Artikelförfattare: Stefan Dimitrijevic, Tekn. dr Akustik, Structor Akustik AB
För att musikklubbar och liknande verksamheter ska kunna samexistera med omgivningen krävs att ljudisolering är god. Men för att nå dit behöver vi ha ett bra underlag för att värdera bullerspridningen från dem. Vilken frekvensfördelning har ljudet i lokalerna? Det beror på, visar det sig. I denna artikel analyseras lämpliga ljudnivåspektra för tre olika lokaltyper med musikanläggning: barer/pubar, nattklubbar och diskotek. Analysen baseras på mätningar av 17 lokaler med musikanläggningar i Stockholm och Belgrad. Baserat på resultaten föreslås ett nytt ljudnivåspektrum som skiljer sig markant från de två nuvarande ljudnivåspektra som anges i standarden ISO 717–1. Det nya spektret syftar till att möjliggöra beräkningar som bättre visar spridningen av lågfrekvent ljud från diskotek samt värdering av konstruktioners ljudisolering mot sådant buller. Resultaten som presenteras i denna artikel har tidigare publicerats, se [1,2], och det föreslagna spektrumet har inkluderats i flera program för beräkning av externbuller.
Åtskilliga musikklubbar har på senare år tvingats stänga efter klagomål från bullerstörda grannar – i Stockholm pratas det om en klubbdöd. Lyckligtvis har samtidigt flera goda exempel implementerats i samhällsplaneringen för att bevara de utrotningshotade musik- och kulturlokalerna. Reservat i form av kulturljudzoner har upprättats för att etablera ett skyddsavstånd mellan levande kultur och bostäder.
Det bästa är naturligtvis att bygga rätt från början så att nya områden ges goda förutsättningar för att kultur och bostäder ska kunna samexistera. Studien som pre- senteras här bidrar till möjligheten att skapa sådana områden genom att förbättra möjligheten att värdera ljudet från musikverksamheter tidigt i samhällsbyggnadsprocessen.
Artikelförfattare: Stefan Dimitrijevic, Tekn. dr Akustik, Structor Akustik AB
