Baserat på arbete utfört av Lars-Olof Nilsson (1979) anger Rådet för Byggkompetens (RBK) att fuktmätning bör utföras på ett mätdjup motsvarande 40 procent av betongplattans tjocklek vid applicering av ett tätt och fuktkänsligt ytskikt/matta. Artikelförfattare är Anders Kumlin, Anders Kumlin AB, Stockholm. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15. … [Läs mer...] om Fuktmätning i betong
BETONG
Gummibetong som fallskadepreventiv cykelbanebeläggning
Det arbete, med utveckling av ett material, som presenteras här har ingått i en delstudie av ett större pilotprojekt finansierat av Vinnova. Det större projektet, pilotprojekt 7 AstaZero Testarena för Oskyddad Trafikant är ett av pilotprojekten inom RISE Test- och Demoanläggningar. Pilotprojektet gav CBI Betonginstitutet i uppdrag att utveckla materialkoncept kring fallskadepreventiv vägbeläggning av betong med gummifiller. Denna artikel redovisar alltså arbetet med att ta fram en … [Läs mer...] om Gummibetong som fallskadepreventiv cykelbanebeläggning
Garagerenovering från ax till limpa
Allteftersom vårt byggnadsbestånd blir äldre ökar behovet av reparation och underhåll. Betongkonstruktioner i aggressiva miljöer är inget undantag. Det finns många olika nedbrytningsmekanismer för armerad betong, men den allra vanligaste torde vara armeringskorrosion. Vanligen orsakas armeringskorrosion av karbonatisering och/eller kloridinträngning. Gemensamt för båda är att korrosionsprocessen kräver tillgång till både fukt och syre. I garage och P-hus är tillgången på klorider (vägsalt), fukt … [Läs mer...] om Garagerenovering från ax till limpa
Val av exponeringsklasser – miljöer och exponeringsförhållanden där särskild utredning erfordras
I SS-EN 206, SS 137003 och SS-EN 1992-1-1 definieras 18 exponeringsklasser för att karakterisera den typ av angreppsmekanism och miljö som en armerad betongkonstruktion utsätts för. Vald exponeringsklass ligger sedan till grund för val av betongkvalitet och minsta täckande betongskikt. Exponeringsklasserna är grupperade efter de viktigaste angreppsmekanismerna: • XC, Korrosion föranledd av karbonatisering • XS, Korrosion orsakad av klorider från havsvatten • XD, Korrosion orsakad av andra … [Läs mer...] om Val av exponeringsklasser – miljöer och exponeringsförhållanden där särskild utredning erfordras
Miljöbedömning av husstomme i trä jämfört med stomme i resurssnål betongteknik
Riksbyggen planerar bostadsprojektet Viva vid Chalmers science park i Göteborg. Huset ska certifieras med miljöbyggnad och man siktar på att nå guld. Under flera år har förstudier inom projektet ”Positive Footprint Housing”, som finansieras av Energimyndigheten, tittat på hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet ska uppnås i projektet. Medverkande i projektet är utöver Riksbyggen även arkitekten Malmström Edström, energikonsulten Bengt Dahlgren, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs … [Läs mer...] om Miljöbedömning av husstomme i trä jämfört med stomme i resurssnål betongteknik
Kloridtransport genom betong utsatt för yttre vattentryck
Många betongkonstruktioner utsätts för ensidigt tryck av kloridhaltigt vatten. Exempel är: • Sänktunnlar i havsvatten (exempelvis Öresundstunneln) • Grundläggningar i salthaltigt grundvatten • Kulvertar i havsvatten. Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH). Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15. … [Läs mer...] om Kloridtransport genom betong utsatt för yttre vattentryck
Trovärdig kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (PBL)
Boverket har saknat tillräckligt och dokumenterat underlag för att bedöma om det behövs föreskrifter, allmänna råd och/eller vägledning för upprättande av effektiva kontrollplaner. Vad som ska eller bör kontrolleras finns dock angivet i både författningar, standarder och handböcker. Artikelförfattare är Roger Anneling, civilingenjör, Anneling Tobin Consult AB, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15. … [Läs mer...] om Trovärdig kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (PBL)
Trä på betong
Det finns idag ett stort behov både av att sanera fasader och tilläggsisolera flervåningshus. En vanlig byggnadsmetod både i Finland och Sverige har varit dubbla betongväggar med mellanliggande isolering och då vanligtvis byggt med prefabricerade planelement. Dessa typer av våningshus finner man i de flesta städer, ofta stadsdelar byggda på 1960- och 70-talen. Renoveringsproblematiken försvåras ofta av att de ses som mindre attraktiva på bostadsmarknaden idag och att det dessutom ofta finns … [Läs mer...] om Trä på betong
Termiskt högledande betong – ett intressant alternativ för kalla och varma golv
Den termiskt högledande betongen är ett resultat av utveckling och forskning i nära samarbete mellan industri och högskola. Detta material har optimerats för hög termisk ledningsförmåga och har cirka 60 procent bättre prestanda än konventionell betong. Exempel på applikationer där denna prestanda är intressant är ispister och golvvärmesystem, där kyl- eller värmerör ofta förläggs i just betong. Artikelförfattare är Jörgen Rogstam, tekn lic, Energi & Kylanalys, Ehsan Bitaraf Haghighi och … [Läs mer...] om Termiskt högledande betong – ett intressant alternativ för kalla och varma golv
Emission från betong – ett inomhusmiljöproblem?
I Sverige har vi erfarenheter från två typer av fuktrelaterade emissioner från betongbjälklag. I båda fallen är skadeorsaken en kombination av högt pH-värde i betongen, eller det cementbaserade spacklet, och för hög fuktnivå. Orsaken till att fuktnivån överskrider kritiskt värde kan vara att byggfukten inte torkat ut i tillräcklig grad, före applicering av mattor med högt fuktmotstånd, eller att konstruktionen, ofta platta på mark, vid jämvikt med omgivningen får en för hög … [Läs mer...] om Emission från betong – ett inomhusmiljöproblem?