En vanlig underhållsåtgärd för broar är att reparera eller byta ut utsatta delar av konstruktionen som skadats av någon form av nedbrytning. En typisk konstruktionsdel som efter ett antal år kan behöva bytas ut är kantbalkar på betongbroar, som är utsatta för ett tufft klimat med vägsalter och fukt vilket gör att betongen vittrar sönder och armeringen kan börja rosta. Men när är det lämpligt att byta kantbalkarna och hur ska information från inspektioner användas? Kan det vara så att mer information eller ytterligare utredningar visar att det går att vänta med kantbalksbytet och när bör det istället genomföras? En vidareutveckling av beslutsstödet som tagits fram i projektet BIG BRO, utvecklat av forskare på RISE, KTH och LTH, är tänkt att kunna svara på dessa frågor.

I Sverige inspekteras alla broar som förvaltas av Trafikverket regelbundet för att se hur deras tillstånd ser ut, inspektionerna görs vanligtvis vart sjätte år. Efter en inspektion av en bro krävs ett antal beslut för att avgöra om det behövs någon form av reparation av bron eller delar av denna. Olika alternativa åtgärder behöver vägas mot varandra för att kunna få fram den åtgärd som är mest lönsam ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, men som samtidigt inte äventyrar trafiksäkerheten. Denna vägning av alternativen görs idag av broplanerare med hjälp av Trafikverkets bro- och tunnelförvaltningssystem BaT-Man. Det är även möjligt att i en sådan vägning komma fram till att ingen åtgärd behövs. Alternativen som tas fram används för att prioritera mellan åtgärder för olika broar, då det finns en begränsad budget för underhåll som måste tas hänsyn till. Att därmed kunna skjuta fram en reparation för en viss bro utan att säkerheten påverkas är därför värdefullt då resurserna kan användas på annat håll.

Behövs mer information?

Innan alternativen för reparation kan tas fram behöver broplaneraren välja om reparationsåtgärderna ska baseras på informationen från den genomförda inspektionen eller om mer information behövs. Mer information kan fås genom ytterligare inspektioner eller mätningar, men kan även fås genom att en fördjupad beräkning görs. I dagens läge finns inget utvecklat stöd som tillämpas för att ta beslut om mer information behövs och vilken metod som i så fall ska användas, utan de tas på basis av tidigare erfarenhet och guider som finns angående olika skador i BaTMan. Då det är värdefullt för Trafikverket och vårt samhälle att använda de resurser som finns på ett effektivt sätt, kan ett beslutsstöd vara till stor hjälp för att avgöra behovet av mer information och fördjupade undersökningar.

BIG BRO 2.0

Ett sådant beslutsstöd har tidigare utvecklats och presenterats i Bygg & teknik nr 7-2018 och i [1]. Det har tidigare tillämpats på en fallstudie för den gamla järnvägsbron över Söderström i Stockholm [2] där även nyttan av att samla in mer information med flera metoder efter varandra har studerats [3]. I det pågående forskningsprojektet ”BIG BRO 2.0 – Beslutsstöd för rationellt underhåll och uppgradering av befintlig infrastruktur”, har en vidareutveckling av beslutsstödet skett för att kunna hantera vanligt återkommande problem och beslut gällande reparationer. Projektet är ett samarbete mellan forskningsinstitut (RISE, Skogforsk), universitet (KTH, LTH) och industri (AFRY, WSP, Sveaskog) och finansieras av Trafikverket samt forsknings- och innovationsprogrammet Infrasweden2030. I denna artikel ges ett exempel på ett problem som det vidareutvecklade beslutstödet kan hantera.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 4/20.

Artikelförfattare
Oskar Larsson Ivanov, Lunds Tekniska Högskola
Ivar Björnsson, Lunds Tekniska Högskola
John Leander, KTH
Dániel Honfi, RISE