Byggindustrin har i många år diskuterat effekterna av konkurrens som inte sker på lika villkor och arbetar med en mängd förslag på lösningar mot svartarbete och regelfusk. Tillsynsmyndigheter, organisationer och beställare ställer allt tuffare krav men trots detta har den ekonomiska brottsligheten ökat.
Vilken krisstrategi har byggindustrin?
Har du också ställt frågan vart den svenska byggindustrin är på väg? Vilken eller vilka strategier har viför att nå fram till, enligt Byggföretagen ”ett hållbart samhällsbyggande i världsklass”? Är vi inte i själva verket mitt i en kris? Den organiserade kriminaliteten växer, och är ett allt större problem vilket riskerar leda till att de seriösa företagens möjlighet att konkurrera med säkerhet och kompetens minskar. De seriösa riskerar att slås ut eller tvingas att själv börja fuska. Företagens vardag, oavsett om liten eller stor, är ju fortfarande att en lägre totalkostnad inte har en chans mot lägsta pris i anbudsskedet.
Även om dåliga handlingar, misslyckade upphandlingar, fusk och ”svartjobbsfabriker” är väl beskrivna i våra facktidningar får frågan tyvärr betydligt mindre uppmärksamhet i riksmedia. Där fylls istället innehållet av diskussioner om den svenska pandemistrategins misslyckande. I en av dessa debattinlägg tog en professor i filosofi upp frågan om hur illa den högt hållna svenska värderingen tillit, fungerat i Folkhälsomyndighetens strategi. Har vi inom byggindustrin något att lära oss från denna allmänna och delvis filosofiska samhällsbetraktelse?
Professorn menar nämligen att värderingar som är rimliga, självklara och inte ifrågasätts under normala förhållanden, inte fungerar i kriser. Även om tillit är att föredra framför misstro och kontroll, kan vi inte lita på att den vägleder vårt handlande om vi inte delar och självmant följer avgörande värderingar, exempelvis att inte utnyttja varandra. I ett sådant läge måste istället tilliten kompletteras med kontrollmekanismer som ger en påföljd åt de som utnyttjar, om tillfälle finns, att gena med säkerheten eller fuskar med lagar och avtal. Om vi vågar anta att vi inom byggindustrin har, om inte onormala så i alla fall förhållanden som befinner sig i ett sluttande plan, mot en kris avseende den sunda säkerheten och konkurrensen, då kan betraktelsen låta som ganska rimlig, eller hur?
Konkreta insatser görs, och ökar
Det positiva är att ett antal företag, som för oss specialister också är beställare, har sedan länge klurat ut värdet av kon-troll och uppföljning, och äntligen börjar hitta konkreta former för dessa. Allt fler offentliga byggherrar ansluter sig exempelvis till Rättvist Byggande, där allmännyttiga Stockholmshem nyligen fått fastslaget i Högsta Förvaltningsdomstolen, om rätten att utesluta byggbolag i upphandling om dessa tidigare förekommit i samband med oegentligheter. Rättvist byggande gör oannonserade kontroller på byggarbetsplatser och samverkar med polis, tillsynsmyndigheter och Fair Play Bygg. Liknande kontroller görs av ett antal rikstäckande byggentreprenörer, gemensamt är att externa tillsynsföretag anlitas för kontrollerna. Samma byggentreprenörer vill också säkra kvaliteten i sina under-entreprenader, och kräver att dessa på olika sätt validerar detta genom en löpande kontrollerad auktorisation, ofta i samverkan med den aktuella branschorganisationen.
Fyra viktiga krav för säker och sund konkurrens inom grundläggning
Så här kan du bidra till att grundläggningsbranschen får bra förutsättningar för både tillit och sund konkurrens:
1. Säker Arbetsplattform, riktlinjer för att undvika vältningar
– För projektering, utförande samt underhåll och reparation
– Riktlinjerna ska signeras av behörig representant för beställare
– I bilagor finns vägledning till objektsspecifik dimensionering, tekniska exempeldata och en checklista för risker och underhåll
– Löpande uppdatering genom Svensk Grundläggnings hemsida (www.svenskgrundlaggning.se/arbetsmiljo/rad-och-anvisningar/maskin-platt
form/)
Alla grundläggningsmaskiner ska regelbundet kontrolleras av kompetent personal eller av ackrediterad besiktnings-man. Hämta vägledning från vår branschgemensamma checklista för borriggar (www.svenskgrundlaggning.se/besiktning-borrigg/).
4. Operatörer på grundläggningsmaskiner har yrkesbevis enligt kollektivavtalet
För alla grundläggningsmaskiner, översiktligt indelade i borriggar, KC- och pålmaskiner, krävs yrkesbevis. Grundutbildningen erhålls genom Svensk Grundläggnings teorikurser Steg 1 till Steg 3, parallellt med en handledd praktik, kompletterad med en kvalificeringstid under 24månader. Utländska medarbetare som har tillräcklig erfarenhet kan söka ett erkännandeintyg från Byggindustrins yrkesnämnd.
Vikten av påföljd och branschkurage
Även vår citerade professor i filosofi exemplifierar med byggindustrin och menar att hantverkaren som känt sig lite krasslig kommer att ta på sig ett munskydd om denne vet att det annars blir en kännbar påföljd. Han pekar på våra grannländer som upplevt krig i modern tid, och där med har erfarenhet av att det vid undantagstillstånd krävs mer än vänliga förmaningar.
Samt att göra rätt saker, stället för, saker rätt. Att ta ansvar, även om det formellt saknas, att korrigera planen när den inte stämmer med verkligheten. Som beställare kan du visa ett branschkurage, den moraliska aspekten på en sund byggindustrin och på de långsiktiga effekterna på vårt samhället när tilliten eroderas och skatteunderlaget viker.
Svensk Grundläggning har medlemmar från alla aktörer i byggindustrin, vårt gemensamma fokus ligger på utförandet. Förutsättningar för ett tryggt och säkert resultat för alla aktörer, måste finnas med från början och i projektets alla funktioner. Medarbetarna måste uppfattas, och vara, betrodda och respekterade. Under våra dryga tio år som förening har Svensk Grundläggning därför haft fokus på just upphandling, arbetsmiljö och utbildning.
