Ny ljudklassningsstandard på gång

Artikelförfattare: Bo Gärdhagen, Gärdhagen Akustik och Niklas Jakobsson, Akustikbyrån

– Stor omarbetning av ljudkrav för lokaler

Ljudklassningsstandarden för verksamhetslokaler, SS 25268, håller på att arbetas om från grunden. I den här artikeln vill vi ge dig en inblick i de viktigaste förändringarna som är på gång – avsikten är att beskriva vad, varför och konsekvenser av de förändringar som är på gång. Några av de viktigaste förändringarna är att ljudklass A–D utgår och ersätts med två klasser med arbetsnamnen baskrav och förhöjt krav, övergång till krav på ljudnivåskillnad mellan rum (D_nT,w) istället för ljudisolering per m^² vägg (R’_w), krav baserat på rumstyp ersätts med krav till rum med olika skyddsbehov och att alla krav ska finnas i, eller i direkt anslutning till, tabellerna. Vi avslutar även med en reflektion över standardens koppling till Boverkets byggregler.

Tidplan – remiss våren 2022

Det är nu snart 15 år sen dagens ljud­klassningsstandard för verksamhetslokaler publicerades, även om den för snart fem år sen genomgick en lätt uppdatering. Planen är att den nya standarden ska gå ut på remiss våren 2022 och att den ska kunna publiceras vid årsskiftet 2022–2023.

Standardiserad ljudnivåskillnad DnT,w 

För ungefär åtta år sedan ändrade Boverket kravställningen för luftljudsisolering för bostäder från fältreduktionstalet R´_w + C_50–3150 till standardiserad ljudnivåskill­nad D_nT,w,50 & D_nT,w,100 och i lokaler har ljudisoleringen för musikrum och sam­lingssalar länge kravställts med D_nT,w,50. I samband med revideringen ändrar vi så att alla ljudkrav för luftljudsisolering uttrycks med krav på standardiserad ljud­nivåskillnad D_nT,w mellan rum. 

För många rum kommer skillnaden mot dagens krav vara inom ± 2 dB, men för vissa fall, där väggarean är stor eller liten i förhållande till rumsvolymen, ger fältreduktionstalet R´_w en stor skillnad mellan mätetalet och den upplevda ljudisoleringen. Exempel på detta är vid mätning mellan små telefonrum där man i nuläget får en mycket sämre ljudisolering än vad R’_w-värdet säger, se exempel i figur 1. 

Kravställning mot D_nT,w gör även att verifieringsmätningar ska utföras i den mätriktning som skyddsbehovet föreligger, det vill säga mätresultatet kommer bli olika beroende på i vilken riktning mätningen utförs. Med nuvarande kravställning är sådan verifiering inte möjlig eftersom R´_w är oberoende av mätriktning. Det löser därigenom problematiken där man vid projektering eller mätning av luftljuds­isolering från ett rum med liten begräns­ningsarea in till ett rum med stor volym, exempelvis från mötesrum ut till kontors­landskap eller från korridor in till klass­rum i korridorens hörn, i nuläget behöver dörrar och glaspartier med väsentligt högre R´_w-värde än vad behovet egentligen är för att kunna uppfylla nuvarande krav­ställning. Se figur 2 och figur 3. Till denna ändring följer även förändringen av ta­bellayout, där rummets funktion och brukarnas behov nu får större betydelse än tidigare.

Anpassning mot hur lokaler ser ut idag, mindre fokus på korridorer

Under de 15 år som gått sen SS 25268:2007 togs fram har mycket hänt i hur lokaler byggs. Öppna kontorslandskap och ut­bildningslandskap blir allt vanligare, och klassiska korridorer finns numer främst kvar i hotell och vårdlokaler. För att möta denna förändring får korridorer en mycket mindre framträdande roll, och blir nu i stället endast ett av flera exempel på rum med lågt behov av skydd mot buller och låg nivå på ljudstörning.

Vi tar även bort den nuvarande möj­ligheten till sänkning av ljudkrav vid större glaspartier mellan korridor och rum, eftersom det har visat sig att dessa i brukarskedet allt som oftast förses med insynsskydd vilket innebär att tanken bakom sänkningen – att man kan se om någon tjuvlyssnar – gått förlorad. Mer­kostnaden för ljudlaminatglas har dess­utom sjunkit kraftigt under samma tid, varför behovet av ett sänkt krav på glas­partiet har minskat.

Skärpning av sekretesskrav

Undersökningar och lyssningstest som utförts inom standardiseringskommittén, tillsammans med lägre bakgrundsbuller på grund av större luftflödesvariation, har visat att nuvarande krav på ”hög sekretess” i ljudklass C, R´_w = 48 dB, inte ger fullgott skydd. Av den anledningen skärper vi kravet för ”rum med behov av sekretess”. 

För mötesrum och liknande, där nuva­rande standard anger ”måttlig sekretess” byter vi beteckning till ”rum med behov av samtalsskydd”, för att visa att man då inte kan förvänta sig sekretess.

Rådighet över rumsakustik 

Kravet på längsta tillåten efterklangstid behöver delas upp för att skilja på vem som kan ta ansvar för vilken del. Kravet gäller i möblerade rum och idag anges att kravvärdet kan bli felaktigt underkänt om mätning görs i rum med gles möblering. Eftersom verifiering av ljudkrav normalt ska göras i samband med slutbesiktning av en entreprenad, där rummen normalt av princip alltid ska vara omöblerade, så går det idag ofta inte att med mätning verifiera kravet på efterklangstid. 

Vi ändrar nu på ordningen och an­svarsfördelningen så att entreprenören har att leverera förutsättningar för att verksamheten genom sin inredning ska kunna uppfylla kravvärdet. Kravet på entreprenören blir istället att montera rätt typ av undertak, väggabsorbenter och motsvarande för att uppfylla den beräk­nade efterklangstiden med angivna möb­leringsförutsättningar.

Därefter ska verksamheten som flyttar in möblera och tillföra ljudabsorberande element i rummet så att möblerings­förutsättningen blir uppfylld. 

Om man befarar att entreprenören har monterat produkter med sämre egenskaper än vad som ansatts i beräkningen så kan man vid tvist plocka ner produkten och mäta den i ett laboratorium för att säkerställa att korrekt produkt monterats.

I exempelvis ett klassrum kan man verifiera det färdiginredda klassrummet med mätning av efterklangstiden om man upplever att det finns problem med ljudmiljön. Är efterklangstiden godkänd med beräkning i slutbesiktningen, men underkänd vid mätning i det färdiga rum­met så blir det upp till skolhuvudmannen att komplettera väggarna med väggabsor­benter eller textilier som gardiner, alter­nativt se över möbleringen i rummet. Underkännandet hamnar då inte hos entreprenören som har gjort det den ska och som inte heller har någon rådighet över möbler och annan inredning.

Rumsakustiska parametrar

I dagens ljudklassningsstandard finns rumsakustiska riktlinjer i utrymmen för talkommunikation, som enkelt uttryckt anger att dessa rum behöver förses med ljudabsorberande eller ljudspridande ma­terial på minst den en av varje motstående parallell vägg. Detta är en god princip som borde borga för en god ljudmiljö. 

Problemet är att det är för vagt for­mulerat och att många inte läser det, då det inte står i direkt anslutning till tabellerna. Kravet kommer därför att läggas i direkt anslutning till tabellerna och dessutom få ett krav på att minst 5-10 % av väggytan ska förses med väggabsorbenter klass B, eller motsvarande, monterade i öron­höjd på sittande, i komplement till ljud­absorbenter i tak. Se figur 4. 

Volymberoende krav i sporthall

Dagens krav på efterklangstid i sporthallar där undervisning sker är inte tillräckligt bra. Idag är kravet detsamma oberoende av sporthallens storlek vilket leder till att de minsta hallarna ofta upplevs som bullriga och i de stora arenorna blir det synnerligen höga kostnader för att uppfylla kravet, till synes i onödan. Vi studerar nu ett förslag med volymberoende krav på efterklangstid, även här kompletterat med ett sifferkrav för mängden ljudabsorbenter på vägg. 

Effekten kan då förväntas bli hårdare krav på ljudabsorption i de mindre boll­hallarna tillsammans med att kostnaderna för de stora arenorna minskar. Frågan är även belyst i en annan artikel i detta nummer, se sidan 34. 

Tabellayout

Dagens tabeller för luftljudsisolering och stegljudsnivå redovisar ljudkrav baserat på rumsfunktion. I den nya utgåvan är tanken att redovisa kraven kategoriserat på ljudfunktion – att rummet där ljudet skapas, sändarrummet, kategoriseras efter bullernivå och rummet som ska skyddas mot buller, mottagarrummet, kategori­seras efter hur störkänsligt det är. 

Denna princip används i viss grad för stegljud i dagens standard, med hög, låg eller försumbar stegljudsbelastning, men utökas nu med fler nivåer och tydligare anvisningar om vilken kategori som ska användas. 

Mottagarrummets störkänslighet kate­goriseras efter låg, normal, förhöjd eller hög störkänslighet. Exempel på hur ta­bellen för stegljudsnivå kan komma att se ut visas i figur 5.

Genom att skapa matriser med sändarrum och mottagarrum för luftljudsisolering och stegljudsnivå tydliggörs behovet av ljudisolering i olika riktningar, beroende på störnivå och störkänslighet. Kravet på ljudisolering från och till korridor blir tydligt avgränsat från kravet för vägg med dörr i annat sammanhang, genom att en ”riktig” korridor både har låg störnivå och låg störkänslighet. Kravet på skydd av sekretess är detsamma oavsett om det är till ett förråd, där någon kan stå och tjuvlyssna, eller till ett mötesrum, och hanteras med samma kravvärde oavsett mottagarrum. Undantag görs dock till ”korridor, gångstråk eller annat utrymme där människor endast passerar”. Vi vill med denna formulering förtydliga att alla typer av öppna ytor utanför rum inte ska likställas med korridor. Ett exempel på detta är när arkitekten har placerat ett litet väntrum direkt utanför skolsköterskan så behövs hög ljudisolering för att inte patientsekretessen ska röjas – ett väntrum är inte en korridor, även om man behö­ver gå igenom det för att komma in i mottagningsrum.

Samma ljudkrav för samma rumstyp

I nuläget så finns det fall där det är olika ljudkrav för samma rumstyp beroende på vilken sorts lokal som rummet finns i. I vissa fall är det motiverat – en korridor i skolmiljö där barn vistas har ett annat behov av kort efterklangstid än en kor­ridor på ett sjukhus, men i andra fall är skillnaden svår att motivera. 

Vi gör därför en generell översyn och samordnar de olika lokaltyperna så att skillnader i ljudkrav för samma rumstyp inom olika sorters lokaler endast finns där det har identifierats ett behov av differentiering.

Ljudklass A och D utgår, baskrav/förhöjt krav

Under åren som har gått sedan SS 25268 senast reviderades har det blivit tydligt att ljudklasserna inte har fått den funktion som var avsett. Ljudklass A och framför allt ljudklass D används mycket sällan, och ljudklass A blandas ofta ihop med absorptionsklass A, som är ett sätt att beskriva absorptionen för olika vägg- och takabsorbenter. Vidare är skillnaden mellan ljudklass B och C i nuläget för liten, vilket innebär att en beställare som projekterar mot ljudklass B med mål om att erbjuda brukarna en bättre ljudmiljö i hög grad får samma slutprodukt som de hade fått om projekteringen hade gjorts med ljudklass C.

Att det är så liten skillnad mellan ljud­klass B och C innebär även ett problem vid Miljöcertifiering, där en beställare som vill spara pengar kan välja de ljudkrav som har minst skillnad mellan ljudklasserna och därigenom uppnå en höjd nivå i certi­fieringen utan att tillföra något mervärde för brukarna.

Av dessa skäl kommer nu ljudklass A-D utgå och i stället ersättas med två klasser, med arbetsnamnen baskrav och förhöjt krav, där baskrav motsvarar nuvarande ljudklass C och det förhöjda kravet medför en tydligt högre klass på ljudmiljön. Det ska helt enkelt märkas för brukarna att en lokal som uppfyller den högre klassen har en bättre ljudmiljö.

Samordning mot Möjligheternas byggregler

Boverket har nyligen släppt en remiss­utgåva för att ersätta dagens kapitel 7 i BBR, med stora föreslagna ändringar på formuleringarna för bullerskydd. När det
nya regelverket är beslutat kommer ljud­klassningsstandarderna att samordnas motde ändringar som införs.

Slutsats

Vi hoppas med dessa förändringar kun­na presentera en ljudstandard som är tydligare formulerad och som har kravställningar som bättre motsvarar de förväntningar och behov som verksamheterna har. Vi ser fram emot era remiss-svar under nästa vår, och vill ni vara med och påverka standardens utformning redan nu så är ni välkomna att delta inom standardiseringen genom SIS.  

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 3/2021.

Dela på: