Observera att följande svar är mycket mer utförligt än vad som krävs för full poäng.
1) Olika luftfuktighet. På vintern är luftfuktigheten lägre inomhus, och detta gäller både absolut och relativ luftfuktighet. Detta beror på att den kalla uteluften på vintern inte kan innehålla lika mycket vattenånga som den varmare uteluften på sommaren. Torrare luft inne vintertid medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen avger mer vattenånga genom diffusion genom huden. Denna avgivning av vattenånga kyler kroppen, eftersom det åtgår värme vid förångningen av vatten till vattenånga, och denna värme tas från kroppen.
2) Olika yttemperatur. På vintern är yttemperaturen lägre på många invändiga ytor, t ex på fönsters och ytterväggars insida och på golvet. Om villan är äldre än från ca 1975 och inte har renoverats så är standarden troligen mycket låg när det gäller värmeisolering och man har troligen 2-glasfönster, vilket medför större inverkan av låga yttemperaturer jämfört med en nyare byggnad. Låga yttemperaturer medför att det känns något kallare vid samma lufttemperatur, eftersom kroppen mottar minde värmestrålning från de kallare ytorna.
3) Högre lufthastighet. På vintern är lufthastigheten inne ofta högre än på sommaren. På grund av termik (skorstenseffekt) kan betydande undertryck uppstå på lägre nivåer, t ex bottenvåningen om det är ett 2-planshus, och luftläckning inåt (infiltration) kan då bli betydande. Om byggnaden har dålig lufttäthet så ökar inverkan av infiltration. Inverkan av termik ökar med sjunkande utetemperatur. Högre lufthastighet medför att det känns kallare vid samma lufttemperatur, eftersom värmeavgivningen (konvektionen) då ökar från kroppen till omgivande luft. Man skulle i och för sig också kunna tänka sig att lufthastigheten inne tvärtom är högre i augusti på grund av mycket fönstervädring.
4) Lägre lufttemperatur lokalt. På vintern är det större temperaturskillnader mellan olika platser i rummet både i höjdoch sidled: kallare luft vid golv och nära fönster trots att det är samma lufttemperatur mitt i rummet i augusti och i januari. De fyra olika inverkningarna ovan hänvisas till som 1), 2), 3) och 4) nedan.
Eventuellt problem med drag. Drag motsvarar en lokal avkylning av kroppen, och det kan orsakas av en kombination av 2), 3) och 4). Risken för drag är mycket större i januari än i augusti trots samma lufttemperatur mitt i rummet.
Radiatorer. Radiatorerna kan i januari mer eller mindre kompensera för 2), 3) och 4). Ett specialfall är när en radiator är avstängd av termostaten vid låg utetemperatur på grund av mycket passiv värme, då alltså kompensationen för 2), 3) och 4) bortfaller.
Mekaniskt frånluft. I jämförelse med mekanisk från- och tilluft (förvärmd tilluft) så kan den kalla tilluften förstärka skillnaden mellan januari och augusti, och detta gäller främst nära tilluftsventiler (man kanske har 2, 3 eller 4 ventiler i vardagsrummet). Termik och vind kan samverka: Om man har två våningar så kan man t ex på bottenvåningen en kall dag i januari med en betydande vindhastighet mot vardagsrummets yttervägg få extra höga luftflöden och därmed en betydligt kallare zon innanför uteluftsventilerna, 3) och 4).
Olika klädsel. Normalt har man varmare klädsel inne i januari jämfört med i augusti, och detta motverkar då 1) – 4).
Aktivitet. Normalt kan man anta samma fysiska aktivitet inne i januari som i augusti. I ett vardagsrum har man ofta helt stillasittande aktivitet såsom TV-tittande eller läsning, och detta kan sägas öka känsligheten för 1) – 4).
Ekvivalent temperatur är en fiktiv (upplevd) temperatur som visar hur varmt eller kallt det känns inomhus med hänsyn till lufttemperatur, ytornas temperatur och lufthastigheten. Den ekvivalenta temperaturen kan då på ett bra sätt visa skillnaden mellan augusti och januari med hänsyn till 2), 3) och 4). Skillnaden framgår då som en sammanvägd temperaturskillnad som är lätt att tolka. Den ekvivalenta temperaturen tar dock inte hänsyn till olika luftfuktighet.
Dela på:
