• Hoppa till huvudinnehåll
  • Skip to secondary menu
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot
  • ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?
Bygg & teknik

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Slide background

Nästa nummer: Träbyggnadsteknik

Träkonstruktion i framtidens sjukhusbyggnader
Högpresterande träinfästningar
Att bygga med KL-trä
Ute vecka 34

Prova 3 nummer

199 kronor

  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GOLV OCH GRUND
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / AKUSTIK OCH LJUDISOLERING / Ljudstudios behöver annat mått på ljudisolering än varianter av Rw

Ljudstudios behöver annat mått på ljudisolering än varianter av Rw

11 april, 2019 by B&t

Vissa typer av lokaler, främst studios, fungerar mycket dåligt att kravställa med de traditionella ljudisoleringsparametrarna. Det finns många varianter på Rw och DnTw. Alla har det gemensamt att de fokuserar på medelhöga frekvenser och att egenskaperna vid låga frekvenser påverkar ganska lite.
Även många andra lokaler med kraftig lågfrekvensexcitering har behov av mätparametrar som i högre grad fokuserar på de låga frekvenserna. De traditionella värdena anges med ett siffertal som ibland kan vara mycket höga som mellan 80-90 dB men likväl har dåliga egenskaper för låga frekvenser. Exempel på sådana lokaler är fläktrum, biografer, gym, nattklubbar, reservelverk, för att nämna några.
Ett avsevärt lägre värde för en väggkonstruktion kan i de flesta fall vara avsevärt bättre än en väggkonstruktion med ett väsentligt högre värde. Behov föreligger för en mer anpassad utvärdering för dessa typer av lokaler.

Man har under en längre tid haft olika parametrar för att värdera luftljudisolering. Innan dess gick utvärderingen lite skämtsamt till som att en person på ena sidan väggen frågade en annan person på den andra sidan ”hör du mig?”, var på den andre svarade: ”JA” och den förste frågade igen: ”ser du mig?” Var på svaret blev: ”NEJ”. Ok då är det godkänt. På den tiden föreskrevs enbart konstruktionskrav på väggar och bjälklag, vilket då var svårt att kontrollera kvalitén på i det färdiga bygget.
När mätmöjligheterna och instrumenten kom på 60-talet så infann sig också behovet av mätmetoder. Utrustningen var jättelik och fick transporteras på vagn. Mättiden för bara en vägg kunde komma i närheten av en dag om man inberäknar efterföljande beräkningar.

Utveckling av mätmetoder

Först tog man ett medelvärde av de olika frekvensbanden vilket snabbt visade sig ge dålig överensstämmelse med upplevelsen. Inom vanlig bullermätning använder man sig av A-vägning som har sin grund i örats känslighet vid mycket låga nivåer. A-vägningen visade sig också ha närmast perfekt överensstämmelse med hörselskaderisken. I bullermätningens barndom var anledningen till buller-mätningen nästan uteslutande hörsel-skaderisk. Nästan alla mätningar utfördes med A-vägning. Man valde då att ha en vägningskurva för luftljudisolering som i hög grad efterliknar A-kurvan. På 60-talet var den vanligaste störningen tal och högljutt tal. Musik förekom nästan aldrig i lägenheter och luftljudisoleringar utfördes nästan enbart i bostäder. Eftersom tal har ett begränsat frekvensomfång så valde man att begränsa mätstandarden till motsvarande område 100–3100 Hz.D
en första mätparametern benämndes IA och övergick sedan till Rw och gav en skillnad på 5 dB. Sverige hade också på den tiden 8 dB regel vilket innebar att man inte fick ha någon sänkning vid någon frekvens på mer än 8 dB. I så fall fick hela värdet justeras för att klara 8 dB sänkningen.
Sverige var ensam med denna 8 dB regel. För att samordna mätmetoder internationellt fick Sverige överge 8 dB-regeln, vilket var synd. 8 dB regeln hade fördelen att Rw-värdet stämde bättre med upplevelsen då man ofta har en kraftig sänkning i mätkurvan för vokalområdet vid 500 Hz. Detta gör ofta att tal uppfattas störande trots godkända värden. Ett känt fenomen är parkettresonans som även sänker värdet på ett godkänt bjälklag. Senare infördes även Rw+C för att ge de lägre frekvenserna större betydelse men fortfarande ner till 100 Hz.

Dagens krav

I och med att musikstörningar blev allt mer förekommande var begränsningen till 100 Hz otillräcklig och man införde då Rw+C50 vilket innebar att mätområde utsträcktes ned till tersbandsfrekvensen 50 Hz och den är idag normgivande för hur luftljudisolering skall ske i bostäder till för några år sedan.
Eftersom Rw är ett mått på luft-ljudisolering/ytenhet så kommer Rw för en liten vägg att ge en lägre mottagen ljudnivå än samma Rw för en stor vägg. Därför skall idag istället parametern DnTw användas i bostäder och musiklokaler eftersom denna ger ett mer rättvist resultat relativt upplevelsen.
Värdet står i direkt relation till väggstorleken och inte enbart väggkonstruktionen. Värdet är mer lättbegripligt och pedagogiskt för den boende men lite mer krävande för konstruktören och akustikern.
För att förtydliga kan man ta ett rum som har en lång vägg som har dubbel så stor yta som kortväggen. Väggkonstruktion och utförande är identiska. I detta fall blir också Rw identisk eftersom konstruktionen är densamma men den stora väggen som är dubbel så stor kommer också att släppa igenom dubbel så mycket ljud till mottagarrummet och i detta fall så kommer DnTw-värdet att bli 3 dB sämre (3 dB sämre är en halvering). DnTw har använts sen år 2007 för musiklokaler och liknande. För bostäder gäller DnTw från 2015. För kontor, skolor och vårdlokaler gäller fortfarande Rw. RwC50 används för bostäder och kulturlokaler i vissa fall.
I BBR och SS finns det krav på luftljudisolering för olika typer av lokaler. Dessa utgår från normalt behov och normala verksamheter. För att ge ett förbättrat störningsskydd finns också angivet krav på högsta ljudnivåer som en störning får uppgå till. Dessa krav gäller dock för störning från verksamheter eller installationer. Störning mellan boende finns inte reglerat utan detta anses vara en ordningsfråga som får lösas av hyresvärd och polis.
I gruppen icke kravställda lokaler och kulturbyggnader ingår studiolokaler och likartade känsliga verksamheter. Dels har dessa verksamheter krav på extremt låga störnivåer som ofta måste vara avsevärt lägre än vad som kan uppfattas med örat. Detta på grund av att ljudet tas upp med mikrofoner och att detta ljud sedan skall bearbetas på olika sätt. Detta leder till att ljud som från början inte var hörbart kan bli mycket störande i den färdiga produktionen.I synnerhet föreligger problemet vid låga frekvenser och det kan vara trafikbuller och installationsbuller. I verkligheten är ljudet som vi omger oss med kraftigt varierande i styrka från ohörbart till plågsamt. Detta stora dynamikomfång kan inte återges via normal ljudåtergivning. Dels skulle utrustningen gå sönder och så även öronen.
Därför måste man dynamikbegränsa eller som man normalt säger komprimera vilket betyder att de väldigt höga partierna sänks i nivå och att de väldigt låga höjs i nivå. Det innebär att även de låga nivåerna från störningar höjs och kommer att upplevas besvärande. Att i detta sammanhang föreskriva konstruktioner med Rw värden eller liknande fungerar dåligt och det måste bygga på stor erfarenhet istället. Dels mäter ingen standard längre ner än 50 Hz trots att mycket störningar ligger nere vid 30 Hz som till exempel bussar och lastbilar men även modern syntmusik. I studiosammanhang kan detta bli mycket påtagligt. Vid ett tillfälle på Sveriges Radio visade en studiotekniker hur detta kan yttra sig. Han stampade försiktigt takten till musik samtidigt som mikrofonerna i studion hade reglarna öppna. Nivå i instrumenten slog upp till full styrka av detta. När man gick in i studion var stampen trots det helt ohörbart. Processutrustning påverkades dock av de ohörbara ljuden med ett oönskat resultat.
I byggprojekt önskas nästan alltid att man ska göra en kravlista med Rw-krav eller liknande medan man som akustiker vet att detta fungerar dåligt och i stället vill föreslå specifika konstruktioner. Detta är ett dilemma eftersom det alltid uppstår omfattande diskussioner om fördel respektive nackdel med respektive metod. Projektledning och arkitekt vill ha en kravlista som kan kontrolleras. Akustiker och verksamhet vill ha en funktion.
Varianter av Rw kan kontrollmätas och ge godkända värden enligt kravtabell men likväl vara helt oanvändbart för verksamheten. Skall man använda sig av ensiffertal så måste denna parameter ha en helt annan vägningskurva och omfång än det som idag är i bruk. Man måste sluta att utgå från dBA kurvan och man måste utsträcka området ner till 20 Hz. Den exakta vägningskurvan behöver utvärderas ytterligare, men kanske den gamla avlagda dB(B) kurvan skulle kunna fungera. Den kanske är för krävande, men en medelväg mellan A och B skulle nog bli optimal. Vid konstruktion av studioväggar har styvheten stor betydelse för resultatet vid låga frekvenser. Detta utan att mät-värdet påverkas nämnvärt. Styvheten i konstruktionen påverkar resultatet i huvudsak vid frekvenser under 50 Hz och i detta frekvensområde är skillnaden som man kan se i figuren över olika vägningskurvor cirka 30 dB i skillnad mellan A och B. Denna stora skillnad är viktig för upplevelsen. Med en känsligare vägningskurva skulle man kunna få ett siffervärde som accepteras av både verksamhet och arkitekt/projektledning.

