Artikelförfattare: Jens Forssén, Chalmers, Meta Berghauser, Chalmers, Marie Haeger-Eugensson, Cowi/Göteborgs universitet, Christine Achberger, Cowi, Andreas Gustafson, Chalmers och Niklas Rosholm, Göteborgs stad

En god boendemiljö med avseende på både luft- och bullersituation kan vara svår att uppnå i hållbara stadsutvecklingsprojekt där förtätning ofta är i fokus. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har vi undersökt vilka förbättringar som kan möjliggöras genom tidiga val av kvartersstruktur och byggnadstypologi i stadsplaneringen. För att ta reda på detta gjordes först en större modellstudie, med ett trettiotal stadsmorfologier inklusive variation i bebyggelsestruktur, byggnadshöjd, kvartersstorlek, trafikkoncentrering samt vegetation. Sedan genomfördes en fallstudie baserad på en verklig plats (Dag Hammarskjöldsleden i Göteborg) där en trafikhuvudled är planerad att transformeras till en stadsboulevard. Fem olika planförslag utvärderades där inverkan av vägtrafik, kvar­tersstruktur och byggnadsform simulerades med avseende på både buller och luftkvalitet samt deras hälsoeffekter.

Inom projektet har vi beräknat hur byggnadstypologier och be­byggelsetäthet påverkar dels ljudnivån vid respektive boendes fasad, dels nivåerna av kvävedioxid och partiklar i vistelsemiljöerna i anslutning till bebyggelsen, vilket kopplar till de gällande riktvärdena för buller respektive luftkvalitet. Även forskningen om hälsoeffekter är baserad på fasadnivåer vad gäller buller och på vistelseytor utomhus vad gäller luftkvalitet, och tack vare denna forskning kan vi använda så kallade DALY för att skatta motsvarande hälsoeffekter. 

DALY (som står för disability-adjusted life year) är ett kvantifierat mått på hur många funktionsjusterade levnadsår som man förlorar beroende på exponeringsnivåer för olika miljöfaktorer, till exempel buller
och luftkvalitet.

Det finns en grund­läggande målkonflikt mellan ljud- och luftmiljö i och med att en mer sluten kvartersstruktur å ena sidan skapar till­gång till tysta fasader på innergårdar men å andra sidan skapar stängda gaturum som orsakar höjda nivåer av kvävedioxid och partiklar. Inom projektet har vi un­dersökt vilka lösningar som kan vara fördelaktiga med avseende på både ljud- och luftmiljön. 

Inledning

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör luftföroreningar och samhällsbul­ler de två största miljöfaktorerna i Europa med avseende på ohälsa [1] och i gatumiljö i svenska tätorter är vägtrafik den största källan till både buller och luft­föroreningar.

Inom stadsplaneringen i dagsläget be­handlar man ofta buller och luftkvalitet som två separata problem, även om en del av situationerna skulle kunna lösas med samma åtgärder. Den separata han­teringen leder till onödiga brister i de re­sulterande byggnadsutformningarna vil­ket inte sällan leder till minskad effektivitet i bygg- och planprocesserna.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/22

Teckna en prenumeration HÄR