Mitt i sommaren beslutar Mark- och miljööverdomstolen att avvisa Cementas ansökan om förnyat täkttillstånd för sin täkt i Slite. Debatten i detta ärende har varit intensiv och turerna många:

• 11/12 2017 Cementa ansöker om fortsatt & utökad brytning i Slite
• 17/1 2020 meddelar Mark- och miljödomstolen att den godkänt tillståndsansökan för fortsatt & utökad brytning i Slite
• 6/7 2021 Mark- och miljööverdomstolen avvisa Cementas ansökan – nuvarande täkttillstånd löper ut den 31/10 2021
• 22/7 2021 Cementa begär prövningstillstånd i Högsta domstolen för att överklaga beslutet
• 10/8 2021 Regeringen meddelar att Cementa kan fortsätta bryta kalk på Gotland i ytterligare 8 månader (t.o.m. 31/7 2022)
• 25/8 2021 Högsta domstolen (HD) nekar företaget prövningstillstånd
• 29/9 2021 Riksdagen fattar beslut om en tillfällig miljöbalksändring som ger regeringen möjlighet att ge Cementa en förlängning av gällande täkttillstånd

Cementa är den enda tillverkaren av cement i vårt land och står för 85 procent av den svenska marknaden. Importen (från företaget Schwenk) uppgår till ungefär 15 procent. Totalt produceras 2,7 miljoner ton cement i Sverige inklusive en mindre export. Det utgör mindre än 0,5 promille av den globala produktionen, se figur 1. Cementa har vid sidan av Slite en fabrik i Skövde. Den är dock väsentligt mindre och det är enbart Slite som producerar s.k. anläggningscement som används till broar, tunnlar, järnvägssliprar, kajer, dammar med mera där kraven på beständighet är höga. Att Slite står för minst 65 procent av det cement som används i vårt land och att tiden fram till att täkttillståndet går ut är så kort gör att man kan tala om en cementkris. Byggbranschen hävdar att många byggprojekt kommer att behöva pausas, stängas ned eller senareläggas samt att upp till 280 000 personer kan bli arbetslösa [1]. Om Cementa får fortsätta att bryta kalksten under ytterligare åtta månader samt köpa en viss mängd kalksten från Nordkalk, blir konsekvenserna min­dre. Regeringen uppdrog åt företaget Ramböll att göra en konsekvensanalys som avrapporterades den 12 augusti 2021 [2]. Där skriver man bland annat följande:

På kort sikt (0-1 år) har ett importalterna­tiv väldigt begränsade förutsättningar att ersätta cementproduktionen i Slite. […] På medellång sikt (2-3 år) bedöms tillgången till kalksten, klinker och cement vara bättre. Däremot bedöms vissa utmaningar kopplat till logistik och en kontinuerlig cementförsörjning kvarstå.

På lång sikt (4-10 år) bedömer Ram­böll problemen som mindre. Rambölls slutsatser stöds av SGU [3] i en konse-
kvensbedömning av utebliven cementpro­duktion i Slite: 

[En nedstängning] kommer att innebära stora konsekvenser för infrastruk­turutbyggnad, bostadsbyggande, och för vindkraftsutbyggnad i Sverige. Det kommer i så fall också att innebära stora varsel i bygg- och anläggningsindustrin i landet.

Kort historik

I vårt land har man tillverkat cement sedan slutet av 1800-talet. Förutsätt­ningarna är goda, det finns kalksten av lämplig kvalitet i flera delar av lan­det. Cementfabriker har funnits i bland annat Lomma och Limhamn i Skåne, Hällekis i Väster­götland, Hidinge i Närke, Stora Vika och Oaxen i Södermanland, Köping i Västmanland och Visby på Got-land. För två år sedan stängde Cementa sin fabrik i öländska Degerhamn. Idag finns alltså bara Skövde och Slite kvar. År 1973 drev Regeringen fram en fusion med de båda sista svenska cement­tillverkarna Gullhögen och Cementa med syftet att garantera ett fortsatt svenskt ägande av cementproduktionen. Staten var delägare i Cementa [4]. Sedan början av 1990-talet har cement­branschen förändrats stort med ett flertal internationella företags­förvärv. Idag ägs Cementa av tyska Hei­delbergkoncernen, ett av Europas största företag inom branschen.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.

Artikelförfattare:

Johan Silfwerbrand, KTH
Malin Löfsjögård, Svensk Betong & KTH