Praktiska erfarenheter

Problemet idag är just att det viktiga lågfrekvensområdet inte nämnvärt styr det slutliga värdet på väggar. När man byggde enkelväggar i sten var problemet inte lika stort. Dessa väggar har inte dubbelväggens resonans som förstör ljudisoleringen vid låga frekvenser. Vid resonansfrekvenser minskar ljud-isoleringen avsevärt i dubbelväggen, samtidigt som denna typ av vägg får mycket hög ljudisolering vid höga frekvenser. Då värdet påverkas kraftigt av bra siffror vid höga och medelhöga frekvenser, så blir detta i hög grad styrande och missvisande.
Ljudreglar och saxade reglar ger klart bättre Rw-värden än styva standardreglar. För låga frekvenser är det dock tvärtom. Rw-värdet kanske minskar några dB med styv regelstomme men vid de lägsta frekvenserna vinner man ofta mer än 5 dB. För studioväggar, fläktrumsväggar och liknande är detta avgörande. Problemen ligger nästan ute-slutande vid låga frekvenser och då gäller enbart styva och tunga konstruktioner. I vissa fall kan man vinna 7 dB vid låga frekvenser på att ha styvare reglar och gipsskivor. Golvgips är ett exempel på en skiva som ger en stark förbättring utan att öka väggtjockleken. Det kan dock innebära ett något sämre Rw-värde, vilket kan ge upphov till onödiga diskussioner.
Det finns ett behov av tunga och styva väggskivor vilket skulle innebära tunnare väggar och bättre ljudisolering vid främst låga frekvenser. Det skulle också ge en vinst med större bostadsyta. Med bostadspriser på cirka 100.000 kr/m2, så får detta plötsligt stor betydelse.

