Figur 1: Trevåningsdelen av Hälsans hus i Ystad rasade 2012 omedelbart efter att byggnadsstommen var färdigställd. Lyckligtvis kom ingen till skada. Orsaken var feldimensionerade stålpelare i bottenvåningen. Flera aktörer hade ansvar för olika delar av stommen, men ingen hade ansvar som huvudkonstruktör. Raset utreddes av Statens Haverikommission, se www.havkom.se/utredningar/vaegtrafik-oevrigt/husras-pa-aulingatan-i-ystad-skane-laen-den-25-maj2012.
– så hanteras det i praktiken
För några år sedan införde Boverket ett krav på konstruktionsdokumentation i EKS. Hur har detta krav hanterats i praktiken, och vilken kvalitet har konstruktionsdokumentationens innehåll? För att undersöka detta genomförde vi en förstudie där innehållet i ett åttiotal exempel på konstruktionsdokumentation utvärderades. Studien fokuserade på byggnader i vilka många personer vistas, till exempel flerbostadshus, kontor och skolor.
Kravet i EKS
2016 införde Boverket ett krav på konstruktionsdokumentation (KD) i EKS 10, ett krav som sedan förtydligades i nu gällande EKS 11. Bakgrunden var bland annat uppmärksammade byggnadsras som inträffat i Sverige på grund av fel i projektering eller utförande, se figur 1. Konstruktionsdokumentationen ska redovisa förutsättningarna för dimensionering och utförande av byggnaders bärande konstruktioner, till exempel laster, beräkningsmodeller och gällande regelverk, samt beskriva verkningssättet hos dessa [1]. Kravet på KD gäller alla typer av byggnader, bortsett från ett undantag för mindre byggnader i vilka människor endast vistas tillfälligt.
Enligt konsekvensutredningen av EKS10 är syftet med KD bland annat ”att tjänstemän på byggnadsnämnden, kontrollansvariga med flera enkelt ska kunna förstå förutsättningarna för byggnadsverkets bärande konstruktion och dess grad av komplexitet” [2]. KD ska därmed underlätta bedömningen huruvida byggnaden uppfyller samhällets krav på bärförmåga, stadga och beständighet. Enligt konsekvensutredningen ska KD inte utgöras av samma handlingar som upprättats tidigare, såsom konstruktionsritningar och beräkningar, utan istället utgöras av ett nytt särskilt dokument med övergripande information om byggnadens bärande konstruktioner.
Enligt Boverkets handbok om PBL kan KD även komma till nytta i förvaltningsskedet, på så sätt att den kan ge byggherrar och förvaltare en övergripande bild av de bärande konstruktionernas verkningssätt och gällande lastförutsättningar [3]. Enligt samma handbok bör KDs omfattning stå i proportion till byggnadens komplexitet och risken för personskada.
Beskrivning av studien
Hur hanteras detta krav på KD i praktiken, och vilken kvalitet har KDs innehåll i genomförda byggprojekt? För att undersöka detta insamlades ett åttiotal exempel på KD från elva olika kommuner (både större och mindre), främst i södra Sverige. Särskilt efterfrågades KD som avsåg nyproduktion av större byggnader (ej småhus), samt byggprojekt med många inblandade konstruktörer.
Fokus i studien lades på nyproducerade byggnader i vilka många personer vistas, till exempel flerbostadshus, kontor, skolor, hotell och butiker. Det är särskilt viktigt att dessa typer av byggnader uppfyller samhällets krav, eftersom konsekvenserna vid en kollaps skulle kunna bli mycket allvarliga med hög risk för personskador. I det insamlade materialet återfanns knappt sextio exempel på KD som stämde in på denna beskrivning.
Från detta material bortsorterades sedan ett antal exempel. Några bortsorterades eftersom de inte hade namnet om sig att vara KD, utan istället utgjordes av till exempel konstruktionsritningar med allmänna anvisningar. Andra bortsorterades eftersom de inte omfattade hela byggnaden, utan endast en del. Slutligen återstod femtio exempel på KD avseende nyproducerade byggnader i vilka många personer vistas. De flesta av dessa byggnader hade många våningar, och nästan samtliga (48 av 50 stycken) hade en tung byggnadsstomme av betong. Bland de företag som upprättat dessa exempel på KD återfanns många av Sveriges stora konsultbolag.
Innehållet i detta material utvärderades sedan utifrån följande områden: fördelning och samordning av konstruktionsansvar (i de fall då det förekommer flera konstruktörer), beskrivning av byggnadens stomstabilitet och robusthet samt dimensioneringskontrollens innehåll. Vi anser att KD, åtminstone för aktuella typer av byggnader, bör täcka in samtliga dessa områden. Om det förekommer flera konstruktörer bör KD innehålla uppgifter om konstruktionsansvarets samordning och fördelning, så att byggherrar och tjänstemän på byggnadsnämnden kan försäkras om att någon tar ansvar för helheten, och att viktiga ansvarsområden inte faller mellan stolarna. Vi menar vidare att stomstabilitet och robusthet utgör viktiga egenskaper hos bärande konstruktioner, och att en beskrivning av hur dessa egenskaper uppnås bör ingå i beskrivningen av de bärande konstruktionernas verkningssätt. Dessutom borde samhället ha stort intresse i att byggnaders robusthet säkerställs, eftersom detta handlar om byggnaders förmåga att begränsa konsekvenserna vid eventuell olycka. När det gäller dimensioneringskontrollen kräver EKS explicit att KD ska innehålla uppgifter om vem som gjort denna kontroll samt kontrollens omfattning [1].
Utöver dessa områden studerades även handlingsstatusen hos det insamlade materialet, eftersom statusen så klart kan påverka innehållets kvalitet. Resultaten redovisas i följande avsnitt.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.
Artikelförfattare: Johan Lind, universitetsadjunkt, Högskolan i Halmstad Sven Thelandersson, seniorprofessor, Lunds Tekniska Högskola
