Mindre buller med gröna åtgärder!

Grön bullerskyddsskärm vid Lidingövägen. Foto: Ulf Ledin

En vanlig missuppfattning är att grönska inte har någon effekt på ljudmiljön. Men det finns metoder för att jobba med gröna åtgärder som ger en förbättrad akustisk miljö. För att ge mer kunskap om hur grönska påverkar bullernivåer publicerar Stockholms stad under våren 2019 handboken ”Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö”.
Handboken är en kunskapssammanställning av teoretisk forskning, verkliga exempel och arbete med gröna lösningar. Genom den insamlade kunskapen beskrivs praktiska rekommendationer om vad man bör tänka på när man bygger gröna lösningar som även ska dämpa buller.

Gröna lösningar

Gröna lösningar är konstruktioner med vegetation som kan byggas i urbana miljöer för att tillföra olika ekosystemtjänster, det vill säga produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. De har ofta andra huvudsyften än ljuddämpning, men kan även dämpa buller om de utförs på rätt sätt. Exempel på sådana lösningar är gröna tak, gröna fasader, gräs vid spårvägar, gröna skärmar och vallar. I handboken beskrivs hur man bör utföra dessa typer av lösningar och vanliga fel vid utformningen av traditionella bullerskyddsåtgärder. Gröna lösningar är ett effektivt sätt att motverka buller, samtidigt som vi med mångfunktionalitet kan skapa andra förbättringar på begränsad yta.

Syftet med handboken

Flera studier har gjorts om gröna lösningar och fördelarna med ekosystemtjänster i stadsmiljöer, bland annat inom VINNOVA-projektet C/O City. Det har även utförts studier om hur ljud påverkas av vegetation och hur bullerskyddsåtgärder kan utformas som gröna lösningar. Den mest omfattande studien är det EU-finansierade projektet HOSANNA (2009-2013). Trots goda kunskaper om gröna lösningar, krav på grönytefaktor vid ny bebyggelse och ett stigande intresse för olika ekosystemtjänster så genomförs sällan gröna lösningar på ett sådant sätt att det dämpar buller. Handboken är riktad till de som ska planera och projektera gröna lösningar och ger handfasta rekommendationer för utförandet. Vid ytterligare intresse finns rikligt med referenser där mer information går att hitta. Förhoppningen är att handboken ska ge ökad kunskap om vilka möjligheter som finns och bidra till att fler gröna lösningar anpassas för att även dämpa buller.

Vad, var och hur

Gröna lösningar kan användas på många platser eftersom det främst handlar om att mjukgöra annars hårda ytor. Bullret kan dämpas nära källan genom gräsbeläggning vid spår eller med låga gröna skärmar nära vägar. För att skydda bullerkänsliga parker eller bostadsområden kan gröna skärmar eller vallar användas. Dessa kan optimeras på olika sätt för att dämpa buller mer effektivt i form, yta, substrat, val av växter och material. Begränsade områden, som sittplatser i parker, kan skyddas med mindre omfattande åtgärder för att skapa en bullerskyddad lokal zon. Detta minimerar barriäreffekter och kostnader, men kan väsentligt förbättra ljudmiljön på mindre ytor. För att skydda tysta sidor vid bostadsbyggnader, som oftast är på innergården, kan gröna fasader och tak användas för att dämpa det ljud som reflekteras över byggnaden. Det krävs dock en genomtänkt utformning i hur och var detta utförs för att uppnå önskad effekt.
Det går även att använda vegetationen för att dämpa ljud med hjälp av trädplantering som påverkar ljudutbredningen genom mikroklimatet nära träden. Ett exempel på det är att plantera träd bakom en bullerskyddsskärm för att ljudet inte ska kunna böja sig över skärmen. Ett annat exempel är träd i trånga gaturum som kan dämpa ljud vid fasad mot bostadsgården, men med högst 2 dB. Det påverkar även sikten till ljudkällan och kan skapa positivt upplevda ljud från lövbrus och ditlockade fåglar. Substratet under träden absorberar ljud och grenarna sprider ut ljudenergin, vilket kan ändra ljudets riktning. Ljuddämpningen vid trädbälten kan, enligt beräkning, ökas genom att minska avståndet mellan träden, öka djupet och längden av bältet, ökad dia-meter på träd eller anpassning av dess inbördes placering, men det krävs djupa trädbälten för att få någon effekt. Det är snarare kontrollen av mikroklimatet och dess påverkan på ljudets utbredning som är av intresse än dämpning.
Befintliga miljöer kan också utvecklas med gröna lösningar genom att bullerskyddsskärmar kompletteras med växtvajrar och med underliggande absorbent samt utstickande krön med växtlighet på. Detta ökar den bullerdämpande effekten och kan även innebära förbättrad luftkvalitet. Skyddsräcken kan kompletteras med låga gröna skärmar nära vägkant för att sluta öppningar mot marken och därmed ge effektiv skärmning som även kan minska partikelspridning. Det är viktigt att skärmar utförs med hård reflekterande kärna. Spårvägar i stadsmiljö kan göras gröna genom att anlägga gräsmattor, vilket kan ge påtagliga effekter för den omgivande ljudmiljön.

Augustenborgs botaniska trädgård. Foto: Scandinavian Green Roof Institute.

