Här måste man skilja på den värme som tillförs byggnaden av aktiv uppvärmning, alltså uppvärmningssystemet, och all värme som tillförs byggnaden som passiv värme. När det gäller passiv värme kan man skilja på fyra helt olika bidrag som kommer från människor (personvärme), passiv solvärme via fönster, lite värme som tillförs byggnaden från tappvarmvattnet, och mycket värme som tillförs byggnaden från all elanvändning inomhus (förutom elen till den aktiva uppvärmningen och till tappvarmvattnet). Elen till lamporna bidrar alltså med värme som är en del av all passiv värme.
Den aktiva uppvärmningen styrs av termostater, så när man har tillräckligt med passiv värme och/eller det är tillräckligt varmt ute så kommer uppvärmningssystemet att stänga av. Den passiva värmen har dock ingen termostat! Figuren i frågan visar ett principiellt och förenklat exempel från uppvärmningssäsongen, som kanske motsvarar september – maj i det här fallet.
I exempel 1 i figuren motsvarar 2 kW värme till byggnaden att man har en balans med byggnadens värmeförluster så att den önskade innetemperaturen 21 °C upprätthålls. I princip att 2 kW värme till byggnaden = 2 kW värme från byggnaden. Radiatorerna är påslagna, men tack vare bidragen från passiv värme så räcker det här med att hälften av värmen tillförs från radiatorerna.
I exempel 2 i figuren har man mycket mer bidrag från passiv värme, och det avser alltså summan av de fyra olika bidragen som ingår i passiv värme. Den stigande innetemperaturen har medfört att termostaterna har stängt av radiatorerna. Den passiva värmen har dock ingen termostat, och här råkar det vara så att den passiva värmen medför en onödig övertemperatur inne, och därmed onödigt stora värmeförluster. I exemplet är 1 kW värme oönskad. Här skulle det ha varit jättebra med LED-lampor i stället för gammaldags glödlampor!
Figuren visar ett principiellt och förenklat exempel på att en kWh mer el till lamporna ofta inte motsvarar en kWh mindre el till elradiatorerna:
1) En sak är alltså att värmen från lamporna ganska ofta bidrar till en övertemperatur inne, även under uppvärmningssäsongen. I praktiken uppstår den här övertemperaturen ofta bara i vissa rum, t ex köket, medan radiatorerna fortfarande är påslagna i vissa andra rum.
2) En annan sak är att utanför uppvärmningssäsongen, kanske juni – augusti, kommer ingen el från lamporna bidra till mindre el från radiatorerna.
Totalt sett under året kanske det är så att ett byte från glödlampor till LED-lampor i ett visst fall spar ca hälften av lampornas minskade elbehov. I så fall medför varje kWh sparad el till lamporna att elbehovet till radiatorerna då ökar med ca 0,5 kWh, och att totala elbehovet i huset då alltså minskar med ungefär lika mycket, alltså ca 0,5 kWh.
Dubbelfel? Ja, energibesparingen av att byta från gammaldags glödlampor till LED-lampor kommer att öka betydligt efter att din vän installerat en värmepump. Efter lampbytet kommer en stor del av den minskade passiva värmen från lamporna att kompenseras för med värmepumpens ”gratisvärme”, i det här fallet från uteluften. I exemplet med att 1 kWh mindre el till lamporna kompenseras med 0,5 kWh ökat energibehov via uppvärmningssystemet så kommer alltså betydligt mindre än 0,5 kWh avse ökat elbehov för aktiv uppvärmning.
Hoppas att du nu kan övertyga din vän att byta till LED-lampor överallt. Det allra viktigaste är faktiskt att byta utelamporna, där inget av energibesparingen begränsas av minskad värme från lamporna!
Dela på:










