Figur 1: Öppet kontorslandskap med få akustiska åtgärder. Foto: Arlington Research
Många människor som arbetar i samma rum är den dominerande formen av kontor idag. Om utformningen och anpassningen inte fokuserat tillräckligt på ljudmiljön kan det öppna kontorslandskapet föra med sig negativa effekter. Det finns många fallgropar men också sätt att undvika dem och skapa en kreativ och produktiv miljö.
Att dagens storkontor eller kontorslandskap blivit helt dominerande och ersatt äldre typer av cellkontor beror i hög grad på storkontorens yteffektivitet. De saknar en stor mängd av cellkontorens väggar och blir billigare att bygga. Antalet kvadratmeter per arbetstagare blir också betydligt färre.
En fråga som dock inte har ett entydigt svar är om storkontoren är lönsamma i längden när man även inräknar effektiviteten hos arbetstagarna. Det är ofrånkomligt att olika störningar blir mer frekventa och att det uppstår koncentrationssvårigheter och avbrott i arbetet. En iakttagelse är också att det sociala umgänget ökar och i vissa fall kraftigt inkräktar på arbetseffektiviteten.
Störningar
Störningar kan vara både visuella och auditiva. De visuella är ganska enkla att konstatera. Det kan vara personer som passerar, går i en trappa, går in och ut i angränsande rum och entréer. De auditiva störningarna är avsevärt mycket mer komplexa och svåra att bedöma. Det förekommer nästan alltid ljud som man kan betrakta som vanligt omgivningsbuller. Det kan vara buller från ventilationen, trafikbuller, kaffemaskiner, skrivare, slag i dörrar, stegljud, stolskrap och diverse annat som förekommer på ett kontor. Den här typen av ljud kan vara störande till en viss grad men kan ofta upplevas som befogade och möjliga att bortse ifrån. Därmed behöver de inte störa koncentrationen märkbart.
Tal däremot har en helt annan störningseffekt. Det är inte ljudnivån eller karaktären på ljuden som är den av-görande faktorn. Man kan generellt säga att alla människor är nyfikna på vad andra människor talar om och anmärkningsvärt är att även om man inte är direkt berörd, eller ens intresserad av innehållet så är det svårt att låta bli att lyssna.
Hjärnan är programmerad för att ta emot information. Något som kan tyckas märkligt är att man blir mer störd av avlägset tal som är svårt att uppfatta än närbeläget tal som är lätt att förstå betydelsen av. Anledningen är att när talet är svårt att förstå måste hjärnan anstränga sig väsentligt mer och dessutom ofta gissa innebörden. Denna process kräver koncentration och innebär att det blir allt svårare att genomföra det arbete man har för avsikt att utföra. Det blir svårt att återknyta effektivt till sina tidigare tankar. Det närbelägna talet är avsevärt lättare att förstå och är dessutom lättare att bortse ifrån eftersom man mer eller mindre omedelbart kan avgöra vad som är av intresse eller inte och om så önskas bortse från det.
När det gäller kontor och den akustiska miljön så finns det i Svensk Standard och BBR enbart parametern ”Efterklangstid” för att verifiera den akustiska miljön. Denna parameter är i dessa sammanhang en helt meningslös parameter eftersom den enbart avser ett medelvärde för hela lokalen och dessutom mäts enbart den sena energin som inte är informationsbärande överhuvudtaget. I efterklangstidparametern finns det alltså ingen som helst koppling till taluppfattbarheten och informationen i talet. Däremot ger efterklangstiden en viss utvärdering av hur mycket allmänt buller påverkas.
Maskiner som skrivare, kaffemaskiner och liknande bör placeras i avgränsade utrymmen som inte möjliggör vidare ljudspridning. Att tillse att maskinbuller, trafikbuller, ventilationsbuller och liknande utförs så att personalen inte upplever dessa som störande är synnerligen enkelt för en akustiker. Att däremot tillse att personalen inte störs av oönskad information är avsevärt svårare men inte olösligt.
I rum med öppen planlösning är ett akustiskt undertak ett måste för att uppnå en fungerande akustikmiljö. Absorptionsfaktorn anges normalt som ett ensiffertal men varierar kraftigt för olika frekvenser. Normalt har alla skivor avsevärt lägre absorption vid låga frekvenser, men många har också en avtagande absorption vid de högsta konsonantfrekvenserna. Behovet av absorption skiljer sig kraftig åt för olika miljöer och behov. För normal bullerdämpning är låga och medelhöga frekvenser viktigt. Däremot om man störs av onödig information som i storkontor så är det konsonanterna man vill dämpa. Konsonanterna står för 90 procent av informationen då vi talar och de ligger högt i frekvens. Därför är de högsta frekvenserna viktiga vad gäller absorption i kontorsmiljö. Undertak måste väljas noga med tanke på detta och eventuellt kompletteras med ytterligare åtgärder som nämns längre fram i texten.
Artikelförfattare Lennart Nilsson, LN Akustikmiljö Kevin Garcia Martin, KTH Linn Mattsson, KTH
