Tidigare nummer

Ett antal reviderade europeiska standarder för geotekniska laboratorieförsök håller på att införas i Sverige. Utöver en översiktlig beskrivning behandlar denna artikel kommande ändringar i utvärdering av fallkonförsöket för bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns. Den största ändringen gäller  odränerad skjuvhållfasthet och innebär i allmänhet en 20 procentig reduktion för ”ostörda” prover och en 8 procentig ökning för omrörda prover. Sensitiviteten blir som resultat 26 procent lägre. … [Läs mer...] om Utvärdering av fallkonförsöket – Ändringar i bestämning av skjuvhållfasthet och konflytgräns i nya standarder

Korrelationen mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck för fallkonförsök är dålig, medan den för direkta skjuvförsök följer tidigare svenska erfarenheter. Det visar en stor mängd data från laboratorieundersökningar från kommersiella projekt som har samlats in och jämförts. Vidare visar fallkonförsöket generellt större spridning och lägre hållfastheter än direkta skjuvförsök. Skillnaderna tros till största del bero på brister i provtagningskvalitet. Artikeln avslutas med en … [Läs mer...] om Korrelationer mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck i lera

Bygg- och anläggningsbranschen behöver verktyg för att kunna prognostisera sättningar inklusive långtidssättningar i sulfidjord med rimlig tillförlitlighet. Uppkomna verkliga sättningar orsakade av en anläggning avviker ofta (väsentligt) från de på förhand förväntade, och som regel fås större men ibland också mindre sättningar. Långtidsdeformationer (krypning) kan pågå i decennier och långtidssättningar kan bli avsevärda och leda till skador hos konstruktioner som vägar, järnvägar och … [Läs mer...] om Sättningar i sulfidjord – undersökningar, fältmätningar och beräkningar

Stora infrastruktursatsningar längst Norrlandskusten har lett till att mängden sulfidjord som årligen hanteras har varit stor och mängderna som hanteras under de närmaste åren kommer att öka. Med ökade mängder sulfidjord aktualiseras också hanteringsfrågan. I dagsläget deponeras en stor del av schaktmassorna som bedömts som sulfidjord. Den största volymen sulfidjord som årligen hanteras är den oklassificerade blöta finjorden som mer- eller mindre avsiktligt hanteras som blöta överskottsmassor … [Läs mer...] om Sulfidjord eller vanlig lera – dömd på förhand

Under de senaste åren har bygg- och anläggningsbranschen sett en tydlig ökning av användandet av geofysiska undersökningsmetoder som ett komplement till traditionell geoteknisk borrning. Detta syns inte minst i ett flertal stora infrastrukturprojekt som Varbergstunneln, Norrbottniabanan och Ostlänken för järnväg, Förbifart Stockholm och Förbifart Södertörn för väg, Akalla-Barkaby för tunnelbana och Sydvästlänken för kraftledning. Denna utveckling går hand i hand med den växande användningen av … [Läs mer...] om Geofysiska undersökningsmetoder – standard i alla större infrastrukturuppdrag

Problem med vibrationer orsakade av byggverksamhet ökar i dagens samhälle. I samband med vibrodrivning av spont överförs vibrationerna från drivutrustningen till sponten och från sponten vidare ut i jorden. Tidigare kunskap har inte kunnat uppskatta vibrationspåverkan och hur nära ett skadeobjekt en spont kan drivas. Nu visar resultat från Fanny Deckners doktorsarbete [1] att vibrationsöverföringen mellan sponten och jorden till största delen påverkas av den störda zonen i jorden närmast … [Läs mer...] om Kunskap om överföring av vibrationer vid spontdrivning ger lägre skadekostnad