Figur 1: De utsläpp som sker lokalt på själva byggarbetsplatsen utgör 10–13 procent av branschens totala utsläpp. Dessa har branschen direkt rådighet över. Foto: Pixabay.
Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstragteg
Boverket har kritiserat byggnadssektorn för att bygg- och fastighetsbranschens negativa miljöpåverkan ökar. Boverket anser att om branschen inte lyckas minska utsläppen av växthusgaser (CO2-ekv)1 på frivillig basis krävs åtgärder från staten. Byggbranschen är naturligtvis bekymrad över resultat som visar att branschen hittills inte klarat av att hantera de utsläpp som branschen direkt eller indirekt medverkar till. Men det kan inte heller vara helt obekant för Boverket att det pågår ambitiösa arbeten inom byggbranschen genom bland annat Sveriges Byggindustriers projekt ”Färdplan för ett fossilfritt Sverige”. Samtidigt är Boverket naturligtvis medvetna om att komplexiteten inom byggbranschen är betydligt mer omfattande i jämförelse med andra branscher.
Tillverkning av byggmaterial och tillförsel av energi innan produkterna når byggarbetsplatsen har branschen svårt att kortsiktigt ha rådighet över och kan påverka. Det är därför nödvändigt att byggbranschen måste ställa tuffare krav vid upphandling av byggmaterial för att materialbranschens andel av växthusgaser ska minska. Byggbranschen måste också ställa krav på energibolagen att de ökar andelen förnybart bränsle i sin energimix. Sverige importerar cirka 1,3 miljoner ton sopor per år till förbränning. Det stora inslaget av plast i soporna, cirka 13 procent (fossilt) som förbränns hos energiverken kan medföra problem att uppfylla Sveriges klimatmål. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Avfallsförbränning kommer fortfarande kortsiktigt att behövas som bränsleunderlag hos energibolagen. Exportländerna måste dock långsiktigt ta hand om sitt eget avfall. Sopförbränning är ett exempel där energitillförseln påverkar utsläppen av koldioxid och som byggbranschen och fastighetsägaren
inte har rådighet över.
Redan nu finns det emellertid klimatförbättringar att göra på byggarbetsplatserna med i dag känd och tillgänglig teknik vilket branschen har rådighet över. Byggarbetsplatsens andel av växthusgaser kan utgöra 10-13 procent av sektorns totala utsläpp. Den enklaste åtgärden är att entreprenören själv ska ansvarar för kostnaden av energianvändningen på byggarbetsplatsen. I dag är det vanligt att det är byggherren som ansvarar för denna kostnad. Detta ger inte tillräckligt incitament till energihushållning för entreprenören när någon annan betalar. Till exempel nya energisnåla byggbodar kostar mer att hyra utan att entreprenören får någon ekonomiskt vinning av detta.
Figur 2: LCA för byggnader. Bild: Infab AB/Boverket.
Livscykelanalyser bör användas som verktyg
Klimateffektiviseringar finns att göra om livscykelanalyser (LCA) utnyttjas som verktyg vid design, projektering och utförandet under själva byggprocessen. Aktuella studier har genomförts bland annat på initiativ av Sveriges Bygg-industrier tillsammans med KTH, IVL och ett stort antal medverkande byggbolag med finansiering av bland annat SBUF:s – projektet ”Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus – LCA av fem olika vanliga byggsystem”. Själva byggprocessens miljöpåverkan omfattar den resursanvändning som sker genom tillverkning av byggmaterial, transporter, utsläpp på byggarbetsplatsen för energi till uppvärmning under byggtiden, maskiner och byggbodar. Rapporten finns att hämta på SBUF:s Webbplats. Följande vanliga byggstommar har studerats i FoU-projektet ur klimatsynpunkt:
1. Platsgjuten betongstomme med kvarsittande form 2. Bjälklagstomme med kvarsittande form typ filigran och lätta utfackningsväggar av stål och trä med bärande stålpelare i fasad
3. Prefabricerad stomme av betong*
4. Stomme av volymelement av trä
5. Stomme av KL-Trä (massivt trä)
Störst förbättringspotential att minska CO2-ekv på själva arbetsplatsen har fall 2 som är en vanlig förekommande stomlösning. Reducering av CO2-ekv1) är möjlig med cirka 20 procent genom klimatförbättrad betong (20-30 procent slagginblandning), byte från diesel till HVO-bränsle på byggarbetsplatsen och energieffektiva bodar. För byggbodar som ansluts till fjärrvärme i stället för el kan ytterligare minskning av CO2-ekv göras.