Ljuddämpning

Ljud kan dämpas genom avskärmning, absorption och diffusion. Reflektion av ljud sker när ljudvågor når en hård yta och ljudet studsar tillbaka (bullerskyddsskärmar). Absorption innebär att ljudvågor sprider sig i mjuka material och omvandlas till värme (väggabsorbenter). Diffusion är när ljudvågor sprids ut då de träffar ojämna ytor eller objekt som inte ger en jämn reflex. Gröna bullerskydd har dessa tre egenskaper genom att ha:

1. Bulleravskärmning med hårda ytor som stenar i gabion eller konstruktion och kärna i en i övrigt växtbeklädd skärm.
2. Absorption i mjukt substrat som dämpar ljudet. Växter gör substratet mjukare.
3. Diffusion genom att löv, grenar och ojämna ytor sprider ljud i olika riktningar och bidrar till att det dämpas för frekvenser över 2000 Hz.

Ljud kan även diffrakteras, vilket förenklat beskrivs som att ljudet sprider sig och ändrar riktning när det träffar en yta som ett skärmkrön. När ljudet diffrakteras över ett grönt bullerskydd som en grön skärm eller ett grönt tak så dämpas ljudet av absorptionen. Ett lutande grönt tak dämpar därför ljudet bättre än ett platt grönt tak, då ljudet absorberas mer när det böjer sig över byggnaden mot den tysta sidan. Vegetationen dämpar högfrekventa ljud och substratet dämpar mellanfrekvent ljud. Substratet ger även mer dämpning när det kombineras med växter som gör jorden mjukare och som helst ska ha stora blad för att öka spridningen och dämpningen. Substratets ljuddämpande förmåga minskas dock när det är blött vilket gör dränering viktigt samt val av substrat. Konstgjorda substrat är ofta bättre än vanlig jord, bland annat på grund av dess förmåga att ta upp vatten utan att förlora ljuddämpande effekt.
Gröna bullerskydd har en subjektivt ljuddämpande effekt då sikten till ljudkällan påverkar hur vi upplever ljudet. Vegetationen täcker ofta mer sikt och ger ett positivt synintryck. De naturliga ljuden från vind som blåser i vegetation upplevs som positiva ljud, vilket även kan maskera buller. Det kan vara en anledning till att man reagerar mer på buller när träd har fällts som synliggör en väg eller ett spår.

Grässpår längs Norra promenaden i Norrköping. Bild: SMHI.

Planering

Fördelarna är många men för att gröna lösningar ska bli verklighet så krävs god planering. I Sverige är vinterklimatet en faktor som behöver beaktas och kan försvåra driften. Erfarenheter från olika studier visar att idén måste vara med i tidigt skede av planeringen samt att flera olika tekniska discipliner involveras tidigt.
Planer och avtal om ansvar för drift och underhåll bör fastställas i tidigt skede. Goda erfarenheter och verktyg finns att hämta från C/O City [2], Citylab [3] och IVL:s rapporter om gröna lösningar och processhantering som presenteras i korthet i handboken. Dessa rekommendationer från C/O City om planering för Grönytefaktor går även att använda för planering av gröna bullerskydd:

1. Grönytefaktorn (GYF) är ett Excelbaserat beräkningsverktyg för Ekosystemtjänster som bidrar till mångfunktionella naturbaserade lösningar
och en grön stadsmiljö. C/O City anger följande fem tips att ha med i arbetsprocessen:
2. Förankra arbetet med grönytefaktorn tidigt i planeringen.
3. Skapa en arbetsgrupp med olika kompetenser och samverka genom hela processen.
4. Se till att driftsperspektivet kommer in tidigt i planeringen.
5. Använd grönytefaktorn från början och genom hela den kreativa processen. Då kommer frågan om ekosystemtjänster in i varje planeringsskede och kan utvärderas och utvecklas.
6. Kom ihåg att grönytefaktorn är ett verktyg som inte ersätter andra underlag, riktlinjer, lagar eller en god planering.

Tydliga och utförliga beskrivningar av den gröna bullerlösningen behövs för att lyckas. Föreslagen design måste med i tidigt skede och diskuteras med ansvariga förvaltare, akustiker och andra specialister samt utförare.

Drift och underhåll

Hur den gröna lösningen ska underhållas är också en viktig fråga för den som planerar. I handboken ges praktiska rekommendationer om avtal, processer, system, konstruktioner och val av växtlighet som underlättar krav på underhåll.

Verktygslåda för gröna bullerlösningar

I handboken ”Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö” redogörs för nio olika områden av gröna bullerskyddslösningar. Handboken presenterar dessa lösningar samt var och hur lösningen kan användas. Det ges illustrationer och rekommendationer om uppbyggnad, material och form för att genomföra åtgärden. De nio områden som beskrivs är

• Markbearbetning
• Gröna spår
• Låga gröna skärmar
• Gröna skärmar
• Gröna vallar
• Mer grönska i befintlig miljö
• Gröna fasader
• Gröna tak
• Gröna bostadsgårdar

I handboken presenteras även exempel både i och utanför Stockholm samt en internationell utblick. Med handboken är vår förhoppning att bidra till inspiration och ökad kunskap så att stads-planerare, myndigheter, akustiker, arkitekter och byggherrar väljer gröna lösningar och att de utförs på ett sätt som dämpar buller.