Artikelförfattare: Elias Ercin, Advokatfirman Victor, Göteborg
Under år 2025 genomfördes ett antal förändringar i regelverket för planering och byggande. Ändringarna omfattade såväl plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, samt ett nytt system av byggregler från Boverket som ersättning för de tidigare Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsreglerna (EKS). Reformerna är relativt omfattande och genomgripande.
Förändringarna av PBL trädde i kraft den 1 december 2025. I förarbeten till lagändringarna – proposition 2024/25:169 – “Ett nytt regelverk för bygglov” – redogör regeringen för ett antal utgångspunkter som ligger till grund för de föreslagna ändringarna. Genom redogörelsen pekas på behovet av ett mer ändamålsenligt, begripligt och effektivt regelverk som bättre svarar mot dagens bygg- och bostadsbehov. Det framhölls att bygglovsreglerna var svåröverskådliga och komplexa på grund av ett flertal tillägg och undantag som över tid hade införts. Detta har haft försämrad rättssäkerhet till följd och försvårat såväl för enskilda som för myndigheter att avgöra när bygglov krävts. Genom att skapa tydligare huvudregler och definiera termer i lagtexten eftersträvas med de nya reglerna ökad förutsebarhet i tillämpningen. Ytterligare kritik mot byggreglerna har varit att de inte främjat ett effektivt byggande. Långsamma handläggningsprocesser och otydliga krav har upplevts som hinder för bostadsproduktion och utveckling av fastigheter. Ändringar genom ett moderniserat regelverk kan bidra till att fler bostäder byggs och att fastighetsägare får större frihet att utveckla sina markområden. I förarbetena har även principen om balans mellan förenkling och skydd av allmänna intressen framhållits. Ändringar ska inte äventyra skyddet för kulturhistoriskt värdefulla miljöer, miljöintressen eller totalförsvarets behov. I de nya plan- och byggreglerna differentieras därför lovplikten efter var åtgärderna vidtas. Det innebär skärpt prövning där det finns särskilda samhällsvärden. Bland annat dessa utgångspunkter har legat till grund för de föreslagna reformerna som syftar till ökat byggande, ökad tydlighet och stärkt rättssäkerhet i PBL.
Ändringar i PBF
Parallellt med ändringarna i PBL har även plan- och byggförordningen, PBF, justerats. Förordningsändringarna syftar till att anpassa och komplettera lagändringarna samt tydliggöra ansvarsfördelningen mellan lag, förordning och föreskrifter. Genom att flytta vissa bestämmelser, så som till exempel lovplikten för anläggningar, mellan PBF och PBL skapas en tydligare normhierarki och en mer konsekvent reglering. Detta bidrar till att klargöra vilka frågor som ska regleras på respektive normnivå och stärker därmed den rättsliga strukturen inom plan- och byggområdet.
Syftet med ändringarna
Som sagts har också det tidigare samlade regelverket i BBR och EKS ersatts av Boverkets nya byggregler. De nya byggreglerna trädde i kraft den 1 juli 2025 och de innebär en genomgripande omarbetning av det tekniska regelverket för byggande. Numera består byggreglerna av flera separata föreskrifter som är tematiskt uppdelade efter olika kravområden. Huvudsyftet har varit att skapa ett mer ändamålsenligt och flexibelt regelverk som är tydligare kopplat till strukturen i PBL och PBF. En central förändring är att de allmänna råden i stor utsträckning har tagits bort. Regelverket består numera av tydligt formulerade, juridiskt bindande funktionskrav. De nya byggreglerna syftar därmed till att främja teknisk utveckling och innovation inom byggsektorn. Byggherrar och projektörer ges härigenom större frihet att välja tekniska lösningar. Med Boverkets nya byggregler kan också risken för oklarheter om vad som faktiskt är rättsligt krav ha minskats genom den tydliga åtskillnaden som gjorts mellan bindande föreskrifter och vägledning. Därigenom har de nya byggreglerna troligtvis också bidragit till större rättssäkerhet som kan tänkas underlätta tillsyn och prövning samt minska risken för tvister. Det ska också sägas att en övergångsperiod införts till och med den 30 juni 2026, under vilken byggherrar kan välja att tillämpa antingen det äldre regelverket eller Boverkets nya byggregler. Det går dock inte att använda en kombination av båda.
Sammantaget har en hel del förändringar genomförts i plan- och byggregelverket. Målet har varit att modernisera regelverket, göra det mer funktionsbaserat och enklare att tillämpa – oavsett om du är byggherre, kontrollansvarig eller handläggare.
På det materiella planet innebär ändringarna bland annat följande. Det har införts definitioner av termerna ekonomibyggnad, fasadändring, komplementbostadshus och komplementbyggnad. De bygglovsbefriade åtgärderna ”friggebod” och ”attefallshus” har tagits bort och ersatts av bygglovsbefriad komplementbyggnad och komplementbostadshus. Lovplikt för fasadändringar på en- eller tvåbostadshus har tagits bort. Möjlighet att inreda bostäder på vindar trots förbud i detaljplan har införts. Likaså har införts större frihet vid uppförande av lovfria komplementbyggnader och tillbyggnader. Det har också tydliggjorts att skyltar och ljusanordningar är byggnadsverk. Samtidigt innebär de nya reglerna att lovplikten blir mer omfattande i vissa områden, bland annat i närheten av totalförsvarets anläggningar och nära fastighetsgräns. Försvarsmakten och MCF (Myndigheten för Civilt Försvar) har dessutom fått vetorätt i vissa ärenden. Ytterligare ändringar innebär att det i kommuners översiktsplaner ska framgå vilka byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
För egen del ska jag med intresse bevaka, och delta i, den rättsutveckling som nu följer då de nya reglerna ska tillämpas och förhoppningsvis kan de aktiviteterna leda till uppföljande artiklar här.
