersökta objekten. Genom att utvidga frekvensomfånget ytterligare ned till 25 Hz och utelämna korrigering för efterklangstiderna i de lägsta frekvens­banden, så kan förklaringsgraden för­bättras till 62 procent. De höga R2-värden som redovisades i tidigare etapper har minskat nu när fler byggnadstyper har lagts till, men förklaringsgraden är fortfarande tillfredsställande med tanke på att den baseras på enkätsvar från ett stort antal boende med vitt skilda förutsättningar och upplevelser av stegljud från sina grannar. Trots lägre förklaringsgrad är tendensen densamma, utvärdering av stegljud från 20 alternativt 25 Hz svarar i betydligt högre utsträckning mot de boendes stör­ningsbetyg jämfört med utvärdering från 50 eller 100 Hz.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/22

Teckna en prenumeration HÄR

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Konceptutveckling av trähus för minskade stomljud och vibrationer
    Konceptutveckling av trähus för minskade stomljud och…
  • Dokumentera byggnadens bullerskydd med datorstödda beräkningar och mätningar
    Dokumentera byggnadens bullerskydd med datorstödda…
  • Ställ rätt krav för träbyggnader
    Ställ rätt krav för träbyggnader
  • Ny ljudkravsstandard för verksamhetslokaler och justerad ljudklassningsstandard för bostäder
    Ny ljudkravsstandard för verksamhetslokaler och justerad…
  • Metoder för prediktion, mätning och klarering av lågfrekvent stegljudsisolering i träbaserade flervåningshus
    Metoder för prediktion, mätning och klarering av lågfrekvent…
  • Framtidens utvärdering av fasaders brandsäkerhet
    Framtidens utvärdering av fasaders brandsäkerhet
  • Träbyggandet visar vägen
    Träbyggandet visar vägen
  • Störning en faktor att planera för vid bostadsrenovering
    Störning en faktor att planera för vid bostadsrenovering

Inlagd i: AKUSTIK OCH LJUDISOLERING, Ur senaste numret 3

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.