Artikelförfattare: Anna Sundblad, Advokatfirman Victor, Göteborg
Det är ofta svårt att beräkna vilken ekonomisk skada som uppstår för beställaren när en entreprenad blir försenad. I ABT06 och AB04, kap 5 § 3, öppnas för möjligheten att i stället tillerkänna beställaren ett vite som löper för varje vecka som förseningen varar. Blir förseningen långvarig kan ett sådant vite dock bli orimligt kännbart för entreprenören. Därför finns möjligheten till jämkning.
I ABT06 och AB04, kap 5 § 3 (nedan 5:3) står följande:
För varje påbörjad vecka varmed entreprenören överskrider kontraktstiden eller den ändrade tid för färdigställandet som skall gälla enligt kapitel 4 § 2 eller 3, skall han betala vite enligt kontraktshandlingarna. Vite kan även avtalas för överskridande av den tid som bestämts för utförande av viss del av entreprenaden. Om vite avtalats är beställaren därutöver inte berättigad till skadestånd för förseningen.
Om beställaren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk, skall vitet jämkas i skälig mån. Jämkning skall även göras om beställaren har haft en icke oväsentlig ekonomisk nytta av annat ibruktagande av entreprenaden eller del därav.[…]
Vitet i regelverkens 5:3 är en i förväg bestämd ersättning på grund av entreprenörens (E) försening, som innebär att beställaren (B) inte behöver visa hur stor skadan är. En vitesklausul förväntas få till effekt att E prioriterar att arbetena färdigställs i tid och B:s möjlighet att få ersättning vid försening förenklas. Men även E kan ha fördel av samma vitesbestämmelse: E vet i förväg vilken ekonomisk risk denne löper om entreprenaden försenas och kan anpassa priset, eller tidplanen, härefter. Bestämmelsen innebär även att B inte kan få något skadestånd för förseningen utöver vitet, även om skadan skulle vara större. Om B och E hamnar i tvist begränsas deras processkostnader då den ekonomiska skadan inte behöver bevisas.
För att 5:3 ska bli tillämplig måste avtalet ange att förseningsvite med visst belopp ska utgå. Vitet kan anges som en viss procentsats av kontraktssumman, vanligen 0,5-2,00 procent, eller ett bestämt belopp. Ett förseningsvite enligt 5:3 slutar löpa när entreprenaden godkänns vid slutbesiktning. Förseningen upphör då, även om det fortfarande skulle finnas fel som inte avhjälpts.
Jämkning av vite
Som framgår av 5:3 finns en möjlighet att jämka ett förseningsvite om B helt eller delvis tagit entreprenaden i bruk. I svensk rätt finns även en tvingande regel, Avtalslagen (AvtL) 36§, som kan användas för att jämka ett orimligt avtalsvillkor. På senare år har bestämmelsen tillämpats i större utsträckning av domstolarna, även i avtal mellan två kommersiella aktörer.
I ett hovrättsfall [1], yrkade B förseningsvite under 102 veckor. E menade att vitet skulle jämkas då entreprenaden tagits i bruk. Domstolen fann att entreprenaden var sådan till sin natur att den var i bruk under hela entreprenadtiden och vitesbestämmelsen skulle bli verkningslös om hänsyn togs till ibruktagandet. B borde dock ha förstått att E inte skulle färdigställa entreprenaden men hade ändå inte anlitat annan entreprenör. Jämkning skedde därför.
I ett mål från Svea hovrätt [2] var en entreprenad försenad i 33 veckor. 95 procent av ytan hade dock tagits i bruk innan förseningen uppstod och resterande del några månader därefter. Ett jämkat vite, motsvarande 20 procent, utdömdes då domstolen tog hänsyn till att störningar i nyttjandet förekommit under entreprenadtiden.
Högsta domstolen har i NJA 2012 s. 597 konstaterat att en entreprenör är skyldig att utge förseningsvite, fastän idrifttagandet skulle ha försenats också på grund av en sidoentreprenörs dröjsmål. [3] Att entreprenaden ändå skulle blivit försenad är alltså inget hållbart argument för E att undgå vite.
För att B alls ska kunna få förseningsvite enligt 5:3 måste ett tydligt krav på vite framställas i skrift inom 3 månader från godkänd slutbesiktning.
Vite vid andra dröjsmål
Parterna kan avtala om att vite ska utgå även vid annat dröjsmål, t. ex. om E inte avhjälper fel i tid. Ett sådant villkor kan sätta press på E att avhjälpa fel skyndsamt. Även om parterna inte avtalar om möjlighet till jämkning kan sådan ske enligt AvtL 36§.
Innebörden i AvtL 36§ är att avtalsvillkor får bortses ifrån helt eller delvis, om de framstår som oskäliga med hänsyn till deras innehåll, omständigheter vid avtalets tillkomst eller som inträffat därefter eller ”övriga omständigheter”. Bestämmelsen är alltså relativt vid och används för att ”rätta till” ett avtal som senare visade sig bli orimligt.
Orsaken till förseningen, hur betydelsefullt det kvarvarande felet är, syftet med vitesklausulen, om avtalsparterna är olika starka eller om B varit passiv och inte agerat för att ett färdigställande/avhjälpande ska kunna ske med annan entreprenör, är exempel på omständigheter som har relevans för bedömningen om avtalsvillkor är oskäliga.
I en dom från Svea hovrätt [4] hade parterna avtalat bort jämkningsregeln i standardavtalet. Hovrätten påpekade att B borde ha förstått att E inte skulle färdigställa entreprenaden och borde därför ha anlitat en annan entreprenör. Entreprenaden hade tagits i bruk. Hovrätten jämkade vitet med stöd av AvtL 36§.
Av Svea hovrätt [5] skedde jämkning gentemot en konsument. Fel kvarstod från slutbesiktningen. Enligt ett tilläggsavtal skulle vite då utgå med 6 000 kr/vecka, och således 600 000 kr, vilket var samma vite som skulle ha tillämpats om hela entreprenaden var försenad. De kvarstående felen var inte väsentliga och kunde åtgärdas för ca 16 000 kr. Vitet ansågs oskäligt högt och B erhöll vite med 70 000 kr.
Avslutningsvis
Jämkning av avtalsbestämmelser är inte en exakt vetenskap. Flera omständigheter har relevans och det är svårt att förutse hur stor en eventuell jämkning blir. En entreprenör bör därför i stället reglera i avtalet att jämkning av vitet ska ske i vissa, närmare angivna fall, alternativt ange ett maximalt vitesbelopp.
Referenser
[1] Hovrätten för Västra Sverige, T 4837-04
[2] T 526-16
[3] Notera att förseningen inte orsakades av sidoentreprenörerna, och det därmed saknades rätt till tidsförlängning.
[4] T404-14
[5] T727-15
