Det är vanligt att genomföra ändringar på en byggnad under dess brukstid. Exempel på ändringar som kan påverka brandskyddet är ändrad planlösning, påbyggnad, inredning av vind, stambyten, fasad och takrenovering, inglasning av balkonger, byte av ventilationssystem, eller om verksamheten ändras med mera. I denna artikel redovisas exempel på brandskyddskrav i samband med ändring och hur kraven kan uppfyllas. Artikeln inleds med en övergripande genomgång av brandskyddskraven vid ändring enligt … [Läs mer...] om Ombyggnad i flerbostadshus – hur påverkas brandskyddet och hur kan kraven uppfyllas?
Tidigare nummer
Energideklarationerna behöver kvalitetssäkras
Energideklaration av byggnader är ett viktigt verktyg för att nå EU:s mål om en minskad energianvändning inom byggsektorn. Det har dock visat sig att systemet har brister när det gäller kvaliteten. Det kan handla om att energianvändningen inte har mätts upp korrekt eller att fel area angivits som grund för beräkningen. Att förbättra och kvalitetssäkra systemet är ett prioriterat arbete inom EU. Forskare från Chalmers tekniska högskola och Boverket deltar i ett treårigt europeiskt … [Läs mer...] om Energideklarationerna behöver kvalitetssäkras
Energi- och miljörenovering av miljonprogramshus – Backa röd i Göteborg
I Sverige finns ett stort bostadsbestånd som står inför ombyggnad. Miljonprogrammets bostäder är över 40 år gamla och behöver rustas upp. Det är angeläget att denna upprustning utformas på ett sådant sätt att husen byggs om till energieffektiva byggnader med låga framtida drifts- och uppvärmningskostnader och med låg miljöpåverkan under hela livscykeln. Det är i sammanhanget viktigt att energieffektivisering av byggnaderna genomförs samtidigt som husen renoveras för att åtgärderna ska kunna … [Läs mer...] om Energi- och miljörenovering av miljonprogramshus – Backa röd i Göteborg
Socialt hållbara renoveringar: Indikatorer och verktyg för utvärdering av sociala aspekter på olika renoveringsscenarier
Idag finns det få tillgängliga beslutsverktyg som kan hjälpa fastighetsägare och byggherrar att utvärdera olika renoveringsalternativ med hänsyn till hållbarhetsaspekter i tidiga skeden av processen. Ofta görs en utvärdering av kostnader, men kostnaden för renovering är ofta kalkylerad för att återbetala sig på kort tid snarare än med hänsyn tagen till livscykelkostnad, trots att en genomtänkt, omfattande renovering kan vara mer kostnadseffektiv i det långa loppet. Ofta saknas underlag och … [Läs mer...] om Socialt hållbara renoveringar: Indikatorer och verktyg för utvärdering av sociala aspekter på olika renoveringsscenarier
Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad: En skolbyggnads statusbedömning och renoveringsmöjligheter
Med utgångspunkt i Miljöbyggnad, det svenska miljöcertifieringssystemet, har en skolbyggnads status utvärderats. De bedömda indikatorerna inom energi, inomhusmiljö och material gav en bred och övergriplig bild av byggnadens skick och utvärderingen ger en bra grund för det fortsatta arbetet. Skolbyggnaden Kullagymnasiet i Höganäs, Skåne, bedöms nå certifieringsnivån brons, vilket minst motsvarar samhällskraven för de indikatorer där samhället ställer krav. Av bedömningen framgår det tydligt att … [Läs mer...] om Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad: En skolbyggnads statusbedömning och renoveringsmöjligheter
Vakuumisoleringspaneler i gamla byggnader
Vakuumisoleringspaneler (VIP) är en högeffektiv isoleringskomponent som har en värmekonduktivitet betydligt lägre än konventionella isoleringsmaterial. En ny vakuumisoleringspanel har en värmekonduktivitet som är en tiondel av konventionella isoleringsmaterial, medan en åldrad (luftfylld vakuumisoleringspanel) har en värmekonduktivitet på hälften av konventionella isoleringsmaterial. Vakuumisoleringspaneler installerades och utvärderades i en yttervägg i ett landshövdingehus från 1930 i … [Läs mer...] om Vakuumisoleringspaneler i gamla byggnader
Trä på betong
Det finns idag ett stort behov både av att sanera fasader och tilläggsisolera flervåningshus. En vanlig byggnadsmetod både i Finland och Sverige har varit dubbla betongväggar med mellanliggande isolering och då vanligtvis byggt med prefabricerade planelement. Dessa typer av våningshus finner man i de flesta städer, ofta stadsdelar byggda på 1960- och 70-talen. Renoveringsproblematiken försvåras ofta av att de ses som mindre attraktiva på bostadsmarknaden idag och att det dessutom ofta finns … [Läs mer...] om Trä på betong
Termiskt högledande betong – ett intressant alternativ för kalla och varma golv
Den termiskt högledande betongen är ett resultat av utveckling och forskning i nära samarbete mellan industri och högskola. Detta material har optimerats för hög termisk ledningsförmåga och har cirka 60 procent bättre prestanda än konventionell betong. Exempel på applikationer där denna prestanda är intressant är ispister och golvvärmesystem, där kyl- eller värmerör ofta förläggs i just betong. Artikelförfattare är Jörgen Rogstam, tekn lic, Energi & Kylanalys, Ehsan Bitaraf Haghighi och … [Läs mer...] om Termiskt högledande betong – ett intressant alternativ för kalla och varma golv
Juristerna tipsar om offentlig upphandling: Utvärderingsmodell som inte säkerställer att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas är saklig grund för avbruten upphandling
Då en upphandling oftast är förenad med stora kostnader, för både anbudsgivare och upphandlande myndighet, har den upphandlande myndigheten inte rätt att avbryta en upphandling hur som helst. I vilka situationer den upphandlande myndigheten har rätt att avbryta en upphandling framgår inte av lagtext utan man får hämta stöd i praxis. Oavsett vad det är som upphandlas har det i praxis fastslagits att det krävs en saklig grund för att det skall vara tillåtet att avbryta en upphandling. Vad som … [Läs mer...] om Juristerna tipsar om offentlig upphandling: Utvärderingsmodell som inte säkerställer att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet antas är saklig grund för avbruten upphandling
Varför rasar inte våra siltslänter oftare? Kanske barnen har förklaringen!
Stabilitetsberäkningar av branta siltslänter resulterar ofta i säkerhetsfaktorer mindre än 1, det vill säga beräkningar säger att slänten är instabil och borde rasa eller skreda. Detta motsvarar dock normalt inte verkligheten, eftersom dessa slänter inte har rasat eller skredat. Vad är förklaringen till denna motsägelse? När måste stabilitetshöjande åtgärder verkligen genomföras? Ett forskningsprojekt med fokus på inverkan av vattentrycket i jorden på siltslänters stabilitet har genomförts i … [Läs mer...] om Varför rasar inte våra siltslänter oftare? Kanske barnen har förklaringen!