Här följer några saker som är osäkra (okända) följt av några kommentarer. Åsikterna kan säkert gå isär om hur relevanta alla saker nedan verkligen är som svar på frågan. Eftersom byggnaden kommer att stå i kanske 100 år så är det dock mycket som kommer att hända under byggnadens livstid som vi inte har en aning om idag. Energipriset. Av många olika skäl så är det ingen som vet vad 1 kWh köpt energi kommer att kosta om 15 år, om 35 år och om 75 år. Det här gäller oavsett om det handlar om el, fjärrvärme eller eget bränsle. Räntorna. Att framtida räntor är okända är uppenbart, och även Riksbanken betonar ju den mycket stora osäkerheten även kortsiktigt. Vad vet experterna på Riksbanken och andra experter om ränteläget om 15 år? Vid nybyggnad brukar det mesta av finansieringen handla om lån, och då är det låneräntor och aktuella regler för ränteavdrag som är avgörande. Om man i stället kan finansiera en nybyggnad med egna pengar så kan man jämföra att investera mer i t ex tjockare ytterväggar eller att t ex investera mer i aktier. Vilken investering har gett bäst avkastning om t ex 25 år? Teknikutvecklingen är osäker, exempel 1. Om man t ex nu bygger en yttervägg med 40 cm mineralull, och det om 15 år finns billiga och extremt bra vacuumpaneler (eller något annat) med bara 3 cm tjocklek som ger lika bra värmeisolering, skulle man då i stället ha byggt en betydligt tunnare vägg nu och sedan kompletterat med en utvändig tilläggsisolering med vacuumpaneler om 15 år?
Teknikutvecklingen är osäker, exempel 2. Den passiva värmen från hushållsel (bostäder) / verksamhetsel (lokaler) har stor betydelse. Om man tänker sig en framtida utveckling med en kraftig eleffektivisering så kan den passiva värmen i byggnaden minska kraftigt. Detta medför då ett ökat behov av aktiv uppvärmning, och detta talar då för att tjockare värmeisolering är optimalt. Ändrat uppvärmningssystem. Vid nybyggnad kanske en byggnad som nu byggs som ett fritidshus ska värmas med direktelradiatorer kompletterat med en luft-luft värmepump. Om 15 år kanske den här byggnaden i stället börjar användas som permanentboende, och att man då väljer att bland annat göra en mycket stor investering i en bergvärmepump och ett vattenburet uppvärmningssystem. Uppvärmningskostnaden blir då mycket lägre, och då ändras också förutsättningarna kraftigt för vad som egentligen är en optimal isoleringstjocklek. Principen är att ju lägre uppvärmningskostnad desto tunnare blir den värmeisolering som är ekonomiskt optimal. Tillbyggnad eller ombyggnad. Det kan hända väldigt mycket under en byggnads livslängd. En framtida tillbyggnad kan t ex medföra att delar av det som först byggs som välisolerade ytterväggar kommer att motsvara innerväggar utan krav på värmeisolering i framtiden. Ett annat exempel kan vara en industribyggnad med mycket intensiva värmeprocesser som kanske byggs med tunna ytterväggar som optimerats för ett överskott av passiv värme som nästan alltid medför ett stort kylbehov och noll aktiv uppvärmning, men där samma byggnad om 40 år byggs om till ett flerbostadshus. Utrymmeskostnaden. Hur ska man räkna med utrymmeskostnaden i förhållande till investerings- och energikostnader? Om man t ex bygger en yttervägg med total tjocklek 50 cm i stället för 30 cm så kan man säga att man ”förlorar” 1 m2 golvarea för varje 5 m längd för ytterväggen. Ofta har man en begränsning för byggnadens yttermått, och då måste man välja mellan en tjockare yttervägg eller en större användbar golvarea. Om man t ex ser priser på lägenheter med bostadsrätt i storstädernas centrala delar så är priset jättehögt per m2 golvarea. Tjockare eller tunnare ytterväggar och därmed större eller mindre användbar golvarea kan då betyda väldigt mycket med hänsyn till olika utrymmeskostnad. Klimatförändringarna. Om vi t ex har ett mycket mildare klimat i framtiden så talar det i sig för att lite tunnare värmeisolering är optimalt med hänsyn till uppvärmningssäsongen. Om däremot t ex Golfströmmen tappar fart i framtiden kan det bli precis tvärtom! Mycket osäkert om och i så fall hur man ska ta hänsyn till det här. Beräkningsmetod. Det finns olika metoder för aktuella beräkningar, men den viktigaste begränsningen är att många indata är så osäkra.
Ekonomi och miljö. Huvudtanken med frågan är en långsiktig ekonomisk optimering med hänsyn till kostnader på mer eller mindre lång sikt för investering, energi och underhåll m m. Man kan då tycka att miljöaspekterna väger för lätt eftersom energipriset är för lågt i förhållande till den miljöpåverkan som följer av vår energianvändning. Här finns en möjlighet att själv ”sätta ett pris på miljön” genom att välja ett högre energipris och få en alternativ och mer ”miljöriktig” optimering. Tidsperspektiv. Hur långsiktigt ska man tänka? Om man t ex bygger ett nytt småhus så kanske man väljer att räkna t ex 25 år framåt, om man gissar att man kommer att bo själv ungefär den tiden i småhuset. Ekonomin för byggnaden under dess resterande livslängd kanske man tycker är en fråga helt för framtida ägare.
Det finns alltså mycket som är osäkert när det gäller vad som är bäst nu med tanke på de närmaste 100 åren, och här är det viktigt med ett kritiskt tänkande!
