Den numera väletablerade forskningssamverkan Branschsamverkan i grunden (BIG) har under åren 2014 till 2015 visat sig ha potential att ge stora positiva effekter, för byggande och underhåll av transportsystemets infrastruktur. Artikelförfattare är Peter Lundman, Trafikverket, ordförande BIG, Lovisa Moritz, Trafikverket, vice ordförande BIG, och Gunilla Franzén, GeoVerkstan, koordinator BIG. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/16. … [Läs mer...] om BIG – små steg med stora positiva effekter
GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
Sättningar i lera med stor mäktighet
I Göteborg bebyggs idag stora områden, där lerans mäktighet är större än 60 à 70 m. Flertalet geotekniska undersökningar avbryts tyvärr på dessa djup. Undersökningar har dock utförts som visar att det kan vara upp till 120 à 130 m lera. Inom dessa områden grundläggs byggnaderna med mantelbärande pålar (kohesionspålar) med olika längder, i regel mellan 40 och 55 m. Pålarna överför byggnadslasten till leran, genom kohesion. Det finns en relativt utbredd uppfattning, att om man slår längre … [Läs mer...] om Sättningar i lera med stor mäktighet
Är fem myror fler än fyra elefanter?
Hade Magnus, Brasse och Eva rätt? Är fem myror fler än fyra elefanter? Svaret får vi år 2020 när nästa generation av Eurokod publicerats. Då vet vi om de fem myrorna Danmark, Island, Norge, Finland och Sverige har lyckats säkerställa att våra förutsättningar och önskemål finns med. Artikelförfattare är Gunilla Franzén, GeoVerkstan, PT-leader TC250 SC7.T2, och Lovisa Moritz, Trafikverket, svensk representant TC 250 SC7. Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 1/16. … [Läs mer...] om Är fem myror fler än fyra elefanter?
Sannolik besparing av spont
Är kvalitet en dimensioneringsparameter att räkna med? Geotekniska undersökningar utförs med varierande precision och kvalitet men den eftersöka säkerheten består… OK, viss korrigering kan vi erhålla med hjälp av η-värdet, men ger det oss tillräcklig koppling mellan kvalitén i de geotekniska undersökningarna och potentiella besparingar i byggskedet? Artikelförfattare är Anders Prästings, KTH/Tyréns AB, Stefan Larsson, KTH, samt Rasmus Müller, Tyréns AB. Läs hela artikeln i Bygg & … [Läs mer...] om Sannolik besparing av spont
Geoskicklighet – grundläggningsentreprenörer tar täten och ökar kraven
Grundläggning har varit en viktig del i byggandet sedan urminnes tider och för romarrikets brokonstruktioner. I Sverige något tusen år senare utfördes en tidig variant av pålning som gjorde det möjligt att bygga en befästning i mötet mellan Mälaren och Saltsjön. En konstruktion som senare blev grundpelaren i Svea rikes huvudstad. Trots dessa historiska anor diskuteras år 2016 knappt frågan och värderingen av hur grundläggarens skicklighet ska uppnås eller prövas, varken offentligt hos … [Läs mer...] om Geoskicklighet – grundläggningsentreprenörer tar täten och ökar kraven
Ny typ av grundläggning för vindkraftverk kan spara stora pengar
Vindkraft är en energikälla med minimal miljöpåverkan. Grön energi är attraktivt av många skäl bland annat för att det tär mindre på naturresurserna och minskar den globala uppvärmningen. Det svenska målet är att 50 procent av den totala genererade elenergin ska komma från förnybara källor fram till 2020. För att nå målet måste tusentals vindkraftverk byggas. Artikelförfattare är Wael Mohamed (och Per-Erik Austrell, handledare) Lunds tekniska högskola. Läs hela artikeln i Bygg & teknik … [Läs mer...] om Ny typ av grundläggning för vindkraftverk kan spara stora pengar
Geotekniska risker kan hanteras bättre
Alla byggprojekt innebär risker: ekonomiska risker, säkerhetsrisker, arbetsmiljörisker och många fler. I Sverige har vi varje år stora kostnader för negativa utfall av risker i geotekniska projekt. I Svenska geotekniska föreningens (SGF) riskkommitté arbetar vi därför för att synliggöra och öka användningen av de verktyg som faktiskt finns för att hantera risker på ett effektivt sätt. Nyligen har vi med stöd av SBUF publicerat ett praktiskt tillämpningsexempel, som visar på hur olika metoder … [Läs mer...] om Geotekniska risker kan hanteras bättre
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar
Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar Längs Bottniska viken påverkas många vattendrag av försurning som kan härledas till sulfidoxidation när sulfidjord kommer i kontakt med syre. Landhöjning, klimatstyrd variation och dikning bidrar till oxidationen och till pH-sänkning samt utlakning av sulfater och metaller från oxiderade sulfidjordar, så kallade sulfatjordar. Vid schaktning och uppläggning av sulfidjord, utan hänsyn till dess försurningspotential, riskerar upplagen att … [Läs mer...] om Hantering av sulfidjord – några vanliga frågeställningar
Varför rasar inte våra siltslänter oftare? Kanske barnen har förklaringen!
Stabilitetsberäkningar av branta siltslänter resulterar ofta i säkerhetsfaktorer mindre än 1, det vill säga beräkningar säger att slänten är instabil och borde rasa eller skreda. Detta motsvarar dock normalt inte verkligheten, eftersom dessa slänter inte har rasat eller skredat. Vad är förklaringen till denna motsägelse? När måste stabilitetshöjande åtgärder verkligen genomföras? Ett forskningsprojekt med fokus på inverkan av vattentrycket i jorden på siltslänters stabilitet har genomförts i … [Läs mer...] om Varför rasar inte våra siltslänter oftare? Kanske barnen har förklaringen!
Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN)
Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN) är ett projekt vars huvudmål är att öka kompetensen hos användare av numeriska beräkningsprogram inom geotekniken. Projektet finansieras huvudsakligen av EU och i projektet samarbetar företag och organisationer från en handfull europeiska länder. Projektet påbörjades hösten 2013 och beräknas vara avslutat hösten 2015. Artikelförfattare är Torbjörn Edstam och Anders Kullingsjö, Skanska Sverige AB, Skanska Teknik, Anläggning och Geoteknik, … [Läs mer...] om Compentency in Geotechnical Analysis (COGAN)