
Artikelförfattare: Sebastian Holm, Akustiker, Efterklang
Under flera år har Efterklang arbetat med akustikdesign för ombyggnationen av Avicii arena som nu åter har öppnat dörrarna för nya evenemang. Bakgrunden till projektet är att slakthusområdet utvecklas och Globen behövde renoveras för att fungera bättre akustiskt för Hockey och andra typer av evenemang. Efterklang ingick i ett internationellt designteam som gick vinnande ur den arkitekttävling som utlystes av fastighetsägaren SGAF under 2020, och har nu arbetat tillsammans med NCC, HoK arkitekter, C.F. Møller med flera för att färdigställa ombyggnationen.
För att vi skulle få en välgrundad förståelse av vår målbild genomförde vi tidigt i processen en rad mätningar både vid Hovet och Globen för att studera de akustiska förutsättningarna för arenorna och publiksituationer vid olika evenemang. Det visade sig att Hovet har en takkonstruktion som absorberar ljud i låga frekvenser medan ljud i höga frekvenser reflekteras ned tillbaka till publiken. Detta gör att publikljud fortplantas i arenarummet och den förhållandevis låga takhöjden gör att reflexerna kommer rätt i tid så att ljudet inte blir grötigt. Särskilt taket har alltså givit ett gott akustiskt stöd för publiken vilket exempelvis underlättar för dem att höra vad som sjungs borta vid en dedikerad hejarklack. Detta är en viktig komponent för vad som skapar rätt stämning vid hockeymatcher och anledningen till att Hovet är så uppskattad som arena i just detta avseende.
När man studerar akustik i öppna kontorslandskap utvärderar man ofta hur rummet dämpar ljud över avstånd, men i en publiksituation vid sportsammanhang är det alltså det omvända vi är intresserade av, att försöka förbättra akustisk kommunikation över långa avstånd. Hovet har som sagt gett goda förutsättningar för sport medan Avicii i denna bemärkelse stått som diametral motsats, med en ofantlig rumsvolym och mestadels ljudabsorberande tak. Vi utförde mätningar med riktningskänsliga mikrofoner och kunde se att Avicii hade en efterklang som var väldigt obalanserad i olika frekvenser, med mycket ljudenergi i låga frekvenser som skvalpat mellan golv och övre delen av taket, men också noterbart mellan flera väggytor nere i arenan.
Ett akustiskt lock
Den viktigaste komponenten i vår design blev det nya akustiktaket som delar av Avicii strax under globens midja. De öppningsbara panelerna hänger i ett vajernät som är format för att ge den bästa upplevelsen för allmän publik och dedikerade fans. Vi hade tuffa krav på att hålla ned vikten i panelerna och fick spendera många dagar i akustiklaboratoriet vid KTH för att prova ut den bästa kombinationen av material för att panelerna trots detta skulle uppnå våra speciella akustiska mål, där vi ämnade uppfylla två separata akustiska syften med samma panel. Taket behövde både absorbera ljud i låga frekvenser och samtidigt reflektera ljud i höga frekvenser. Porösa absorbenter som till exempel används som vanliga undertak fungerar helt okej för absorption i låga frekvenser om den är tillräckligt tjock, men fungerar bäst när det finns en hård yta bakom absorbenten som reflekterar ljudet. En sådan hård yta med tillräcklig vikt för att klara detta syfte i vårt fall hade dock gjort taket för tungt. Våra paneler hänger fritt i rummet, så det gällde för oss att hitta en kombination av speciella spända plastmembran som reflekterar ljud i höga frekvenser och även bromsar in luftrörelsen något så att den porösa absorbenten i panelen ändå kan fungera hjälpligt för att absorbera ljud i låga frekvenser. När panelerna nu är på plats hörs det verkligen att vi lagt ett akustiskt lock över arenan och plattat till akustiken. Redan vid invigningskonserten med Kite slogs jag av vilken markant skillnad det var i ljudtryck när publiken jublade efter varje låt jämfört med den gamla arenan innan ombyggnationen, och tycker det märks vilken positiv effekt detta har på hela evenemanget. Även vid denna riggning de använde med scenen mitt i arenarummet som av en rad anledningar är mycket utmanande att planera ljudmässigt fick de faktiskt ljudet att fungera.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/2025
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på:









