En fastighetsexploatering av en rysk-ortodox församling i Mälardalen har aktualiserat krav om att återinföra tidigare gällande ordning med förvärvstillstånd vid utländska köp av fastigheter i Sverige.
Fastigheten i Hässlö utanför Västerås centrum ligger i ett större kommunägt markområde. I början av 1990-talet planlades fastigheten för religiös samlingsverksamhet, men projektet lades i malpåse och detaljplanen föll i glömska. 2012 kontaktades fastighetskontoret av en annan församling som letade efter mark. Församlingen med omkring 100 medlemmar tillhör Rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige (Moskvapatriarkatet) och hade för avsikt att uppföra landets första rysk-ortodoxa kyrka med tillhörande kulturcentrum. Eftersom den planlagda fastigheten på Hässlö tycktes passa för ändamålet fick församlignen köpa den av kommunen, och några år efter att bygglov hade meddelats invigdes den rysk-ortodoxa verksamheten.
Av skäl som verkar bero på en egenartad handläggning av byggnadsnämnden undgick ärendet allmän insyn tills Vestmanlands Läns Tidning (VLT) inledde en granskning av det sakralt orienterade byggprojektet. Det rysk-ortodoxa centret ligger inte bara mycket nära en skyddsklassad flygplats; det finns också känsliga kärntekniska anläggningar i närområdet. Byggnaderna inom kyrkocentret kröns av ett 22 meter högt kyrktorn och uppges ha kostat omkring 35 miljoner kronor och finansierades med donationer från Ryssland. En av finansiärerna ska ha varit det ryska statliga bolaget Rosatom, som bland annat bedriver kärnkrafts- och kärnvapenverksamhet. Kritikerna mot Västerås-politikernas handläggning fick ytterligare vatten på sin kvarn när Myndigheten till stöd för trossamfund år 2024 drog in sitt ekonomiska stöd till Rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Säkerhetspolisen hade pekat ut kyrkan som en plattform för underrättelseinhämtning och annan säkerhetshotande verksamhet. Det har också rapporterats att Västeråsförsamlingens präst i samband med kyrkoinvigningen fått en utmärkelse från Rysslands utländska underrättelsetjänst, SVR.
På frågan om det lämpliga att sälja aktuell mark och ge bygglov till anhängare av Moskvapatriarkatet menade byggnadsnämndens dåvarande ordförande att han var förvissad om att ”våra myndigheter” skulle gripa in om hans bedömning i säkerhetsfrågan skulle visa sig felaktig. Ett sådant försök ska i och för sig ha gjorts av Säkerhetspolisen som ville förhindra markaffären. Att kommunen trots det ingick affären berodde på uppfattningen att det saknades ”konkreta, juridiska skäl” för Säkerhetspolisens invändningar.
Kommunens inställning kan förklaras av att det i 33 år i princip varit fritt för utländska subjekt att förvärva fastigheter i Sverige. Den tilltagande osäkerheten i landets närområde verkar nu vara på väg att leda lagstiftningen tillbaka till en ordning som tidigare gällde i över 160 år. I utredningen Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84) föreslås att tillståndsplikten återinförs för fastighetsförvärv av utländska rättssubjekt. De som främst avses är (1) fysiska och juridiska personer som inte har medborgarskap eller säte i EES-stater och (2) juridiska personer med säte i EES, om aktörer utanför EES direkt eller indirekt utövar viss kontroll över entiteten. Områden nära försvarsanläggningar och kritisk infrastruktur är strategiskt viktiga vid krig, och fastighetsförvärv är ett sätt för främmande makt att skaffa sig kontroll, bedriva olovlig underrättelseverksamhet samt utföra sabotage och andra skadehandlingar.
Det ska nämnas att församlingen i Västerås är ett registrerat trossamfund med svenskt organisationsnummer och registrerat säte på orten, varmed den inte uppfyller kriteriet (1). För att uppfylla kriteriet (2) skulle det behöva visas att församlingen har en verklig huvudman utanför EES. Församlingen har förnekat relationer till rysk underrättelsetjänst. Oavsett vad som gäller för församlingen i fråga, så är det förstås inte troligt att fastighetsköpare som i det fördolda styrs av utländsk statsmakt skulle lämna vederhäftiga uppgifter om verklig huvudman till svensk myndighet. Det kan alltså verka som att fastighetsförvärv likt det i Västerås skulle bli svåra att förhindra med lagförslaget. Partsinsynen och rätten till domstolsprövning kan emellertid begränsas i ärenden om landets försvar och säkerhet. För överprövning av tillståndsmyndighetens avslagsbeslut föreslås att utländska förvärvare ska kunna klaga till regeringen. Regeringens prövning är förvaltningsbeslut – inte rättskipning som i domstolarnas verksamhet. Det innebär att lagförslaget troligtvis kommer att kunna få avsedd effekt.
Hur gick det då med kyrkofastigheten i Västerås? Även om det kommer att dröja innan utredningens förslag kan bli lag så har den tidigare ordföranden för byggnadsnämnden redan fått rätt i förhoppningen om att högre makter kan gripa in. Hösten 2025 ansökte Västerås kommun hos regeringen om tillstånd till att expropriera fastigheten. Numera anser kommunen att området kring flygplatsen är betydelsefullt i händelse av höjd beredskap. Tiderna förändras – vilket för övrigt också indikeras av ett ökat intresse för religion i Sverige på senare år. Man kan rentav drista sig till att tala om ett gudomligt ingripande, om nu Västerås kommun får som den vill.
