Vinnova beviljade i november 2015 delfinansiering till samverkansprojektet ”Hållbar innemiljö för fritid i staden – Simhallar” inom programmet Utmaningsdriven Innovation (UDI-Steg 2) Hållbara attraktiva städer. Projektet ska möta det stora behov som finns för simhallar vad gäller längre livslängd, mindre energiåtgång och bättre miljö. Det kommer att pågå till januari 2018 och drivs av CBI Betonginstitutet, i samarbete med Swerea KIMAB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Badmästarförbundet … [Läs mer...] om Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) – Simhallar
Tidigare nummer
Entreprenörer sparar pengar med PPB!
Planering och hantering av risker är entreprenörens vardag. Ett projekt som flyter på utan överraskningar är entreprenörens önskan. Kontroll över gjutcykler med en väl planerad glättning och formrivning kan korta ner byggtiden och minimera formkostnader i ett stort projekt. Produktionsplanering Betong (PPB) är ett kraftfullt verktyg för planering av betonggjutningar. Med hjälp av verktyget kan bland annat tider för glättning och formrivning beräknas, vilket kan ge entreprenören just den … [Läs mer...] om Entreprenörer sparar pengar med PPB!
Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong – och dess inverkan på transportegenskaper
Betong som innehåller alternativa bindemedel har en rad önskvärda och positiva egenskaper, vilka bland an-dra är mindre koldioxidutsläpp, lägre värmeutveckling och högre motståndskraft mot syra-, sulfat- och kloridattack. Dock kan alternativa bindemedel också påverka andra egenskaper, t.ex. ökad karbonatiseringshastighet eller reducerad hållfasthet. För att analysera dessa egenskaper har en studie där inverkan av karbonatisering hos betong med slagg och flygaska genomförts. Hur karbonatiseringen … [Läs mer...] om Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong – och dess inverkan på transportegenskaper
Skaderisker för vibrationsutsatt ung betong
De osäkerheter som finns kring de vibrationsnivåer som kan tolereras nära nygjuten betong leder ofta till att konservativa gränsvärden används vid byggande, vilket orsakar onödiga förseningar och stora säkerhetsavstånd med merkostnader som följd. För ung och hårdnande betong är effekten från vibrationer av stöttyp från till exempel sprängning den allvarligaste. Det finns stora skillnader mellan rekommenderade maximala vibrations-hastigheter från nationella föreskrifter och standarder och de som … [Läs mer...] om Skaderisker för vibrationsutsatt ung betong
Reparation av trågkonstruktioner med slitbetong och täta fogar
Antalet trågkonstruktioner och tunnelkonstruktioner av armerad betong grundlagda under grundvatten-ytan har ökat från 1990-talet och framåt. Huvudskälen är förtätning av stadsområden med överdäck-ningar och utbyggnad av vägnät i urbana delar vilka båda medför att vägtrafiken förläggs i tråg och tunnlar. Även omvandlingen av städer med järnväg och plankorsningar till planskilda korsningar mellan väg- och järnvägsnät har medfört att trågkonstruktioner (underfarter) har uppförts och … [Läs mer...] om Reparation av trågkonstruktioner med slitbetong och täta fogar
Utveckling av betongbeläggningar för väg
Läs hela artikeln här I ett projekt kallat ”Moderna Betongvägar”, finansierat av BVVF (Bana Väg För Framtiden) och Cementa AB, har slitage och partikelemissioner från betongbeläggningar undersökts och jämförts mot asfaltsbeläggningar. BVFF bildades i december 2011 och är ett samarbete mellan VTI, Trafikverket, KTH, Luleå Tekniska Universitet och Ramböll. Projektet har drivits av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i samarbete med Cementa, KTH, Trafikverket och CBI … [Läs mer...] om Utveckling av betongbeläggningar för väg
Strategiska vägval avseende brandskydd vid planering av bostadshus
Behovet av bostäder är en av de stora frågorna politiskt idag och vi står inför en stor utmaning i byggbranschen att tillgodose den efterfrågan som finns. Brandskyddet är kanske inte det mest komplicerade just för bostadshus, men det kan få stor påverkan på en mängd parametrar. Självklart finns andra faktorer än brandskyddet som styr utformning av en byggnad. Den stora utmaningen är att hitta de optimala förutsättningarna utifrån gällande detaljplan, miljöfrågor, arkitektoniska visioner, … [Läs mer...] om Strategiska vägval avseende brandskydd vid planering av bostadshus
Brandskyddstekniska utmaningar i träbyggnader
Träbyggandet ökar stadigt i Sverige. Fram till för cirka 20 år sedan användes trä främst i småhus. Idag används trä i alla typer av byggnader, både som stommaterial och som ytskikt. Anledningarna till den ökade användningen av trä är många men för att nämna några; miljövinster ur ett CO2-perspektiv, trä är lätt att bearbeta och ger ett brett spektrum av arkitektoniska möjligheter, trä har låg vikt vilket möjliggör lättare konstruktioner, trä kan ofta ge en snabbare byggprocess och det finns … [Läs mer...] om Brandskyddstekniska utmaningar i träbyggnader
Fasadbränder
Byggindustrin efterfrågar en europeisk harmonisering kring fasader, på samma sätt som för andra byggprodukter. Idag klassas och provas fasader på olika sätt, beroende på vilket land de skall användas i. Som följd av EU:s harmoniseringsarbete har frågan om hur ett fasadsystem ska provas och vilka krav som ska ställas seglat högt upp på forskningsagendan. Detta intresse är även ett resultat av de verkliga bränder som drabbar samhället. Artikelförfattare är Johan Anderson och Lars Boström, SP, … [Läs mer...] om Fasadbränder
Brandstopp i modulbyggnader
Bristande brandteknisk funktion hos byggnadstekniska detaljlösningar är ofta en starkt bidragande orsak till brandspridning. Flera incidenter de senaste åren visar tydligt att byggsystem med hålrum kan ha stor inverkan på brandförloppet och medföra stora egendomsskador i alla typer av byggnader. Befintliga rekommendationer om att brandstopp måste installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder uppstår och sprids mellan brandceller följs tyvärr ofta inte inom praktiskt … [Läs mer...] om Brandstopp i modulbyggnader