Artikelförfattare
Lennart Nilsson
LN Akustikmiljö AB

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 3/19

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • skolresultat_akustik_ljudnivaer
    Bättre skolresultat med annan Byggteknik
  • bygg_om_spara_energi
    Bygg om och spara energi – På ett brandsäkert sätt
  • norsonic_nor282
    Rundstrålande högtalare
  • behov_av_brandinenjorsutbildning
    Nya risker i den byggda miljön skapar ett behov av…
  • Brandskyddat trä – Den europeiska standarden för bruksklasser ska revideras
    Brandskyddat trä – Den europeiska standarden för…
  • ieg_2.0_2
    IEG 2.0 – Sista chansen att påverka svensk tolkning!
  • byggnytt_betonggalan_prisutdelning_lars_olof_nilsson
    Betongdagen 2024
  • kulturhuset_sara_skelleftea
    Bygga i trä – kulturhuset Sara i Skellefteå

Arkiverad under: AKUSTIK OCH LJUDISOLERING, Ur senaste numret

Primärt sidofält

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

SÖK

LEDARE

Nu tar vi sikte framåt!

När ni läser den här ledaren så är vi en bit i försommaren och fåglarna kvittrar – en underbar akustik i skogarna. På skolorna börjar man förbereda sig för sommarlovet – ett tillfälle att förbättra akustiken i gymnastikhallen eller i lektionssalarna, framför allt i matsalen. Man börjar planera semestern och ska då kanske i väg […]

EVENEMANG

Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2026

Onsdagen den 4 november mellan klockan 8-17 bjuder Svenskt Trä in till en seminariedag med expertis och fördjupad kunskap som kan göra skillnad. Denna gången är vi på Chalmers i Göteborg. Bygg & teknik är på plats och delar ut tema Träbyggnadsteknik. Läs mer på Svensk Trä

Brandskydd 2026

Bygg & teknik deltar som vanligt med tema Brandskydd på på årets Brandskydd är 10-11 november Münchenbryggeriet. Save the date!

Byggnytt

SBUF Årets Innovation 2025

Med eventet Årets innovation hyllar Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) forskning och innovation. Här lyfts och prisas också fjolårets viktigaste projektresultat. Fem projekt nomineras av SBUF:s branschutskott, och två får förstapris. I kategorin Årets Nytänk går förstapriset till Ramin Karim, LTU för projektet AI Factory for Construction. Ur Motiveringen: Projektet har nyttjat AI för att inhämta […]

Grundläggningsdagen 2026

SGFs pris – Håkan Garin På middagen på kvällen tillde­lades Håkan Garin SGFs pris för 2026. Ur motiveringen: Håkan Garin är en erfaren civilingenjör och geotekniker med över 35 års yrkeserfarenhet och är expert på att tolka komplexa markförhållanden och att omsätta tekniska data till praktiska lösningar för infrastruktur och byggande. Håkan har ett starkt […]

EXDAY’26

Varje år anordnas EXDAY. Eventet hålls för elever som studerar åk 4 och 5 på Samhällsbyggnads- och Väg och Vatten­byggnadsprogrammen samt Arkitektur vid Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska universitet. Det är en kväll där studenterna får inspiration inför sin framtida karriär, träffa alumner, ta del av underhållning och äta en god middag. […]

Nordbyggs Guldmedalj 2026

Nordbyggs Guldmedalj för mest innovativa produktnyhet 2026 går till Gyproc Hybridregel från Saint-Gobain Sweden AB, Gyproc. En vikbar regel i trä och stål för innerväggskonstruktioner. Juryn såg i produkten en innovativ helhetslösning med en rad goda kvaliteter och lyfte särskilt fram egenskaper som förbättrad miljöprestanda, ergonomi och praktisk byggbarhet. – Det var ett väldigt fint […]

Kristoffer Tamsons ny vd för Byggföretagen

Kristoffer Tamsons har utsetts till ny vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföreta­gen. Tamsons kommer närmast från rollen som regionråd i Region Stockholm och tillträder som vd för Byggföretagen i augusti 2026. – Sverige står inför många utmaningar och behovet av en framåtlutad agenda för byggan­de, bostäder och infrastruktur är rekordstort. Ska jobbet bli gjort krävs […]