Utsläppen av växthusgaser är i dag större under byggprocessen
Enligt en rapport 2014 från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggindustrier, ”Klimatpåverkan från byggprocessen” var andelen CO2-ekv1) från själva byggprocessen 18 procent inkluderande bostäder, lokaler och anläggningar. Det motsvarar de årliga utsläppen från den svenska personbilstrafiken. Sveriges totala utsläpp av CO2-ekv1) var under 2018, 53,1 miljoner ton enligt Naturvårdsverket vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med 2017. Trenden går nu tyvärr år fel håll. Andelen utsläpp från byggsektorn är i huvudsak beroende av byggkonjunkturen. Ju fler byggnader och anläggningar som byggs så ökar naturligtvis utsläppen av växthusgaser. På motsvarande sätt minskar utsläppen vid lågkonjunktur.
Intressant att notera är att vid nyproduktion av flerbostadshus är byggprocessens utsläpp av CO2-ekv1) under själva byggandet ofta större än under byggnadens driftsfas räknat på en analysperiod på 50 år. Detta beror på att husen blir allt energieffektivare men att framförallt tillförseln av fjärrvärme till stor del består av förnyelsebart bränsle, en andel som hela tiden ökar. När tillförseln sker med helt förnybart bränsle kan andelen utsläpp av växthusgaser under själva byggprocessen (materialtillverkning, transporter och produktionen på arbetsplatsen) vara hela 80 procent jämfört med 20 procent under driftsfasen vilket förvånar många. Finns det garage under huset står det för en betydande andel av utsläppen, 10-15 procent av ett flerbostadshus totala utsläpp av växthusgaser genom att andelen betong är stor.
Det är framförallt för det befintliga bostadsbeståndet åtgärder måste vidtas för att minska andelen växthusgaser För det befintliga flerbostadshusbeståndet minskar utsläppen av CO2-ekv1) under driftsfasen dels genom fortlöpande energieffektiviseringar och att över 90 procent av flerbostadshusen i dag är anslutna till fjärrvärme med i huvudsak förnybara bränslen. Arbetet med energieffektiviseringar måste öka inte minst inom miljonprogrammet.
Det finns förhållandevis en stor potential att minska klimatpåverkan under byggprocessen, oavsett vilken systemlösning som väljs. Följande exempel på prioriteringar bör göras:
• Öka kompetensen gällande klimatpåverkan inte minst hos inköpsansvariga För att kunna identifiera och genom föra de viktigaste, och också de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska klimatpåverkan från enskilda byggprojekt, krävs en allmän kompetenshöjning samt samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan. Detta gäller inte minst vid upphandling. Inköpsansvariga måste utbildas och medverka redan i tidiga skeden både vid nyproduktion och större ombyggnader.
• Räkna på klimatpåverkan i varje enskilt byggprojekt Det är angeläget att klimatberäkningar används som verktyg och utförs i tidiga skeden så att de viktigaste åtgärderna kan identifieras och därmed genomföras för att minska byggskedets klimatpåverkan. Valda tekniska lösningar i byggskedet kommer att påverka byggnaden under dess livscykel, varför en förbättringsanalys alltid bör omfatta hela livscykeln.
• Beställ klimatförbättrad betong Betong är den enskilda produkt som har en hög utsläppsfaktor. Säkerställ att den betong som används, oavsett vilket material husets stomme har, är klimatförbättrad. Sådan finns redan idag att upphandla på den svenska marknaden utan att gjutcykeln påverkas på ett avgörande sätt. Inblandning av till exempel masugnsslagg som ersätter en andel av klinker minskar utsläppen av koldioxid. Sedan kan man fråga sig om det är en långsiktig lösning att vara beroende av andras produkter som man inte styr över.
• Upphandling av material Välj de klimatmässigt bästa produkterna för de stora materielgrupperna. Det finns stora klimatförbättringar att göra vid inköp genom att välja rätt leverantör och produkt för viktiga materielgrupper.
• Krav på transporter Ställa krav på transport genom att vid upphandling välja transport påjärnväg alternativt med lastbilstransport med förnybara bränslen, såsom HVO.
• Optimera energianvändningen på byggarbetsplatsen
Omfattande användning av dieseldrivna maskiner på byggplats innebär också förhållandevis stor klimatpåverkan. En elektrifiering av bygg-arbetsplatsens fordon kan vara ett sätt att förbättra. I den mån det går att köpa förnybart bränsle, såsom HVO, för byggarbetsplatsens fordon, minskar klimatpåverkan påtagligt. Det är också viktigt att optimera och minimera drift av alla fordon samt att använda energieffektiva byggbodar gärna med anslutning till fjärrvärme i stället för el.
Alla förbättringsåtgärder som beskrivs ovan måste beaktas och ställas krav på i tidiga skeden innan huset är byggt. Ett framgångsrikt miljöarbete uppnås genom att ställa klimatkraven så tidigt som möjligt. Här har entreprenören och byggherren ett stort ansvar att dels ställa interna krav på sin egen organisation och på sina underentreprenörer. Entreprenören är också en stor och viktig kund som bör kunna ställa miljökrav på leverantörer för att uppnå en långsiktig förändring.
