Det har sedan år 2007 blivit allmänt känt att enstegstätade fasader medför väsentlig risk för fuktskador. Skadefrekvensen visade sig vara störst i slagregnsutsatta lägen där ytterväggarna består av välisolerade organiska väggar med ett yttre skikt av tunnputs applicerad på cellplast. Senare studier visar att även fasader med ett yttre skikt av puts på isolering av mineralull kan uppvisa fuktskador i områden med högre förekomst av slagregn. Fuktskador har konstaterats även i nyare byggnader, … [Läs mer...] om Utveckling av metoder för utvärdering av slagregnstäthet i fasadsystem av puts på isolering av mineralull
FASADER
Putsade enstegstätade regelväggar: Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört
Att det är stor risk för fuktskador i byggnader med putsade enstegstätade regelväggar, speciellt i väderutsatt läge, är idag ett välkänt faktum i Sverige, Jansson & Hansén (2015). Skador har uppstått inne i välisolerade regelväggar som utvändigt isolerats med styrencellplast eller styv mineralull (putsbärare) mot en skiva som ofta är organisk. Utanpå isoleringen finns puts som ytskikt för fasaden. Mot den varma insidan sitter vanligtvis en luft- och ångspärr i form av en 0,2 mm … [Läs mer...] om Putsade enstegstätade regelväggar: Erfarenheter från undersökningar som SP har utfört
Vem bär det juridiska ansvaret för skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner?
Frågan hur skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner rättsligt ska bedömas är inte bara intressant från ett juridiskt perspektiv, utan svaret har framför allt stor praktisk och ekonomisk betydelse för såväl byggbolag som småhusägare. Innan fasadkonstruktionen 2007 förklarades vara en riskkonstruktion tycks varken byggbranschen som helhet eller berörda myndigheter ha insett riskerna med konstruktionen, vilket resulterade i att fasadkonstruktionen användes i stor utsträckning under … [Läs mer...] om Vem bär det juridiska ansvaret för skador på grund av enstegstätade fasadkonstruktioner?
Fuktsäker fasad
Stålbadet för putsade fasader på regelväggar har lett fram till nya insikter och robustare fasadlösningar för putssystemen i sig, men också väckt förståelsen hos många beställare och entreprenörer om vikten av att lyfta fuktfrågor tidigt i byggprocessen. Artikelförfattare är Per Karnehed, civilingenjör, väg och vatten, Chalmers 1992. Arbetar som certifierad entreprenadbesiktningsman, certifierad passivhusexpert, certifierad energiexpert, fuktsakkunnig och har auktorisation för RBK-fuktmätning … [Läs mer...] om Fuktsäker fasad
Besiktning och ommålning av träfasader
I Sverige finns drygt två miljoner småhus1) och uppskattningsvis har 80 procent av dem träfasad, det vill säga 1,6 miljoner. Antalet nyproducerade småhus är bara 10000 per år2). Trots det handlar det mesta som skrivs om träfasader om nymålning, trots att ommålning är ett mångdubbelt större område, både vad det gäller volym och komplexitet. Därför har jag valt att i den här artikeln ta upp de frågeställningar jag ställts inför i olika uppdrag som handlat om besiktning, skadeutredning och/eller … [Läs mer...] om Besiktning och ommålning av träfasader
Slagregnstäthet är viktigt vid riskbedömningar av renoveringssystem och nya fasader
Idag saknas pålitliga teoretiska analysverktyg för att bedöma nya fasadsystem eller innovativa fasadsystem för renovering av miljonprogrammets byggnader. Några väsentliga egenskaper där indata ofta saknas är slagregnstäthet, dräneringsegenskaper, kapillär fukttransport, variationer i montage och beständighet och funktion hos tätningslösningar för att kunna göra pålitliga eller relevanta analyser. Dessutom saknas det ofta en fullständig funktionsverifiering av fasadsystem. Detta innebär stora … [Läs mer...] om Slagregnstäthet är viktigt vid riskbedömningar av renoveringssystem och nya fasader
Kapillärstyrda putssystem
Projektet har utförts vid avdelning Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, och de provningar som finns redovisade är genomförda i avdelningens laboratorium. JM AB har varit sökande för projektet och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) har bidragit med finansieringen tillsammans med följande putstillverkare: Finja Betong AB, Saint-Gobain Byggprodukter AB (Weber) samt Sto Scandinavia AB. Artikelförfattare är Peter Johansson, universitetslektor, och Kenneth Sandin, docent, … [Läs mer...] om Kapillärstyrda putssystem
Tall Timber Facades – utveckling av kostnadseffektiva och säkra klimatskal för träbyggande
Intresset för att använda trä i stadsbebyggelse ökar. För att kunna vidareutveckla träbyggandet, måste det för alla parter vara ett tillförlitligt, hållbart och flexibelt alternativ. God fuktsäkerhet är då nödvändig, vilket är i fokus i ett pågående europeiskt forskningsprojekt kallat ”Tall Timber Facades”. Den svenska delen finansieras av Vinnova och deltagande företag. I projektet finns deltagare från Tyskland, Frankrike, Norge och Sverige. Artikelförfattare är Anna Pousette och Karin … [Läs mer...] om Tall Timber Facades – utveckling av kostnadseffektiva och säkra klimatskal för träbyggande
Funktionsverifierade fasadlösningar som uppfyller kraven
Jag vill med denna artikel försöka lyfta kvaliteten i byggandet med fokus på fasader och fasadsystem. Min förhoppning är dels att byggherrar, systemhållare, utförare och slutkunder ska få en bättre inblick i skillnaden mellan ett verifierat och icke verifierat system, dels att byggherren ska begära ett verifierat fasadsystem i anbudsprocessen för att säkerställa att alla de lagkrav och förväntade krav faktiskt uppfylls. Artikelförfattare är Mikael Bengtsson, SP Sveriges Tekniska … [Läs mer...] om Funktionsverifierade fasadlösningar som uppfyller kraven
Forskningsprojektet Tecocrete II: Tunna betongfasadelement i miljonprogrammet
Under åren 1965 till 1975 genomfördes det svenska miljonprogrammet för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Ambitionen var hög under miljonprogrammet och stort fokus låg på boendemiljö, samhällservice och rekreation. Omkring två tredjedelar av husbeståndet från denna tid utgörs av flerfamiljshus varav hälften av dessa är höghus med mer än fyra våningar, se exempel i figur 1. Artikelförfattare är Kristian Kimmo och Mathias Flansbjer, CBI … [Läs mer...] om Forskningsprojektet Tecocrete II: Tunna betongfasadelement i miljonprogrammet