Henrik Vinell tillträder som vd för Svensk Betong

Henrik Vinell har utsetts till ny vd för branschorganisationen Svensk Betong. Han tillträder tjänsten den 1 september. Fram tills dess kvarstår han i rollen som interim-vd för organisa­tionen. – Jag ser fram emot att lång­siktigt fortsätta arbetet tillsam­mans med Svensk Betongs medlemmar och associerade före­tag för att vidareutveckla betongbranschen inom hållbar utveck­ling, innovation och långsiktig […]

Kontrakt för geotekniska arbeten vid Årstafältet

Aarsleff har tecknat kontrakt med Region Stockholm för att utföra geotekniska arbeten och grundkonstruktioner vid Årstafältet för en ny tunnelbanestation – Årstaberg. Stationen är en del av en ny tunnelbanesträckning, Gula linjen, mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Projektet startade i början av mars 2026 och kommer pågå till december 2027. Projektet omfattar design och byggnation av […]

Ombyggnad i Norrköping vinner Kasper Salin-priset

Jungfrun, ett ombyggt spannmålsmagasin i Norrköping, är årets vinnare av Kasper Salin-priset för landets bästa byggnad. Sveriges Arkitekter delade ut priset i kväll på Arkitekturgalan i Skellefteå. Att en ombyggnad och inte ett nybyggt hus står som pristagare är ytterst ovanligt och har bara skett en gång tidigare under 2000-talet. Att bygga om ett hus […]

Lumi vinner Årets Bygge

Kontors- och labbhuset Lumi i Uppsala vinner Årets Bygges stora pris. Byggnaden är ritad av White Arkitekter åt Vasakronan med Byggstyrning som byggprojektledare och har rönt stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt för sin arkitektoniska kvalitet och innovativa återbruk. Lumi är ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och en testbädd för nya lösningar för cirkulär […]

Brandskydd på träfasader kan försämras snabbt

Brandskyddsbehandlingar på träfasader kan förlora sin effekt betydligt snabbare än förväntat, särskilt när de utsätts för fukt och väder. Redan efter 11 veckors väderpåverkan riskerar brandskyddet att försvagas. Det visar en ny studie genomförd av forskare vid Lunds universitet med stöd från LF Forskningsstiftelse och Brandforsk. I studien utvärderas en ny testmetod för att uppskatta […]

Ny kartläggning visar stommaterial i nybyggen

Sverige har sedan länge en ambition att öka byggandet i trä, men det har saknats en nationell uppföljning av hur utvecklingen faktiskt ser ut. En ny undersökning från Prognoscentret visar för första gången hur stor del av den nybyggda ytan som bärs upp av olika byggmaterial. Totalt sett är stommar i betong vanligast, med 46 […]

Historiska satsningar på transportinfrastruktur

Regeringen har beslutat om den nationella planen för tran­sportinfrastrukturen 2026–2037. Med en ekonomisk ram på cirka 100 miljarder kronor per år innebär planen en av de största satsningarna någonsin på Sveriges transportinfrastruktur. Planen prioriterar ett förstärkt underhåll och åtgärder med hög samhällsnytta. Det eftersatta vägunderhållet ska vara åtgärdat till 2037, och grunden läggs för att […]

Kapaciteten för återbruk av tegel fördubblas

Brukspecialistens systerbolag Tegelmöllan AB bygger ytterligare en industriell anläggning för återbruk av tegel i Sköldinge utanför Katrineholm. Investeringen har beviljats 20,3 miljoner kronor i stöd från Klimatklivet. Den nya anläggningen blir den andra i Sverige för industriellt återbruk av tegel och gör det möjligt att skala upp cirkulära materialflöden i byggsektorn, särskilt i Stockholm och […]

