• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / BYGGFRÅGAN SVAR / … och svarar 7/19

… och svarar 7/19

24 oktober, 2019

Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng.

1) Olika luftfuktighet. På vintern är luftfuktigheten lägre inomhus, och detta gäller både absolut och relativ luftfuktighet. Detta beror på att den kalla uteluften på vintern inte kan innehålla lika mycket vattenånga som den varmare uteluften på sommaren. Torrare luft inne vintertid medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen avger mer vattenånga genom diffusion genom huden. Denna avgivning av vattenånga kyler kroppen, eftersom det åtgår värme vid förångningen av vatten till vattenånga, och denna värme tas från kroppen.

2) Olika yttemperatur. På vintern är yttemperaturen lägre på många invändiga ytor, t ex på fönsters och ytterväggars insida och på golvet. Om villan är äldre än från ca 1975 och inte har renoverats så är standarden troligen mycket låg när det gäller värmeisolering och man har troligen 2-glasfönster, vilket medför större inverkan av låga yttemperaturer jämfört med en nyare byggnad. Låga yttemperaturer medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen mottar minde värmestrålning från de kallare ytorna.

3) Högre lufthastighet. På vintern är lufthastigheten inne ofta högre än på sommaren. På grund av termik (skorstenseffekt) kan betydande undertryck uppstå på lägre nivåer, t ex bottenvåningen om det är ett 2-planshus, och luftläckning inåt (infiltration) kan då bli betydande. Om byggnaden har dålig lufttäthet så ökar inverkan av infiltration. Inverkan av termik ökar med sjunkande utetemperatur. Högre lufthastighet medför att det känns kallare vid samma lufttemperatur, eftersom värmeavgivningen (konvektionen) då ökar från kroppen till omgivande luft. Man skulle i och för sig också kunna tänka sig att lufthastigheten inne tvärtom är högre i augusti på grund av mycket fönstervädring.

4) Lägre lufttemperatur lokalt. På vintern är det större temperaturskillnader mellan olika platser i rummet både i höjdoch sidled: kallare luft vid golv och nära fönster trots att det är samma lufttemperatur mitt i rummet i augusti och i januari. De fyra olika inverkningarna ovan hänvisas till som 1), 2), 3) och 4) nedan.

Eventuellt problem med drag. Drag motsvarar en lokal avkylning av kroppen, och det kan orsakas av en kombination av 2), 3) och 4). Risken för drag är mycket större i januari än i augusti trots samma lufttemperatur mitt i rummet.

Radiatorer. Radiatorerna kan i januari mer eller mindre kompensera för 2), 3) och 4). Ett specialfall är när en radiator är avstängd av termostaten vid låg utetemperatur på grund av mycket passiv värme, då alltså kompensationen för 2), 3) och 4) bortfaller.

Mekaniskt frånluft. I jämförelse med mekanisk från- och tilluft (förvärmd tilluft) så kan den kalla tilluften förstärka skillnaden mellan januari och augusti, och detta gäller främst nära tilluftsventiler (man kanske har 2, 3 eller 4 ventiler i vardagsrummet). Termik och vind kan samverka: Om man har två våningar så kan man t ex på bottenvåningen en kall dag i januari med en betydande vindhastighet mot vardagsrummets yttervägg få extra höga luftflöden och därmed en betydligt kallare zon innanför uteluftsventilerna, 3) och 4).

Olika klädsel. Normalt har man varmare klädsel inne i januari jämfört med i augusti, och detta motverkar då 1) – 4).

Aktivitet. Normalt kan man anta samma fysiska aktivitet inne i januari som i augusti. I ett vardagsrum har man ofta helt stillasittande aktivitet såsom TV-tittande eller läsning, och detta kan sägas öka känsligheten för 1) – 4).

Ekvivalent temperatur är en fiktiv (upplevd) temperatur som visar hur varmt eller kallt det känns inomhus med hänsyn till lufttemperatur, ytornas temperatur och lufthastigheten. Den ekvivalenta temperaturen kan då på ett bra sätt visa skillnaden mellan augusti och januari med hänsyn till 2), 3) och 4). Skillnaden framgår då som en sammanvägd temperaturskillnad som är lätt att tolka. Den ekvivalenta temperaturen tar dock inte hänsyn till olika luftfuktighet.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/22...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/22...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 5/20...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 5/20...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 2/22...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 2/22...
  • Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av trä
    Fuktbetingade rörelser – veckbildning i tätskikt på tak av…
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/21...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/21...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/22...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 1/22...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/21...

Inlagd i: BYGGFRÅGAN SVAR

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.