Byggbuller i planeringen

– ett nödvändigt och tillfälligt ont?

Sedan finanskrisen för snart 10 år sedan har fastighetsmarknaden skenat och befolkningen ökat betydligt. I kombination med stora infrastrukturprojekt är det få timmar anläggningsbranschen stått still under denna period. Investeringar görs i maskinparker för att täcka marknadens behov. Men vilka incitament finns det för att uppdatera maskinparken och våra arbetssätt utifrån buller?

Samhällsbyggnad och buller
Vägen till ett färdigt bostadsprojekt är dock i flera avseende lång och svår. För några år sedan lättade regeringen på kraven avseenden trafikbuller enkom för att underlätta byggnationer i trafiktäta lägen. Detaljplaner har sedan dess rullat på i sakta mak och i enskilda kommuner medfört ett stort antal nya byggrätter som i delar redan har verkställts eller är under pågående projektering.
Samma utveckling gäller även infrastrukturprojekten. Storstäderna växer och kopplingen dem emellan har mer att önska ifråga om tillgänglighet och kvalitet. Att bygga och utveckla ny infrastruktur alternativt väsentligt förändra den befintliga är dock omfattande projekt ur flera aspekter.
Formerna för att utveckla bostäder och förskolor är på pappret idag relativt etablerat utifrån ett PBL-perspektiv. Vi saknar fortfarande en del praxis på både nationell och lokal nivå men överlag är ramarna idag relativt väl överenskomna. Infrastruktur lever fortsatt vidare enligt den gamla infrastrukturpropositionen i kombination med Trafikverkets TDOK 2014:1021 samt den legendariska och ack så levande bilagan E3.10 Miljö.
Samtliga ovan nämnda dokument hanterar driftskedet. Vägen från en laga kraftvunnen plan och eventuellt bygglov till färdig produkt är dock ett moment som ur bullersynpunkt ofta hanteras ganska styvmoderligt. Innan ny infrastruktur eller bebyggelse är färdig-ställd krävs ofta långa perioder med störande arbetsmoment inte bara ur ett tillgänglighetsperspektiv där berörda väntas ”leva med röran” utan också störnings och hälsoeffekter på grund av exempelvis byggbuller och luftföreningar.

Vägen till vägledning för byggbuller

Naturvårdsverket är den myndighet som är ansvarig för att vägleda tillsynsmyndigheter om hur exempelvis miljöbalken ska tillämpas. Här under faller idag alla sorters buller som kan härröras till störning, olägenhet eller hälsorisker.
År 1971 publicerade statens råd för byggnadsforskning rapporten Byggbuller som samhällsproblem, R21:1971. Hit kan härledas ett av de första relativa greppen mot byggbuller i Sverige.
Rapporten kom att ligga som förlaga till statens planverks förslag om immissionsvärden för byggbuller som bland annat förstärktes via motionerande i riksdagen under mitten av 70-talet. Naturvårdsverkets allmänna råd PU 1975:5 Buller från byggplatser kom i slutändan bli det styrande dokumentet.

Artikelförfattare
Kristoffer Hultberg
Cowi

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 3/19