Byggbranschen tar sina klimatproblem på allvar
Boverkets förslag till klimatdeklarationer är en positiv väg till att medvetandegöra och minska andelen CO2-ekv. Men klimatdeklarationerna borde utföras innan byggstart för att uppnå önskat resultat och inte i efterhand enligt det förslag som nu föreligger. Med Sveriges Byggindustriers ”Färdplan för ett fossilfritt Sverige” ska branschen visa att klimatproblemen tas på allvar och där storbolagen inte minst måste vara de som tar rodret och hjälper till att visa kompassriktningen för de mindre och medelstora byggbolagen.
Redovisning måste ske på ett likartat sätt så att jämförelse kan göras
En viktig aspekt för Byggindustrins färdplansarbete är att redovisning och uppföljning av växthusgaser sker på ett likartat och jämförbart sätt. I dag redovisas klimatutsläppen med olika beräkningsgrunder och är ofta mera anpassade för att passa kommunernas målsättningar och ambitioner för klimatarbetet. Redovisning bör ske på två sätt. Det ena är klimatbokslut för det gångna året, det brukar kallas för bokföringsmetoden men då med gemensamma klimatdata för utsläpp. Det andra sättet är att inför investeringsbeslut när planering för till exempel ett nytt bostadsområde är aktuellt. Husen planeras ju att stå i 50-100 år. Då bör hänsyn tas till ett scenario för ett framtidsperspektiv, det brukar kallas en konsekvensanalys som naturligtvis är mer komplicerad. Boverket har i sin analys för nära noll-energibyggnader (NNE) använt en kon-sekvensanalys med viktningsfaktorer och med utgångspunkt för klimatutsläpp för Östersjöregionen. Problemen med en konsekvensanalys är att energin är i ständig förändring beroende av hur elsystemen förändras i Europa som Sverige är anslutna till.
Att nå ett fossilfritt samhälle 2045
Det är ett hårt men viktigt arbete som väntar för att uppnå ett fossilfritt samhälle 2045. Alla samhällssektorer arbetar intensivt med olika färdplansarbeten inte minst byggbranschen. En svårighet är att vi är beroende av vår omvärld och Europas el-energisystem. På el-sidan blir vi allt mer beroende av möjligheterna till både import- och export av el inte minst för att klara vår el-effektproblematik. Nedfasningen av kärnkraften i Sverige av tekniska och ekonomiska skäl och även att Tyskland fasar ut kärnkraften kommer att påverka utsläppen av växthusgaser. Detta kan medföra att importen av el från kontinenten långsiktigt kommer baseras på fossila bränslen i form gaskondens vilket byggbranschen inte har någon rådighet över men som påverkar på utsläppen av koldioxid. Branschen förhoppning är självklart att byggindustrins arbete med ”Färdplan för ett fossilfritt Sverige” ska visa Boverket att byggbranschen på frivillig basis arbetar intensivt med att minska utsläppen av växthusgaser (CO2-ekv)1.
Not 1) CO2-ekv är ett mått på utsläpp av alla växthusgaser och som tar hänsyn till hur olika andra växthusgaser bidrar till växthuseffekten. Därför ”översätts” deras klimatpåverkan till hur
mycket koldioxid (CO2) som skulle orsaka motsvarande växthuseffekt.
Referenser
[1] Erlandsson M (2017): Blå Jungfrun version 2017 med nya cement. IVL Svenska Miljöinstitutet rapport C250, juni 2017.
[2] Kellner J, Sandberg E, Bygga och bo klimatklokt, Fjärrsyn rapport 2013:28 (byggbodar)
[3] Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T., Kellner, J. (2016). Byggandets klimatpåverkan – Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus med massiv stomme av trä. Stockholm: Sveriges Byggindustrier.
[4] Liljenström, C, Malmqvist, T, Erlandsson, M., Freden, J., Adolfsson, I., Larsson, G., Brogren, M. (2015). Byggandets klimatpåverkan. Livscykelberäkning av klimatpåverkan och energianvändning för ett nyproducerat energieffektivt flerbostadshus i betong. Stockholm: IVA och Sveriges Byggindustrier.
[5] Malmqvist, T, Erlandsson, M., Francart, N, Kellner, J. (2018). Minskad klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus. Stockholm, Sveriges Byggindustrier. [6] Kellner, J, Bostadspolitik.se. El-effektbrist hotar svensk industri och bostadsbyggandet, 2019 [7] Anna Fråne, Lena Youhanan, Tomas Ekvall och Carl Jensen. Avfallsimport och materialåtervinning. IVL, 2016
[8] Klimatpåverkan från byggprocessen. IVA-rapport och KTH, 2014
