Många betongkonstruktioner utsätts för ensidigt tryck av kloridhaltigt vatten. Exempel är: • Sänktunnlar i havsvatten (exempelvis Öresundstunneln) • Grundläggningar i salthaltigt grundvatten • Kulvertar i havsvatten. Artikelförfattare är Göran Fagerlund, Avdelningen byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola (LTH). Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15. … [Läs mer...] om Kloridtransport genom betong utsatt för yttre vattentryck
Tidigare nummer
Trovärdig kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (PBL)
Boverket har saknat tillräckligt och dokumenterat underlag för att bedöma om det behövs föreskrifter, allmänna råd och/eller vägledning för upprättande av effektiva kontrollplaner. Vad som ska eller bör kontrolleras finns dock angivet i både författningar, standarder och handböcker. Artikelförfattare är Roger Anneling, civilingenjör, Anneling Tobin Consult AB, Borås. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/15. … [Läs mer...] om Trovärdig kontrollplan enligt Plan- och bygglagen (PBL)
Det är inte bara fukten, utan även marken som är problemet med krypgrunden
Marken inuti en traditionell krypgrund avger fukt, mögellukt och radon samt har en kylande effekt, speciellt under vår och sommar. Detta innebär att man måste använda lösningar som skyddar byggnaden mot problemen i marken. Tyvärr är det vanligt att det byggs utan sådant skydd. Lars Olsson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kristina Mjörnell, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Lunds tekniska högskola Ingemar Samuelson, Byggnadsfysik, SP Sveriges Tekniska … [Läs mer...] om Det är inte bara fukten, utan även marken som är problemet med krypgrunden
CE-märkning: Rätt produkt på rätt plats
De senaste åren har inneburit stora förändringar när det gäller användande av byggprodukter. De tidigare riktlinjerna för typgodkännande har strukits och samlats i Boverkets byggregler (BBR) för att europaanpassa reglerna. I och med att byggproduktförordningen trätt i kraft ställs krav på att vissa byggprodukter måste vara CE-märkta. Samtidigt har Boverket anpassat sina regler både för CE-märkta och icke-CE-märkta byggprodukter. Med europasystemet kommer det inte längre finnas något som … [Läs mer...] om CE-märkning: Rätt produkt på rätt plats
Bättre yttre lufttäthet = sämre inre brandsäkerhet
Syftet med denna artikel är att uppskatta inre brandgasspridning mellan olika intilliggande lägenheter i ett flerbostadshus och hur det påverkar den inre brandsäkerheten. Spridningen sker genom otätheter mellan lägenheter. Det finns ett krav för tillåten brandgasspridning mellan bostäder via ventilationssystem, vilket kan anges som att brandgaserna ska spädas ut en faktor 100. Ventilationssystemets inverkan på den inre brandgasspridningen kommer att beaktas, men brandgasspridning via … [Läs mer...] om Bättre yttre lufttäthet = sämre inre brandsäkerhet
Bostadsbränder: Tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen
Varje år inträffar över 20000 bostadsbränder i Sverige, och den kommunala räddningstjänsten larmas till drygt 6000 av dessa. De senaste åren har runt 100 personer omkommit i bränder årligen och 80 till 90 procent av dessa omkom vid en brand i bostaden. Även om antalet omkomna i bränder minskat de senaste årtiondena. Artikelförfattare är Petra Andersson, projektledare, SP Fire Research, och Nils Johansson, projektdeltagare, Lunds tekniska högskola. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr … [Läs mer...] om Bostadsbränder: Tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen
Egendomsskydd vid brand i flerbostadshus
Flerbostadshus med brännbara konstruktioner blir allt vanligare i Sverige. Samtidigt uppger försäkringsbolag att kostnaderna för egendomsskador i samband med brand ökat på senare år. Vad beror egentligen denna kostnadsökning på och vilka faktorer ligger oftast bakom brandspridning och stora egendomsskador bland flerbostadshus? Artikelförfattare är Max Coxner och Mathias Wikland, Lunds tekniska högskola. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/15. … [Läs mer...] om Egendomsskydd vid brand i flerbostadshus
Brandförlopp i stora byggnader
En fullt utvecklad, övertänd brand, är ofta utgångspunkten i bedömningen av konstruktioners brandmotstånd. Modellerna, framtagna för mindre rum, utgår ifrån att allt brännbart material i rummet brinner samtidigt, samt att det råder en likformig temperaturfördelning. Modellerna är försedda med vissa begränsningar gällande öppningar och rumsstorlek. Många byggnader har rumsvolymer som vida överstiger modellernas giltighetsområde och frågan är hur dessa ska hanteras? Ju större volym ett rum har … [Läs mer...] om Brandförlopp i stora byggnader
Brandskydd hissar – aktuella krav och tillgängliga vägledningar
En följd av samhällets ständiga utveckling och den urbanisering som sker idag, är att det byggs mer och mer på höjden. För att hantera de vertikala flöden av människor och gods som högre byggnader ger upphov till, krävs att byggnaden har effektiva och väldimensionerade hissar. Även för brandskyddets utformning i en byggnad, spelar hissen roll. Dels kan hissen assistera att inte bara förflytta räddningspersonal snabbare till olika våningsplan, men i vissa fall även effektivisera utrymningen av en … [Läs mer...] om Brandskydd hissar – aktuella krav och tillgängliga vägledningar
Ett pågående forskningsprojekt: Utformning av utrymningsplatser i byggnader
Boverket och Arbetsmiljöverket föreskriver att det ska finnas utrymningsplatser i vissa typer av byggnader. Inom byggbranschen är detta dock ett relativt nytt koncept och det har därför inte hunnit etableras någon riktig praxis för utformningen av dessa platser. För att konceptet med utrymningsplatser ska kunna bli lyckat krävs att projektörer och föreskrivande myndigheter vet vilka förväntningar som potentiella användare av utrymningsplatser har för behov och förväntningar kopplade till dessa. … [Läs mer...] om Ett pågående forskningsprojekt: Utformning av utrymningsplatser i byggnader