Figur 1: Hur Boverket ser framför sig att detaljreglering ska fungera utifrån de nya byggreglerna.
– vad innebär Boverkets nya regler för brandskyddet?
Artikelförfattare: Mattias Arnqvist, FSD Göteborg AB och Erik Hällstorp, P&B Brandkonsult AB
De nya byggreglerna, som är de största ändringarna sedan BBR lanserades, minskar kopplingen till standarder som en del av projekteringen av brandskydd. I stället hänvisar Boverket till att branschen själv måste ta ett större ansvar för att utveckla standardiserade lösningar.
Den förtydligade hänvisningen från Boverket, där kopplingen nu görs direkt mellan uppfyllandet av regelverket och branschreglering innebär nya förutsättningar för det arbete som tidigare skett med upprättandet av standarder, vägledningar och handböcker för projektering av brandskydd. I den här artikeln identifierar vi framgångsfaktorer och fallgropar för detta nya ansvar utifrån våra egna erfarenheter, och analyserar hur branschens agerande kan komma att påverka framtiden.
Erfarenheter av självreglering
Att utveckla gemensamma handböcker, lösningar och standarder avseende brandskydd är såklart inte något helt nytt för branschen. Reglerna kring brandskydd och tillämpningen av dessa har under flera årtionden haft ett betydande fokus på funktionsbaserad utformning, vilket har inneburit ett naturligt behov av branschreglering. Detta har i sin tur spontant lett till framtagandet av många sådana riktlinjer. Aktörerna som redan aktivt jobbar med att producera vägledningar är idag många, däribland finns SBF, BRA och BIV, liksom myndigheter, forskningsinstitut, fastighetsägare och försäkringsbolag.
BRA (Sveriges Brandkonsultförening) har publicerat både tekniska vägledningar och processinriktade riktlinjer, samt doku-
ment som klargör när BBR kan anses uppfylld även utan full tillämpning av en standard. BIV (föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap) ger främst ut processinriktade riktlinjer men också tekniska dokument, exempelvis om insatsstöd i höga byggnader och ventilationslösningar. Medan dessa två organisationer främst bygger på frivilligt arbete av brandingenjörer på bekostnad av deras arbetsgivare finns många andra ekonomiska och praktiska arbetssätt representerade i de andra organisationerna.
Sammantaget är alltså bredden av vägledande organisationer och publikationer väldigt stor redan idag. De skiljer sig dock åt avseende inriktning och syfte med sitt arbete samt utifrån vilka resurser och förutsättningar de har tillgängliga.
Lärdomar från ett exempel i arbetet med branschstandarder BIV initierade 2018 arbetet med ett tilllämpningsstöd för fläkt i drift – en etablerad metod men utan tydlig detaljreglering. Syftet var att höja kompetensen och minska skillnader mellan konsultfirmornas förhållningssätt och resulterande kravnivå. Arbetet pausades under en period men återupptogs 2022, remiss skickades slutligen ut 2024 och dokumentet färdigställdes våren 2025.
Lärdomar från ett exempel i arbetet med branschstandarder
BIV initierade 2018 arbetet med ett tilllämpningsstöd för fläkt i drift – en etablerad metod men utan tydlig detaljreglering. Syftet var att höja kompetensen och minska skillnader mellan konsultfirmornas förhållningssätt och resulterande kravnivå. Arbetet pausades under en period men återupptogs 2022, remiss skickades slutligen ut 2024 och dokumentet färdigställdes våren 2025.
En av insikterna som gjorde att arbetet till sist kunde komma i mål av att strukturen borde göras om till en standard med en mindre, mer kondenserad kravställande del kompletterad med mer omfattande informativa bilagor. Detta underlättade konsensus och lyckades på ett bättre sätt inkludera bredden av tidigare tolkningar av branschen utan att kompromissa med vägledningens mål. Exemplet visar att utveckling av gemensam praxis kan ta tid och kräva både omvägar och omsorg, men att en gemensam tolkning ändå är möjlig om alla är beredda att justera sitt förhållningssätt.
