Artikelförfattare: Isak Nilsson och Lars Ekström, Structor Akustik samt Svante Finnveden och Lennart Karlén, ACAD

Områdena intill Värtahamnen och Frihamnen i Stockholms stad är en del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden (se Figur 1) med utpekad profil inom hållbarhet. Närheten till Stockholm Hamnars verksamhet väcker frågor kring hur byggnaderna ska kunna dimen­sioneras mot lågfrekvent buller under 50 Hz när gängse metoder, krav och praxis begränsas till frekvenser över 50 Hz. Stockholms stad har uppdragit åt Structor Akustik och ACAD (Acoustic Consulting and Design) att studera om bostäder i anslutning till hamnverksamheten som uppfyller Boverkets krav för verksamhetsbuller vid fasad kan förväntas klara Folkhälsomyndighetens och Boverkets riktvärden inomhus. Studien har omfattat utredningar av hur hamnbuller kan karaktäriseras, hur ljudreduktionen hos byggnadselement kan mätas vid låga frekvenser samt hur mätningar av lågfrekvent buller inomhus kan analyseras och relateras till lämpliga komfortkrav inomhus.

Ovanliga bullerkällor

Frågan om fasaders ljudisolering vid låga frekvenser är relevant i många sammanhang inom stadsplanering invid olika bullerkällor. På grund av utvecklingsom­rådenas närhet till hamnområdena i Värtan fokuserar denna studie på fartygsbuller. Fri­hamnen tar bland annat emot besökande kryssningsfartyg. I Värtahamnen dominerar färjetrafiken från Sverige till Finland och Baltikum. Både färjor och kryssningsfartyg varierar i storlek och bullerspek­trum, men bullret domineras genomgå­ende av fartygets motorer, ventilation och generatorer för att alstra el ombord. De olika fartygstyperna skiljer sig åt så att ordinarie färjor (Tallink Silja Line) som regelbundet angör Värtahamnen kan anslutas till landström. De flesta kryssningsfartyg är inte förberedda för anslutning till landström och det kommer sannolikt att dröja innan alla kryssningsfartyg har den möj­ligheten. Deras dieselgeneratorer är där­för i drift hela tiden de ligger vid kaj. Generatorerna går på ett lågt varvtal och alstrar buller vid låga frekvenser, typiskt vid ett smalt frekvensområde inom spannet 30-100 Hz. Fartygets ventilation bidrar både till låg- och högfrekvent buller genom ett mer bredbandigt bullerspektrum. Vid framdrift alstrar fartygens huvudmotorer ljud. Både motorernas, generatorernas och ventilationens bullerspektrum skiljer sig mellan olika fartygsmodeller, men alla genererar ett tydligt inslag av lågfrekvent buller.

Akustisk projektering av störningar utifrån sker oftast med hänsyn till väg- eller spårtrafikbuller och utgår då från väg eller spårhållarens (kommunen eller Trafikverket) trafikuppgifter, som via beräkningsstandarder definierar ett spektrum för bullerkällan. Tillsammans med geografiska data möjliggör detta underlag beräkningar av bullernivåer vid närliggande fastigheter. För mer ovanliga bullersitua­tioner saknas väletablerade metoder för standardiserade bullerspektra och det blir nödvändigt för den som alstrar bullret att ta fram en verksamhetsspecifik karaktä­risering av bullret. Det har därför varit nödvändigt för denna studie att i samråd med Stockholms Stad genom Stockholms Hamnar och Exploateringskontoret ta fram ett dimensionerande fartygsbullerspekt­rum. Underlag till detta spektrum har hämtats från Hamnens egna mätningar på plats samt från mätningar utomlands för större fartyg. Målet har varit att in­kludera exempel på fartyg som redan idag besöker platsen och samtidigt ta höjd för möjligheten att ännu större kryssningsfar­tyg i framtiden skall kunna anlöpa ham­narna.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 3/2024

Teckna en prenumeration HÄR