Figur 1: Massiva konstruktionselement, järnvägstunnel Varberg. Temperatursprickor har undvikits med kylning dimensionerad genom sprickriskberäkningar för klimatförbättrad betong nivå 2. Foto: Peter Oppenheimer, Heidelberg Materials Betong.
Artikelförfattare: Mats Emborg, Heidelberg Materials Betong/LTU, Mikael Westerholm, Heidelberg Materials Cement, Martin Nilsson, LTU, Anders Hösthagen, Bostek/LTU, Jonny Nilimaa, LTU/Heidelberg Materials Cement och Jonas Carlswärd, Heidelberg Materials Betong
– försöksanalys, modellering, kriterier i Sverige
Det är förhindrade volymändringar av temperatur- och fuktförhållanden under bindemedlets hydratationsfas som framkallar egenspänningar och alltför ofta ogynnsam sprickbildning i betongen under tidiga skeden efter gjutningen. Ska man vidta lämpliga åtgärder mot sprickbildningen måste egenspänningarna beräknas på rätt sätt och hållas i schack. God förståelse om bakomliggande mekanismer behövs för att lyckas.
Sverige har en lång forsknings- och utvecklingstradition inom området och just nu avslutas ett större projekt vid Luleå Tekniska Universitet på uppdrag av Trafikverket (FOI-BBT) med delfinansiering av Heidelberg Materials, Cement och Betong; “BBT-projektet“. SBUF är även medfinansiär. Under BBT-projektets gång har en mängd erfarenheter inhämtats beträffande materialparametrarnas inmätning, modellering och påverkan på sprickrisk, samt även beträffande strukturmodellering och tillämpning i regelverk. Speciellt intressant är hur alla inverkande faktorer påverkas när klimatförbättrade betongkvaliteter nu introduceras för att möta strävanden mot klimatneutralt betongbyggande.
Sprickområdet har fått ökad aktualitet. Exempelvis belyser en rapport i ett regeringsuppdrag området som ”ett av de mest kritiska” inom betongtekniken och menar att det kan utgöra ett hinder vid framtida implementering av miljövänliga betonger om inte laboratoriekapacitet förbättras.
Vi ser därför vikten av att erfarenheterna från BBT-projektet förmedlas på bästa sätt. Seminarier och föredrag har genomförts och flera rapporter är på gång. Här kommer en första blänkare.
Att egenspänningar i betong kan orsaka sprickor och andra olägenheter vid gjutning av såväl grova som slanka konstruktioner har man känt till i över 100 år liksom att det är förhindrade volymändringarna av temperatur- och fuktförhållanden under hydratationen som framkallar spänningarna. Det är inte heller någon nyhet att beständighet och teknisk funktion påverkas, till exempel hos tunnlar, broar, industri-, och husbyggnader, figur 1. Genomgående sprickor, figur 2, är speciellt ogynnsamma eftersom de oftast finns kvar och kan påverka strukturens lastkapacitet men sprickorna fungerar också som inkörsport för nedbrytningprocesser såsom frostangrepp, armeringskorrosion och urlakning. Självklart bör sprickorna undvikas.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2023.
Teckna en prenumeration HÄR