ConneXion – smart, uppkopplat brandskydd i realtid

Dafo Brand AB introducerar nu Dafo ConneXion – en digital plattform som tar brandskydd in i en ny era med uppkoppling, realtidsdata och full överblick. Med plattformen får verksamheter möjlighet att övervaka, analysera och hantera sitt brandskydd på ett helt nytt sätt. Plattformen samlar in data från uppkopplade enheter och presenterar den i ett intuitivt […]

Ny vibrationsmätare för nordiska byggprojekt

Norsonic lanserar Nor163, en ny vibrationsmätare utvecklad i Norge för mark- och komfortmätningar i bygg- och anlägg­ningsprojekt. Instrumentet är IP67 klassat, har upp till sex månaders batteridrift och kommunice­rar via CAT M1 direkt till molntjänst. Nor163 kräver ingen fältkonfiguration och stödjer flera typer av geofoner och MEMS accelerometrar. www.norsonic.se

Nya elastiska upphängningsklämmor för rör

Vibratec Akustikprodukter lanserar en ny serie elastiska upp­hängningsklämmor för rör, VT-VVS, utvecklade för att kombinera säker rörupphängning med effektiv vibrationsisolering. Serien är framtagen för att minska överföringen av vibrationer och strukturburet buller från rörsystem till omgivande kon­struktioner, något som blir allt viktigare i moderna HVAC- och bygg­nadsinstallationer där kraven på vibration och ljudkontroll ökar. Klämmorna […]

Djurgårdsgrön med inspiration från 1800-talets Stockholm

Djurgårdsgrön är namnet på Plannjas nya vackra kulör till tak- och fasadprodukter. Den nya gröna beskrivs som en jordnära, varm ton som harmoniserar extra fint med ljusare fasader. Plannja lanserar nya Djurgårdsgrön, en klassisk kulör som hämtar inspiration från 1800-talets småhusbebyggelse i Stock­holm. Den nya Djurgårdsgröna finns i flera av Plannjas tak- och fasadprodukter, exempelvis […]

Premiär för innovativ lättbetongplugg

Fischer visade upp en nyhet som visas upp är en helt ny lättbetongplugg undder Nordbygg. Produkten har en unik och innovativ design, vilket ger optimal förankring och högre lastvärden i lättbetong. – Vår nya lättbetongplugg är designad på ett speciellt sätt som gör att du får fler effekter som gör att den sitter fast ordentligt […]

Ståldörr med rekordlåg klimatpåverkan

För första gången kan byggbranschen välja en ståldörr som är Svanenmärkt. Den miljömärkta loftgångsdörren har ett lågt U-värde och kan beställas med 100 procent återvunnet stål. Svanenmärkningen är ett centralt steg i Dalocs arbete för att minska miljöpåverkan och bidra till en mer hållbar och klimat­neutral byggbransch. Svanens materialkrav innebär att minst 75 procent av […]

Carbon Low – ett enkelt steg mot lägre klimatavtryck i byggandet

Gyproc tar nu nästa viktiga kliv mot framtidens byggande med lanseringen av Carbon Low – ett nytt stålsortiment med upp till 65 % lägre CO2-avtryck jämfört med traditionellt stål. Carbon Low är utvecklat för att möta byggbranschens växande behov av hållbara lösningar, utan att tumma på funktion eller prestanda. Sortimentet har samma tekniska egenskaper som Gyprocs […]

45 000 spikar av trä ska minska klimatavtrycket

Kan en spik göra skillnad för klimatet? I Småland söker E.ON svaret i praktiken. När en ny transformatorstation byggs i Karlshammar används över 45 000 spikar av bokträ i stället för stål – som en del av ett större innovationsprojekt för att minska klimatpåverkan i elnätsinfrastruktur. Den nya anläggningen, som byggs mellan Oskarshamn och Mönsterås […]

Footer

KONTAKT

Förlags AB Bygg & teknik
Åbroddsgränd 8, 135 37 Tyresö
073-654 55 99 – marcus@byggteknikforlaget.se

Copyright © 2026 · Magazine Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in