Aerogelgranulat med en värmeledningsförmåga på 0,01–0,02 W/(m·K) ger det aerogelbaserade putssystemet en isoleringsförmåga jämförbar med konventionella isoleringsmaterial. Normalt appliceras putssystemet i tjocklekar av 40–60 mm.
– erfarenheter från tester av aerogelbaserade putssystem
Artikelförfattare: Ali Naman Karim, Angela Sasic Kalagasidis och Pär Johansson, Chalmers
Putssystem med aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter för energieffektiv renovering av putsade byggnader. Aerogelbaserad puts har isolerande egenskaper i samma nivå som mineralull. Vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader möjliggörs energieffektivisering samtidigt som byggnadens karaktärsbärande element kan bevaras. Putssystemet har studerats i ett forskningsprojekt på Chalmers tekniska högskola finansierat av Energimyndighetens program E2B2. Fokus har varit på murade byggnader i svenska klimat utsatta för slagregn . I en tidigare artikel i Bygg & teknik [2] presenterades tidiga erfarenheter från ett fältförsök. Här kompletterar vi med erfarenheter från installationen i fält, uttorkning av byggfukt och fuktberoende isoleringsegenskaper.
Aerogelbaserad puts – Möjlig lösning för renovering av kulturarvet
Sveriges äldre byggnader är i behov av renovering och energieffektivisering. Det finns i många fall strikta krav på bevarande av byggnaders karaktärsbärande element för att hindra ett förvanskande av byggnaden. Samtidigt finns utmaningar kopp-
lat till fuktrelaterade skador och byggregler som begränsar åtgärder på grund av fasadens tillåtna tjocklek. När endast 41 procent av landets flerbostadshus anses lämpliga för traditionell tilläggsisolering [1] krävs nya lösningar. Här introduceras en potentiell lösning: putssystem med aerogelbaserad puts.
Traditionellt har puts fungerat som ett vattenavvisande lager för att skydda fasader och bakomliggande konstruktioner mot väder och vind. Det aerogelbaserade putssystemet kombinerar flera egenskaper i ett skikt och fungerar därmed både som högeffektiv värmeisolering och skydd mot väder och vind. Detta skapar möjligheter att uppfylla förvanskningsförbudet samtidigt som det förbättrar klimatskalets energiprestanda.
Nya tekniska lösningar behöver anpassas till Sveriges klimat och byggtekniker vilket kräver provning i fält och oberoende utvärdering av prestandan. Dessa utvärderingar är avgörande för att undvika kostsamma seriefel i framtiden. Erfarenheterna från de enstegstätade putssystemen som användes brett under tidigt 2000-tal visar att det behövs utvärdering i realistiska förhållanden innan utländska byggtekniker importeras till Sverige. Det nya putssystemet kan inte jämföras med enstegstätade fasader eftersom detta bestod av tunnputs på en isolerad regelstomme. Här handlar det om isolerande puts som appliceras som tjockputs på murade konstruktioner utan organiska material.
Putssystemet har använts i centrala Europa på olika typer av byggnader sedan 2013. Forskning visar förbättrat U-värde med 30–70 procent på oisolerade ytterväggar genom tilläggsisolering med 15–60 mm av aerogelbaserad puts [I]. Även om systemet fungerar väl i många fall är frågan hur detta system presterar i svenska klimatförhållanden. Här är det högre fuktlaster, från bland annat slagregn, med begränsade uttorkningsmöjligheter. Dessa utgör en större belastning på putssystemet, särskilt i södra och västra Sverige.
